När jag var ung en gång i tiden var sommarängarna fyllda av allehanda blomster, blåklocka, kattfot, violer och en hel massa annat som jag inte kan namnen på.
Var finns dessa blommor nu? Åratal sen jag såg dem, enbart ytterst små ströbestånd verkar ha överlevt.
Det som breder ut sig är självfertila växter, maskrosor, hundkäx, björnbär.
Vill vi leva i en värld som saknar mångfald?
Bina bidrar storligen till en god befruktning av alla dessa numera rara blommor som mer och mer försvinner ur landskapet.
Berätta detta för din granne.
Berätta också att bina aldrig kommer att störa henne, de sitter aldrig på hennes wienerbröd när hon dricker kaffe i trädgården. Hon kanske blandar ihop bin med getingar?
Och så kan du passa på att berätta att din katt är ett mycket nyttigt djur. Tog vi bort alla katter ur vår omgivning skulle det inte gå lång tid förrän vi hade ett veritabelt mus-helvete.
Lycka till, det känns skönt att läsa din rubrik "Nybörjarglädje".
Jag har hållt på med bin sedan början av 80-talet med en liten paus när mina barn var små. Och jag känner fortfarande nybörjarglädjen.
Glad idag att det gick fint att hämta in en svärm. Märkligt att svärmarna kommer ur ett samhälle där man minst av allt misstänker det, och det busiga samhället som man absolut tror skall svärma bara är busigt men inte en enda vicecell.
Så mer än nybörjare blir man nog aldrig.
Ta väl hand om dig och dina bin, och så hoppas vi att grannen förstår vilken rikedom det är att kunna njuta av naturens alla olika nyanser, även det härliga surret av ystra levnadsglada bin.
