elfråga

[grutt]

Jag har funderingar att i framtiden skaffa någon form av solel till mitt än så länge strömlösa torp. Jag har dock ett antal funderingar som någon kanske kan hjälpa mig att besvara.
1) tyvärr är själva stugan ganska skuggad av träd vilket gör montering av solpanel på stugan omöjlig. Dock finns en lada på tomten. Problemet är att den är 30m från huset. Är det möjligt att sätta paneler på ladan och på något sätt få vettig ström till huset utan att behöva lägga en förmögenhet på två giganstiska kablar.
2) lite samma problem som ovan. Hade tänkt en vattenpump från brunnen till huset. Brunnen ligger också ca 20m från huset/ladan vilket ger ett probelm även där. Funderade på om det kanske lönade sig att köpa en 220v pump och en omformare istället för en 12v pump. Är det någon som använt sig av en liten 12v pump som t ex den som finns på exergons hemsida funkar det att ha en sådan liten pump för att få upp vatten från en brunn till ett hus 20-30m längre bort?(http://www.exergon.se/view.php?artid=78)
3. Dränkbar vattenpump 12 V DC
Kapacitet 19 lit/min.
Tryckhöjd max 10 meter.
Max strömförbrukning 3 A.
Storlek Ø 85 mm. Höjd 144 mm.
Slanganslutning 10 mm

[Mikael Perman]

Hej.

Först av allt, människor har olika krav på bekvämlighet och enkelhet vad gäller skötsel. Så mitt svar måste jag se utifrån just mina krav.

Sedan, jag måste också ha klart för mig vilka effektbehov man har. Ska man driva en dator? OK, då behöver du säg 200 W. Ska du driva en mindre TV? Säg 100W. Ska du ha en OK belysning, säg totalt 50W halogenbelysning per rum.

Även om du inte använder allt samtidigt, så måste du nog ändå räkna med att din elanläggning måste klara en toppbelastning på säg 500W. Det motsvarar en ström på ungefär 42 Ampere.

30 meters avstånd, blir i praktiken ofta det dubbla, eftersom kablar inte alltid (Väldigt sällan!) kan läggas fågelvägen. Så i verkligheten kommer du kanske att få 60 meter kabel, genom att du ska upp till taket på ladan, in till din central i huset, du ska gräva kabelgravar och måste gå runt en sten, osv.

Hur mycket spänningsfall och spänningsvariation tål vi? Ja om vi först tittar på batteriet , så ska vi inte gå ner till mer än minvärdet 11.76 volt, vilket motsvarar 1.96 volt per cell för ett 12-voltsbatteri

Det motsvarar också att vi ladar ur ca 50% av maxkapacitet på batteriet. Och mer än så ska vi inte ta ut, om det ska hålla bra i många år.

Så om vi nu tittar på elutrustning för 12volt, så om den är elektronisk, så kommer den ändå inte att klara av att fungera ner till lägre än 10 volt.

Vi måste tillåta visst spänningsfall i huset fram till datorn också, så säg att vi tillåter hälften mellan dator och elcentral, och hälften mellan elcentral och ladan med solpanelerna.

Det betyder att vi tillåter 11.76 volt - 10volt /2 = 0.88 volts spänningsfall mellan ladan och ditt hus.

Vid 42 Ampere ström, motsvarar det en kabelresistans på 0.88/42 = 0.021 ohm.

Vi räknar alltså med totalt 120 meter kabel, eftersom det är två kablar, en plus och en minus.

arean blir 120 / (0.021x57) = 100mm2 på kabeln, alltså en kabel som är ungefär lika tjock som en frukostkorv. Svindyrt.

Så svar på fråga 1, är nej, du kan inte mata 12 volt likström den distansen, utan stora spänningsfall och effektförluster.

Om det nu inte är så att du kan nöja dig med avsevärt mycket mindre effekter i din elanläggning. Klarar du dig med säg 50W, ja då blir ju svaret ett annat.

Så utifrån mina egna krav, du bör nog titta på en lösning som innebär att solpaneler och batterier ligger i ladan, och sedan väljer du att koppla solpanelerna och batterierna i serie för högre spänningar, minst 48 volt, eller ännu hellre har en omvandlare till 230 volt växelspänning redan i ladan.

2. Ja allt beror ju på vad man har för krav. Det kommer säkert att komma vatten ur kranen från din 12Voltspump, om den orkar suga förstås.

Men hur mycket, hur många liter per minut? Ta en titt på hur det fungerar för folk i husvagn, och se om det är acceptabelt. Där har man oftast små tolvvoltspumpar i husvagnens vattentank. Titta på det flödet, och halvera det, på grund av långt avstånd till brunnen.

Är det acceptabelt för dig? Om det är det, kan du ju försöka.

Annars så är alltid 230-voltspumpar billigare, om man kommer upp lite i effekter.

Jag kör ju både vatten från kommunalt vatten, och jag kör med egen brunn. Den pumpen är på 1200Watt som sitter i hydroforen till brunnen. Det ger inte riktigt samma kapacitet och vattentryck som mitt kommunala vatten, men nästan.

Det borde ge lite perspektiv även på din fråga 3.

Så frågan är vad du ska använda vattnet till. Vattna i växthuset? Ja då fungerar det inte med en 36 watts dränkbar pump. För den ger 19 liter i minuten, då den inte ska uppfodra vattnet någon höjd alls, och inte har något som hindrar vattnet i form av vattenspridare, slangar eller liknande.

Men ska du fylla ett litet handfat eller liten diskho, och det får ta 3-5 minuter, ja då kan det fungera. Så det är upp till dina egna krav.

Mikael Perman.

[grutt]

Ok, ganska kört med "paneler på ladan planen" känns det som.

När det gäller vatten så hade jag snarast tänkt att pumpa upp vatten till en tank på vinden som sedan genom fallhöjden kan tappas ut genom en kran i köket. Detta mest eftersom jag redan har tillräckligt med muskler och inte vill bära mitt vatten från brunnen i hinkar. För detta bör det väl funka med en liten 12v pump? I pumpexemplet som jag nämnde nedan så står det en max förbrukning på 3A vilket jag antar är per timme? Detta skulle då inte dra speciellt mycket från ett 12v batteri. Funderade ju även på en 220v pump via omformare från 12v batteri dock känns det som om den drar ordentligt mycket mer - har ingen riktig koll på hur man räknar men av andra trådar och exempel så borde en 800w 220v pump från ett 12v batteri dra ca 67A vilket gör att den måste pumpa ca 22 gånger fortare för att vara lönsam - vilket då innebär 418l/minut. Om detta resonemang stämmer så känns det som mer rimligt att vänta lite på att diskhon fylls än att behöva hitta något sätt att ladda batterierna väldigt ofta.

[olof]

Många mindre pumpar klarar inte av att suga vatten överhuvudtaget. De måste i så fall monteras i brunnen.

Om lufthöjden inte är tillräckligt från en liten pump kan man montera två stycken efter varandra på samma slang (seriekoppling). Då adderas lyfthöjderna.

Lufthöjden behövs även för att ge tryck i kranen. 10 meter är ungefär lika med 1 bar. Normalt tryck i kranen är 2-4 bar, dvs 20-40 meter lyfthöjd över att få upp det från brunnen.

Vissa likströmsmotorer har inte lika lång livslängd (eller behöver servas) som 230V motorer. Det är borstarna som slits ner.

De vanligaste omformarna klarar INTE av att driva motorer, de klarar bara resisitiv last, inte induktiv. Men förmodar att en liten motor går bra ändå.

Fontänpumpar finns för 12V. Akvarie och fontänpumpar finns för 230V. Men ingen av dem ger något tryck att tala om.

[Wolverine]

Hej!

Måste du ha en eldriven pump? Jag vet inte vilka premisser du har, men ett torp skall väl vara enkelt, eller?

Teoretisk möjliga sughöjd(från brunnens vattenyta till pumpens inlopp) är mindre än 7 meter. Ju närmare man kom den kritiska sughöjden, desto sämre flöde får man. Annat är det med dränkbara pumpar, de ligger som bekant i brunnen.
Tryckhöjden är pumpens förmåga att "lyfta" upp vatten. Hur stor är höjdskillnaden från brunnen till vinden?
Jag gissar på att du kommer att behöva en kraftfullare pump än den du beskriver med tryckhöjden på 10 meter.

Är det inga stora mängder som skall förbrukas, endast för disk och matlagning bör 50 liter per dag utan problem räcka för ett ensamhushåll.
Här har vi det absolut viktigaste i dina beräkningar, innan du gör något, måste vattenbehovet uppskattas. Då kan du optimera din pump och solcellsanläggning. Räkna på ditt behov, dimensionera din tank(kanske för 2 dagars förbrukning?), var sedan konservativt kritisk och se om du kan minska din förbrukning ytterliggare. Därefter vet du vad som krävs för att fylla ditt vattenbehov.
Solceller i Sverige är svindyra, så överdimensionera inte.

En annan sak, taket på ladan, hur "ledig" horisont har den? Man behöver ett ganska så stort område framför för att skogen inte skall skymma bort många av dagens soltimmar. Visst kan man kompensera förlust av soltimmar med större solpanel, fast är dyyyrt.

Mvh Jordlöpare

[grutt]

Tyvärr så vet jag vet jag inte speciellt mycket om torpet än eftersom det är ganska nyinskaffat. Vi håller som bäst på att renovera själva huset så vatten och solel mm är mer något som jag funderat på inför framtiden. Eftersom vi inte direkt har bott där under vanliga omständigheter än så har jag också dålig koll på förbrukning och om det verkligen är nödvändigt med pump eller om ladan blir skuggad någon gång under dagen.

Vi har för tillfället ett elverk för att driva diverse byggmaskiner så jag tror att det inledningsvis får bli att köpa ett batteri på biltema, skaffa lite 12v belysning och ladda batteriet med elverk så länge. Solel och vattenpumpar får nog vänta tills nästa år och då har jag säkert bättre koll på vad som verkligen behövs. Dock kul att fundera lite kring vad som skulle gå att göra.

Det som jag mest funderar kring nu är hur man ska lösa solfrågan om ladan ändå visar sig vara skuggfri. Jag antar att strömförlusterna blir för stora för att det ska löna sig att t ex koppla ihop batterierna till 48v i ladan, skicka strömmen till stugan och sedan omvandla den till 12 v i stugan? (alternativt omvandla till 220v i ladan men då är väl problemet också att man måste ha en elektriker för att dra ledningar och göra elinstallationerna.

[Mikael Perman]

Hej.

Att långsamt pumpa upp vatten till en tank på vinden, som sedan ger större flöden, då man ska använda det, kanske är en lösning. Men det  finns dock tre problem med detta.

1. Din lilla pump måste i stort sett gå hela tiden. Orkar den verkligen det? Eller kommer den att gå sönder och vara helt utsliten alldeles för fort? Jag tror att den inte pallar i längden. Du måste verkligen leta efter en högkvalitetspump, och frågan är om du hittar någon?

2. Du kommer att få tämligen lågt tryck på ditt vatten i kranen. Fungerar för att ganska långsamt fylla ett handfat elle diskho, men knappast bra till dusch och annat där det inte flödar så lätt. Men det är ju bara du som kan svara på om du accepterar en sådan lösning.

3. Tanken på vinden måste vara isolerad mot kyla, och är en tämligen dyr hisoria, om du nu inte har en tank och isoleringsmaterial gratis ändå.

Den blir troligen dyrare än en inverter (som gör 12 volt till 230volt växelström) som kan driva en pump.

Men igen, om du kan acceptera att tömma tanken och hela systemet, då du inte är där, och du kan låta bli att använda vattensystemet då det är mer långvarigt minusgrader, ja då kan du ju ha en tank på vinden.

Annars får du ju se till att den är i uppvärmt utrymme hela tiden, vilket verkar omöjligt med det torpet du beskriver.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

När det står att pumpen är på 3A betyder det inte att den drar 3 Amperetimmar, utan att den drar en ström på 3 ampere då den belastas för fullt.

Kanske kan den överbelastas, och då drar den mer än 3 Ampere, och då tar pumpen slut väldigt fort. Omvänt, då den belastas väldigt lätt, tar den mindre ström.

Men vi kan utgå ifrån att pumpens maxeffekt är just 3A x 12 Volt = 36 Watt, vilket är mycket klent. Min hydroforpump är som sagt på 1200W, vilket borde ge visst perspektiv på det hela.

En pump på 800 W kräver 800/12 = 67Ampere, om vi bortser ifrån effektfaktorer och liknande. Alltså i verkligheten kommer den att dra en 20% mer.

Omvandlingen från likspänning till växelspännng är inte heller perfekt, så där förlorar vi i bästa fall ytterligare 10%.

Men detta har inget med lönsamhet att göra, direkt. Energi är energi, vare sig det är 12 eller 230 volt. Det är bara det att just 12volt är inte en idealisk "energiform" för just pumpar, medan det är i det närmaste perfekt för en hel del elektronik och en del lamptyper.

Så lönsamheten har mer att göra med kostnaderna för att skapa ett elsystem i huset. För små effektbehov, och om du inte ska ha en massa pumpar eller byggmaskiner eller tvättmaskiner, ja då kan det funka med 12 volt.

Belysning, en liten TV eller radio, fungerar allt jättebra på 12 volt.
Annan utrustning blir dyrt och svårt att driva från 12 volt, och då bör man istället överväga att köra ett blandat system.

Kanske är lösningen en sådan som min frus kusin har i sitt hus.

För belysning och elektronik kör de 12 volt, det blir så små strömmar, att du skulle kunna ha en 10mm2 jordkabel (alltså en standardkabel) ifrån din lada till ditt hus.

När de ska ladda batteriet eller driva vattenpumpen eller köra tvättmaskinen, så startar de sitt elverk. (De har inga solceller ännu, men jag försöker övertala dem att skaffa det.)

Sedan har de en stor behållare i ett uthus som ligger lite högre, som ger självtryck i det vatten som de förbrukar i kranen. Så de startar elverket och pumpen ganska sällan.

Alltså en lösning som ligger i stort sett i enlighet med det du pratar om, men med skillnaden att de har en normal hydrofor som verkligen orkar fylla upp den stora 350-liters behållaren.

Och vad jag förstår har du ju redan ett elverk, och en modern membranhydrofor kostar ju bara en 1000-lapp.

Då kan du ju också driva en dusch, eller vattna i växthuset, eller motsvarande, medan elverket snurrar, om det är så.

Mikael Perman.

[grutt]

ok, som det verkar nu så kommer jag nog att köra på din linje med belysning och 14" tv på 12v. Detta drar ju dessutom ganska lite vilket gör att man inte behöver några större arrangemang med batterier. Kanske kunde vara en ide att skaffa en större tank på vinden och skaffa en riktigt 220v pump som kan fylla upp tanken relativt smidigt och som får köras via elverket. Sedan skulle man kanske kunna ha en liten 12v pump i anslutning till vattentanken för att få lite tryck i vattenledningen i huset? Är ganska dåligt insatt i hur hydrofor fungerar men den bygger väl på att pumpen startar av sig själv när trycket blir för lågt vilket skulle vara svårt om den ska drivas av elverket (eftersom jag måste ut och dra igång det när det ska starta).

Än så länge kommer torpet även mest att fungera som sommartorp vilket gör att jag i nuläget inte behöver isolera vinden/tanken utan kan tömma systemet till vintern.

Jag antar vidare att jag måste ha batterierna i ladan om jag skaffar solpanel på densamma? Eftersom jag förmodar att laddströmmarna från panelen till batteriet är större än de som behöver går till belysning och tv i stugan.

[Mikael Perman]

Hej.
Om man ska ha batterierna nära solpanelerna eller närmast förbrukarna, beror på var du har de högsta strömmarna. Helt riktigt.

Där de största strömmarna finns, vill du ha de kortaste sträckorna. För att kunna ha de grövre kablarna på kortare sträckor. Kabel är dyrt.

Alltså, normalt vill du ha batterierna nära solpanelerna, för där finns också då laddningsregulatorn, och du får bästa spänningsnoggrannheten till batteriernas laddning.

Men detta generella svar gäller enbart om laddningsströmmarna är större än förbrukningsströmmarna, och om du kan garantera att batterierna inte kommer att laddas ur och frysa sönder under vintern.

Om du däremot har stora tillfälliga förbrukare, alltså en mycket kortvarig förbrukning som vida överstiger laddningen, kan man eventuellt tänka sig det omvända förhållandet, att batterierna sitter nära själva förbrukningen istället.

Ett sådant exempel är om du kanske har en inverter som du bara kör väldigt kortvarigt, men som kräver extremt stora strömmar. Kanske för att driva brödrosten (fånigt exempel, men ändå!)

Kanske har du också en källare i huset, och där kan du ju placera  batterierna för att de inte ska förfrysa, om de skulle råka bli urladdade.

En möjlig lösning skulle kunna vara att bygga in ett pumphus i marken, som man ofta gjorde förr. Det gjorde att pump och hydrofor inte frös sönder. Och så hamnade pumpen lägre och alldeles i närheten av brunnen, så sughöjden blev mindre, utan det blev en större tryckhöjd, vilket rent fysikaliskt är mycket enklare.

Detta gör också att du kan ljudisolera så att pumpen inte hörs.

I det pumphuset skulle man kunna ha batterierna och en inverter som klarade av att driva hydroforen.

Batterierna skulle aldrig kunna frysa, och de blev förvarade på ett bra ställe, med jämn temperatur. Batterier förlorar viss kapacitet vid låga temperaturer, men de vinner mycket i livslängd, så man tjänar i allmänhet på att låta de gå vid säg 10 grader plus istället för 25 grader.

Och kablarna från batterierna till invertern, alltså de som ska klara 67 Ampere, blir under metern långa, och då kan de vara relativt "klena" säg en 10-15 mm2.

Detta är nog bästa lösningen om du verkligen vill ha samma vattensystem-kapacitet som i ett "normalt" hus. Men det kräver ju sina solpaneler. Eller att man laddar upp batterierna från bensinaggregatet säg vart annat dygn.

Då leder du istället 230 volt från invertern in i huset.

Detta kräver mycket riktigt en elektriker, för pumphus är ju ofta fuktiga också, på grund av kondens, så den problematiken måste man kunna hantera på rätt sätt.

Det är alltså också en gångbar lösning, men mer avancerad och därmed också dyrare, än den enklare du skissar med en tank på vinden.

Och ja, en hydrofor har en tryckvakt som startar pumpen och pumpar upp tanken till ett högre tryck, och när den når sluttrycket stängs den av automatiskt.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Angående pump för att bättra på trycket i kranen från en högt belägen tank, så har jag ingen erfarenhet.

Det borde fungera, men pumpen måste ju ha tillräckligt antal liter per minut då, så att pumpens flöde överstiger det man får at självtrycket genom fallhöjden. Så att pumpen inte blir ett stopp i flödet istället. Och den måste kunna starta automagiskt då du öppnar kranen.

Det kan ju mycket väl vara värt att prova, och den iden är så god att jag nog ska försöka övertyga min frus kusin att prova den också.

Mikael Perman.

[grutt]

Som planerna ligger just nu lär det bli att skaffa ett 12v batteri för lite belysning och en liten tv. Batteriet får väl sedan laddas med elverk och/eller tas hem till lägenheten för uppladdning mellan varven. Funderar nu på vilken typ av batteri som ska inhandlas. Har kikat lite på Biltema där de har två olika sorter. Dels blyackumulatorer och dels marin/fritidsbatterier. Inser naturligtvis att detta kanske inte är de mest kvalitativa batterierna på marknaden men de borde väl kunna funka några år. Frågan är dock vilken typ man ska satsa på om man även väger in att det finns planer på att skaffa en solpanel om något år för laddning av batteriet.

[sprithitler]

Har du ngn kompis som ska skrota en bil? ofta skrotar man en bil med ett friskt batteri på plats i bilen, där har du 55-85 Amperetimmar gratis eller väldigt billigt batteri i så fall.

[Mikael Perman]

Hej.
Batterier, ja. Biltema (Bilbuttrix) är ju inte kända för sin allra högsta kvalite, men prylarna brukar väl funka och klara av att fylla basbehoven. Och helt klart är ju det att man får vad man betalar för.

Jag har dock inte tittat på deras batterier, så jag vet inte om det är hyfsad eller usel kvalite.

Men ska du frakta mellan lägenheten och torpet, ja då tar man väl i stort sett vad som helst, även ett begagnat batteri. Och om man laddar upp och laddar ur, ja då kommer batteriet att hålla några år, mycket beroende på hur ofta man laddar i och ur, och hur mycket i procent av max kapacitet man laddar ur.

Försök att låta bli urladdning till lägre spänning än säg 10.8 volt vid ett normalt 12-voltsbatteri. Laddar du ur djupare, kommer batteriets livslängd att förkortas drastiskt. (Detta gäller vid normala stömmar, dvs upp till max 10 Ampere för normala bilbatterier.)

Helst ska du sluta ladda ur batteriet vid ca 50% av max kapacitet, och det kan motsvara en 11.75 Volt, men det är mycket ungefärliga siffror. Har du inget från leverantören, använd min siffra, men det är bättre att du frågar efter ungefärlig 50%-spänning.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Det finns ett par olika saker att tänka på om man ska välja batteri för en stationär anläggning.

Där bör man använda batterier som är avsedda att tåla djupurladdning och många Ur-uppladdningscykler. Det ska ha låg självurladdning, och behöver bara ge relativt små utströmmar.

Det är inte vad som är bra med ett startbatteri. Ett startbatteri (bilbatteri) är optimerat för att klara av väldigt stora strömmar till en startmotor, under kort tid.

Ett fritidsbatteri BORDE alltså vara bättre, om det nu verkligen ÄR ett fritidsbatteri, och det inte är det bara till namnet. Det kan därför löna sig att be om ett datablad för batteriet, innan man väljer att lägga ner många hundra kronor extra på batterier man tror är bättre.

Ett fritidsbatteri ska också ha central-luftning. Det betyder att det ska ha en liten näbb/rör dit man ansluter en avgasningsslang, så att gas inte kommer ut i batteriskåpet eller rummet, och ger både korrosionsrisk och explosionsrisk.

En del kommer kanske tuta i dig att batterierna är "täta". I 9 fall av 10 är det förbannad dikt och lögn. De gasar, men mindre mängder, och det kan bli kritiskt om batterierna står utan ventilation ändå.

Så även så kallade underhållsfria och "täta" batterier från seriösa batterileverantörer, ska ha en centralluftning, som leder bort gaser vid laddning.

Det finns dock helt täta batterier. Dessa bör du undvika, för de kräver en väldigt kontrollerad laddningskarakteristik, och de kan lätt förstöras på grund av olika felladdningar eller urladdning på fel sätt. Vilket lätt kan ske med tex solceller eller mer primitiva laddningsaggregat.

Mikael Perman.
 

[sprithitler]

Alltså, köp inte ett nytt bilbatteri istället för ett fritidsbatteri, men ett gratis bilbatteri, eller ett i gott skick som du betalar en hundring för är bättre ekonomi än ett fritidsbatteri vilken dag som helst, sen kan du ersätta det med ett fritidsbatteri när det kroknar. Förutsatt att bilbatteriet står välventilerat.

[grutt]

i en annan tråd som jag inte hittade just nu läste jag ett tips om att passa på att ladda sitt fritidsbatteri när man ändå är ute och åker med sin bil. Hur går man tillväga för att göra detta på ett bra sätt. Jag är ganska kass på bilar så jag vore väldigt tacksam om någon kunde förklara på ett enkelt sätt. Kan man skaffa en 12v laddare som man sätter i cigguttaget eller ska man koppla direkt via det vanliga batteriet eller via generatorn och vad behövs för material etc för att samtidigt inte överladda fritidsbatteriet eller ladda ur bilbatteriet?

[Mikael Perman]

Hej.
Man kan göra livet mer eller mindre komplicerat för sig. Ett sätt att göra livet komplicerat för sig, är att förenkla saker så långt att de inte längre fungerar väl.

Skilj detta från nödlösningar. För ibland tar man till tricks och knep, för att det är en tillfällig lösning eller en nödlösning, eller för att det är billigaste sättet. Att ladda ett batteri paralellt i bilen då man kör är en sådan nödlösning. Det kan fungera som nödlösning, men det är småstruligt, och vissa förutsättningar måste gälla.

De förutsättningarna är att när man kör bilen, måste man köra tillräckligt länge, för att både bilens eget batteri, men också det man använder i huset, verkligen hinner laddas.

Alltså, ansluter man ett nästan helt urladdad batteri, parallellt med bilens eget batteri, kommer det att gå en stark laddström från bilens batteri till husbatteriet, om det inte finns en fungerande strömbegränsning.

Det kan ge två negativa resultat. Dels kan husbatteriet laddas för fort, och här beror det på exakt fabrikat och typ, vad som för fort egentligen innebär. Kanske fungerar det, kanske inte. Om det inte fungerar, får husbatteriet kort livslängd. Det spelar ingen roll för ett billigt skräpbatteri som man köpt begagnat, kanske. men för dyra fritidsbatterier, så är det inte alls så smart, utan man får byta ut batterierna i förtid, och det är dyrt.

Det andra negativa resultatet är att bilens batteri laddas ur i motsvarande grad. Och att varken bilbatteriet eller husbatteriet kommer att laddas upp ordentligt. Vilket också förkortar livslängden på båda batterierna. Eller omöjliggör start av bilen vid många minusgrader.

För att råda bot på detta, måste man titta på effekten hos bilens generator, och kolla hur mycket ström den kan ge. Är den på säg 35 Ampere, ja då kan den ge denna laddström, och inte mer. Och det ska ju fördelas till två batterier, så man måste troligen ha en körtid på säg 1-2 timmar för att laddningen ska bli någorlunda komplett.

Att ha en extraladdare med strömbegränsning, tex via cigarettuttaget, för att ladda husbatteriet, är säkrare, och förstör inte laddningen för bilens batteri. Och många bilar har idag ett cigarett-uttag i bakluckan/bagageutrymmet, för liknande ändamål, eller för elektriska kylväskor. Hur som helst, där begränsas laddströmmen till en 10-15 Ampere, om laddaren är riktigt utformad. Annars bränner den säkringen.

Nackdelen med laddning via cigarett-uttag är också att det tar lång tid. För laddströmmen blir ju relativt liten.

Så troligen är den enklaste lösningen att du skaffar en batteriladdare hemma i lägenheten, för den kan stå och ladda timme ut och timme in på ganska låg laddström. Tänk bara på att utrymmet där det står och laddar ska vara väl ventilerat, så att det inte bildas gas i för stora mängder.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

När folk på denna debattsida har talat om att de använt bilen som laddare, så är det ju i de fall där de inte har någon lägenhet där de kan ladda alls, alltså som en nödåtgärd.

Mikael Perman

[sprithitler]

En skojig variant på laddning kan vara att sätta en batteriladdare i bakluckan tillsammans med batteriet och använda motorvärmaruttag eller motsvarande på arbetsplatsen för att ladda batteriet.

[PowerMizer]

Hej på dej!

Jag har inte läst alla svar du fått, men tänkte att jag ändå skulle dela med mej av mina (små) kunskaper...

När det gäller batterival så finns det några huvudtyper av blybatterier;
Bilbatterier, med många tunna blyplattor för att på så sätt ha stor yta som kan skapa en STOR ström under en kort tid. Detta för att kunna ge all erfordlig effekt till startmotorn. Hållbarheten är "garanterad" i 3 år...

"Fritids"(nödströms)-batterier, med färre, tjockare plattor som har mindre yta, och därmed ej klarar den enorma strömmen som en startmotor kräver, MEN som är mycket bra till "våra" tillämpningar: mindre strömmar under lååång tid. Hållbarheten garanteras upp till 12-15 år! Jag har ett par på 100 Ah som är sen 1987, och dom funkar fint än!

För att hitta rätt kan du kolla på Tudors (eller någon annans) hemsida över batterier till telestationer, kraftstationer och övrig reservkraft.

//P

PS
Funderat på en UPS som inverter?
DS

[Mikael Perman]

Hej.
Angående batterier, så tycker jag att det du skriver stämmer helt och fullt. (Gamla) bilbatterier är bara en nödlösning.....

Angående UPS som inverter.
Jag förutsätter att du menar en UPS som är tänkt för datorer för att klara av kortare strömavbrott för en 15-30-60 minuters backup, och inte en större, professionell UPS med extremt stora yttre batterier.

Rent generellt brukar det inte vara en så bra lösning, eftersom UPSar som sagt är beräknade på väldigt kort reservkraftstid.

Dessutom brukar de alltid laddas med just AC, så det måste finnas 230 volt för laddningen, det går inte med solceller direkt, eller liknande lösningar.

Dessvärre har också många UPS-er klena inre likriktare, vilket gör att återuppladdningstiden blir relativt lång, och att tex ett bensinelverk får gå nästan på tomgång, för att ladda, med dålig effektivitet och hög TOTAL bensinförbrukning som följd. (Låg nästan obelastad förbrukning, under lång tid.)

Men det viktigaste är dock att backuptiden är extremt anpassad för just strömavbrott, inte för att ge längre tids drift, tex ett par dygn.

På en del UPS-er GÅR det att sätta till yttre batterier, för att förlänga tiden. Men det brukar INTE gå att sätta till fler likriktare, så det betyder att återuppladdningstiden blir ännu mycket längre, om man sätter till extra batterier.

Men visst, HAR du en gratis UPS, så kan du ju mata den från en liten, allra klenaste inverter för uppladdning, som i sin tur matas från solpanel... Men det är ingen rekommenderad lösning, om du måste köpa nya prylar, för alternativ energi.

Mikael Perman.

[PowerMizer]

Hej på er!

Hittade detta på nätet, men det är på Eng.....
Hoppas att det kan vara till nån nytta.
//P

----------------------------------------------------

Lead-Acid Batteries
listed in order of suitability to remote power use, in our humble opinion

    * Industrial forklift batteries.  These are truly top-of-the-line for a remote home, if you can afford them. Highly recommended for their longevity and resistance to abuse.  Available in single 2-volt cells or trays of 3 cells (6 volts).  15-25+ year life expectancy.  Advantages:  longest life, most resistant to deep-discharge abuse, durable metal case, interconnect wires built-in, available in many capacities.  Best value for the dollar when factored over service life.  Disadvantages: Very high initial cost, extremely heavy.

    * Deep-cycle solar batteries (L-16s).  The most common choice for remote power systems.  Originally designed for industrial floor sweepers, but very well-suited to remote power use.  6-volt batteries. 5-6 year life expectancy. Advantages:  good service life, fairly resistant to occasional abuse, reasonable cost.  Disadvantages:  not as resistant to abuse as industrial cells.

    * Golf cart batteries.  Often used in small systems or as "training batteries" for flatlanders who move to the mountains.  But don't expect more than 2 or 3 years from them if your system gets frequent or heavy use.  6-volt batteries. 2-3 year life expectancy.  Advantages:  very low cost, available at many discount stores, lightweight.  Disadvantages:  short service life, vulnerable to deep-discharge abuse.

    * Solar gel cells.  Expensive, but good for certain specialized applications such as on boats, RVs, and computer backup power supplies. 6-volt batteries. 2-3 year life expectancy.  Advantages: maintenance-free, no hydrogen emmisions, low self-discharge rate, shock-resistant, spill-proof, cold and heat resistant.  Disadvantages:  expensive, requires special charger and regulator, vulnerable to abuse, life expectancy very short for the price.

    * Telephone cells.  Manufactured with lead-calcium instead of the lead-antimony compound of normal batteries.  Not really designed for remote power use, but often available at surplus/salvage for very low cost.  Can give extremely long service if pampered and not abused.   Keep careful track of your battery bank's state of charge with an amp-hour meter and only shallow-cycle the batteries or they will expire quickly.  2-volt cells.  Advantages:  extremely low cost (sometimes even free), very low maintenance, can take very heavy use if not deep cycled.  Disadvantages:  cannot be deep-cycled without damage, very heavy, usually only available used, so condition is unknown, lower voltage than lead-antimony cells for charging, equalization, and metering, battery bank must have more capacity to avoid deep-cycling.

    * RV/marine batteries.  Very low cost with a very short life, but better than a car battery. 12-volt battery.  6 month to 1 year life expectancy. Advantages:  very low cost, lightweight, available at any hardware store.  Disadvantages: short life, will not tolerate abuse.

    * Car batteries.  Better than reading by kerosene or candle light, but will last a few months at best.  

[Mikael Perman]

Hej.
Jag har lite kommentarer till de engelska texterna...

Först generellt. Alla batterier ska skötas i enlighet med underhållsinstruktionerna, om det ska finnas NÅGON CHANS att de ska ha i närheten av full, specificerad livslängd.

Truck-batterier.
Dessa är normalt med syran i vätskeform, vilket gör att man måste vara fullt beredd på att bedriva reguljärt batteriunderhåll, vilket inte "mugglare" känner till eller har utrustning för."

Kan man inte underhålla Fritt ventilerade batterier, av vilken typ det än är, så bör man undvika dem, på grund av de risker som de medför. Syrastänk, gasning, explosionsrisk, läckage, osv.

Så även om truck-batterier tål djupurladdningar relativt bra, så bör man ÄNDÅ undvika det, både på grund av den utrustning man ansluter, men också på grund av livslängden. Alla batteriers cykel-livslängd förkortas faktiskt vid för många, långa och djupa djupurladdningar.

Truck-batterier laddas ofta med mycket enkla och grova laddare, vilket kanske inte är så bra idag, då det finns högfrekventa likriktare att få till någorlunda hyfsat pris.

Framför allt är verkningsgraden riktigt rutten på dåliga laddare elelr laddningssystem.... Och det är ju vad som är extremt viktigt i solelanläggningar, eller annan alternativ elenergigenerering.

XXXXXXX

Telenätsbackup-batterier.

Det är helt enkelt en felaktig uppgift att de är bly-calcium istället för bly-antimon. Det gällde för 15 år sedan i Europa och resten av världen. Men vad gäller telenät har man ju länge varit rejält efter i USA, som jag gissar är ursprunget till dessa texter.

I verkligheten så finns det FYRA olika helt separata typer av telenätsbatterier. Gelade ventireglerade, absorberade ventilreglerade och Fritt ventilerade, de senare med syran i vätskeform. De senare liknar i mycket just truckbatterierna, men ger inte lika stora strömmar. Slutligen finns det olika varianter av nickel-baserade batterier. (Inte bara som småbatterier.)

Det är de absorberade batterierna som man ska vara extremt försiktig vad det gäller djupurladdningar, och aldrig gå under 1.6 volt per cell vid långsamma urladdningar, och helst stanna vid 1.86 volt per cell eller nåt ditåt.

De andra två varianterna av bly-batterier är helt enkelt inte så känsliga för djupurladdningar.

Överhuvudtaget för att kunna underhålla ett batteri, vilken typ det än må vara, så måste man kunna undersöka dess status och kapacitet. Det gör man med belastningsprov. Kräver kunskap och datablad för batteriet, äggklocka, voltmeter, tångamperemeter och en justerbar batterilast. Allt är billigt utom batterilasten, men den kan man bygga tämligen enkelt själv, till en ringa kostnad.

Så om man nu får tag på ett antal telenätsbatterier elelr andra batterier, så är det bara att sätta igång och testa dem. För att se om de är värda sitt pris elelr bara att kasta. Minimum 80% av ursprungskapaciteten ska de ha för att vara driftsäkra.

Och det fina med just ventilreglerade telenätsbatterier är att ofta har de skötts felaktigt på ett sätt så att det SER UT som om de har låg kapacitet, men med lite omtanke, så lyckas man ofta väcka bra liv i dem igen och få ett väldigt bra batteri.

Jag gjorde det senast med ett batteri till vår eldrivna gräsklippare.

Den fjärde typen av batterier för telekom är Nickel Kadmium eller Nickel-Järn batterier, och får man tag på dessa, ja då har man hittat världens bästa batterier.....

Anledningen till att jag just vill ha minimum 72 timmars backup-tid är att jag vill förlänga batteriets cykliska livslängd. Det är oftast den som begränsar, och gör man så att en batteri inte laddas ur till mer än säg 50%, kan man räkna upp till 2000 cykler vid mer högkvalikativa batterier, medan lågkvalikativa batterier inte tål mer än säg 300 cykler.

Om man tar de som har sämst cyklingsbarhet, dvs VR batterier av absorberad typ, så tål de inte mer än 60-100 cykler om 100% innan de är helt förstörda.

Det sker lätt på ett år, om man har för små batteribankar...

Det är här man tittar på den egentliga livslängden på ett batteri, genom att DIMENSIONERA för en viss livsläng genom att beräkna antalet cykler per år.

Det perspektivet saknas helt i artikeln, vilket gör den missvisande.

Mikael Perman.