Jordbrnning

[jens@lant-liv.org]

Hej,
jag har en rejält hög av brjörk- och alris. Pa varan nya ställe ska det bli en liten trägardsland för grönsaksodling.

Jag har ganska bra erfarenhet av "bränna" nya land med hjälp av gran- och talltopper. Pa sa vis bli man ju i alla fall av med rotogräs och fa en odlingssubstrat av sand / aska. För tall och gran hittade jag en tabell vilka näringsämne som fattas efter bränning och vilka plantor triv särskild bra med den här bruksmethoden.

Men om lövris sta det bara att den har "en markant annat samsättning".

Har nagon information om detta?

Vet nagon vilken komplementgödsel är bäst?

Med vänliga hälsningar
Jens Jackowski

[Anders S]

Hej Jens
Det här är inte svar på din fråga, utan en fundering kring vad det innebär klimatmässigt att svedjebränna sitt grönsaksland. Det som följer är en överslagskalkyl. Det kan finnas saker som påverkar som jag inte känner till. Jag är bara ute efter att beräkna i grova drag hur mycket det kan handla om.

Antag att matjorden är 3 dm djup och innehåller 3% mull.
Per m2 blir det 300 liter matjord, som väger säg 300 kg, varav 9 kg mull.
Antag att grönsakslandet är på 100 m2. Det blir 900 kg mull (relativt fast bundet organiskt material).
Antag att du bränner upp all mull. (Kanske överdrivet antagande?) Du bränner då upp 900 kg organiskt material som hade kunnat vara bundet länge i jorden (om du brukar den med minimal jordbearbetning och allmänt skonsamma metoder).
Mängden koldioxid som avgår till atmosfären lär väl vara något liknande som om man bränner upp 900 kg bensin. Det är väl vad en normalbilist släpper ut på ett halvt-ett år.
Dessutom bränner du upp en del annat organiskt material, t.ex. förna, rötter och gran- och talltopparna. Hur mycket av detta som hade kunnat omvandlas till mull (och berika din odlingsjord) beror på diverse omständigheter.

Lycka till
Anders Skarlind

[jens@lant-liv.org]

"Du bränner då upp 900 kg organiskt material som hade kunnat vara bundet länge i jorden (om du brukar den med minimal jordbearbetning och allmänt skonsamma metoder).
Mängden koldioxid som avgår till atmosfären lär väl vara något liknande som om man bränner upp 900 kg bensin. Det är väl vad en normalbilist släpper ut på ett halvt-ett år."

Stopp stopp stopp!!!

Jag försla att du läsa lite om energieanvändning! 1 kg organisik material innholler faktisk 0.1 % sa mycket energie som bensin. Under stort tryck har ju organiska material blivit olja - en av den mest koncerade former av energie vi har pa jorden.

Sedan skulle jag ju verkligen har en mycket allvarligt problem om jag bränner ned 30 cm djup. Fakisk isolera jorden ju väligt bra...

Gör vi nu den kalkylsen om: Jag bränner 6 cm djup also rund 180 kg organisk material i jorden. Da bli detta 0,018 kg Bensin. Men jag fa en näring i grönsakslandet motsvarande flera ton gödsel.

Med denna mängd kan du inte ens tillverka gummi till skottkärrahjul som jag sliter pa aspalten pa väg mellan min grönsaksland och min gödselstak...

Sälvklart använda jag en värdfullt bränsel - busker och grott. Men även om jag later den ligga och ruttna kommer CO2 att frigöras - det är helt enkelt sa.

Med grott och topp har jag inte hittat nagon som vil ta hand om. Och även här gäller: Energieinhollet jämfört med transportvikt är jättedaligt - därför löna sig transporten knappast.

MVH
Jens

[Anders S]

Jag försla att du läsa lite om energieanvändning! 1 kg organisik material innholler faktisk 0.1 % sa mycket energie som bensin. Under stort tryck har ju organiska material blivit olja - en av den mest koncerade former av energie vi har pa jorden.

Jag skrev "Mängden koldioxid som avgår till atmosfären lär väl vara något liknande som om man bränner upp 900 kg bensin". När det gäller växthuseffekt handlar det om kolhalt, som blir till koldioxid vid förbränning, inte om energiinehåll. Då bensin och torrt trä båda i huvudsak är kolväten så antog jag överslagsmässigt samma kolhalt.

Sedan skulle jag ju verkligen har en mycket allvarligt problem om jag bränner ned 30 cm djup. Fakisk isolera jorden ju väligt bra...

Här har du troligen en poäng. Beror på hur hårt du bränner, men låt gå för att du inte bränner så hårt.
Det blir då 180 kg organisk substans, som koldioxidmässigt i runda slängar motsvarar 180 liter (eller kanske kg) bensin. Kanske inte så farligt då?? Men varför bränna upp all mullen?

Jag vore intresserad av vilka odlade växter som trivs efter bränning. Svedjebruk har ju fungerat, ett tag i varje fall.

För övrigt: Om du låter riset ligga så blir det koldioxid på kanske 10 år, bränner du upp det så går det direkt. Det gör också en viss skillnad. Men jag vet inte hur stor. Jag inriktade mig på vad som händer med mullen i marken, för jag tror det är viktigare.

Mvh
Anders

Gör vi nu den kalkylsen om: Jag bränner 6 cm djup also rund 180 kg organisk material i jorden. Da bli detta 0,018 kg Bensin. Men jag fa en näring i grönsakslandet motsvarande flera ton gödsel.

Med denna mängd kan du inte ens tillverka gummi till skottkärrahjul som jag sliter pa aspalten pa väg mellan min grönsaksland och min gödselstak...

Sälvklart använda jag en värdfullt bränsel - busker och grott. Men även om jag later den ligga och ruttna kommer CO2 att frigöras - det är helt enkelt sa.

Med grott och topp har jag inte hittat nagon som vil ta hand om. Och även här gäller: Energieinhollet jämfört med transportvikt är jättedaligt - därför löna sig transporten knappast.

MVH
Jens

[jens@lant-liv.org]

jag anbefala dig en god bok om klimatförändringar.

Sälvklart är det _bara_ engergiinhallet som avgör hur mycket CO2 utsläpp upsta...

Jag tycker att dina bidrag sakna alla relation. Varje ar bränns flera hundra tusend hektar urskog. Och detta nämds inte ens i tabeller om viktiga klimatuttsläpp....

Tänk dig hur lätt du kunnde rädda jorden om du bara skulle har rätt.... (da skulle jag faktisk utan det minsta daliga samveta köra sa mycket bil jag bara kan).

MVH
Jens

[Anders S]

I klimatsammanhang kommer den väsentliga energin från solen. Det är oerhört mycket mer än den energi vi släpper ut genom förbränning. Koldioxid i atmosfären gör att jorden i ökad grad behåller värmen från solen. Den fungerar som glaset i växthuset. Det handlar främst om detta, och i mindre grad om den värme som frigörs vid förbränningen. Om du inte har detta klart för dig är det du som behöver läsa den där goda boken.

Visst kan det synas att det är en liten påverkan, men jag tycker det är relevant att jämföra med annan påverkan som man som privatperson åstadkommer. Sen innebär förstås t ex bilkörning och för den delen eldning andra sorters påverkan. Utsläpp av koldioxid är bara en del.

Jag tror att vi bl a i klimatfrågan behöver se till den total påverkan av vårt verksamhet. Det handlar mycket om hur vi påverkar naturliga kretslopp, t ex genom skogsbruk, skogsskövling, jordbruk. För jordbrukets del är markvården viktig. Ökad mullhalt i marken skulle med andra jordbruksmetoder kunna lagra allt koldioxidöverskott.

Jag vill dock inte döma ut ditt sätt att etablera en ny odling, bara ifrågasätta en sida som verkar betänklig. Men det kanske är en motiverad metod i vissa lägen. Därför frågade jag dig "Jag vore intresserad av vilka odlade växter som trivs efter bränning". Du har ju också skrivit att du har den typen av uppgifter, även om de kanske gällde för barr och inte löv. Så du kanske kunde berätta lite om detta. För övrigt tror jag lövaska kan vara bättre för de flesta växter men är inte säker.

Mvh
Anders