När är det vår tur?

[Radikal mamma]

Hej!

Jag har hängt mycket här och följt och läst på de olika forumen en längre tid men aldrig gjort något inlägg. Så inledningsvis vill jag börja med att säga hej, här är jag!

Vi (jag, min sambo och mina två barn snart 2 och 4 år) har precis hittat HUSET som vi vill ha. Helt oannonserat dök det upp och vi kunde inte värja oss. 120 kvadrat + biyta på 40 (ett vindsutrymme), vedeldad spis, kamin, ladugård, växthus, stor äppelträdgård - otroligt välskött och välbevarat hus från 1912.

Och det kunde inte komma mer olägligt. Vi läser båda till lärare, har två resp tre år till examen och har ingen inkomst att imponera med på banken. När HUSET dök upp tog vi kontakt med vår tätaste vän som utan tvekan ville gå i borgen för oss. Han känner till oss och vårt sätt att leva. Men efter samtal med banken så gå de bara med på att släppa till 600 000 och utgångspriset på huset är satt till 525 000. Alltså kommer vi inte kunna hänga med i en budgivning eller lägga till någon byggkredit.

På fredag i nästa vecka startar budgivningen och över hundra har varit på första visingen (den första av tre!). Jag hade en bra känsla i magen tidigare, men är nu fullkomligt vettskrämd. Det här huset kommer att gå oss ur händerna.

Samtidigt är jag rädd: klarar vi en flytt till landet? Vi har ingen bil, ingen gräsklippare - vi har för tusan inte ens en fungerande borrmaskin. Vet vi verkligen hur saker och ting fungerar eller kommer vi stå handfallna? Är det någon som känner igen rädslan?

När vi lade fram vara inkomstuppgifter för bankkvinnan så häpnades hon över att vi på våra futtiga studiemedel, barnbidrag och extraknäck klarar av att både betala vår hyra på dryga 80 000 per år - och samtidigt ha ett sparkapital. Men när jag förklarade vår tanke om en stor del självförsörjning särskilt vad det gäller mat så var det bortom hennes förstånd.

Det känns så orättvist att bli bedömd efter de ekonomiska index som banken använder sig av. De menar att en vuxen person kostar 10 500 kronor i månaden och ett barn (i ålder med våra barn) 2000 kronor per månad. Den sammanlagda summan utifrån hennes index är 25 000 kronor i kostnad för vår familj per månad. Och det är inte vår verklighet. Vi lever för betydligt lägre summor - och har inte för avsikt att leva för så mycket mer just nu heller. Synd bara att deras index ska ligga till grund för vår lånekapacitet.

Klart att vi kommer att beredas bättre möjlighet till lån framöver då vi är inkomstbringade, men ändå. Vi har inga problem att betala boendekostnader och lån om huset går upp i 800 000.

Men vår kalkyl verkar helt betydelselös.

Sorry för en trist rapportering. Jag är bara så besviken över att leva i ett samhälle där ett index ska bestämma vad folk kostar. Och så är jag ledsen över att vårt drömhus är på väg att bli någon annans.

Josefin, Radikal mamma

[Bondmoran]

Visst känns det för dj att bankerna drar alla över samma kam !

Alla är vi ju olika och har olika förutsättningar och syn på saker och ting. Men de har sina riktlinjer och så ska det bara vara.

Men det finns ju många olika banker och lånebolag idag som ger lån till fastighetsköp så ni kan ju höra er för hos nån mer.

Och ge inte upp förrän slaget verkligen är förlorat.

Det brukar vara många intressenter vid första visningen men sen är det många som droppar av också.

Och blir det inget över till byggkrediten så kan ni ju ta det lite på om på senare.

Det kan ju vara så att fastigheten inte betingar så högt värde som den är nu och då lägger sig ju banken lägre.

Bondmoran

[sprithitler]

Har ni kollat JAK eller så, JAK har tydligen kapitalöverskott, så då borde det gå att komma in där, men då är det ett stort ekonomiskt åtagande ni gör.

[olof]

Tänk på att banken egentligen inte är ute efter att få tillbaka pengarna utan bara att få ränta på dem.

När huset säljs är det ett rimligt antagande från banken att alltid få tillbaka bottenlånet.

Det kan ge lite nya infallsvinklar på argumentationen, ni betalar ju trots allt en rätt hög hyra idag.

Det är definitivt värt att fråga flera banker.

[Eva]

Hej, o välkommen!

Förstår om ni känner er smått stukade efter bankbesöket. Men jag tycker, precis som flera andra som svarat, att ni ska söka er till andra banker o inte ge upp. Jag vet flera här på forumet som har fått lån även med mkt små inkomster, beroende på att bankmannen har haft förmågan att lyssna o förstå att man faktiskt KAN leva billigare än enligt deras budgetberäkningar.

Kan berätta en smått lustig sak som hände när jag själv var till banken för att höra hur dom ställer sig till huslån nu när jag bara har sjukpension att leva av. Jag jobbar alltså inte, o kommer säkerligen inte att kunna det på många år ännu.

Hon var mkt tveksam till att räkna bort kostnaden för bil även fast jag inte har nån o aldrig har haft heller, utan körkort som jag är. Efter många om o men tog hon sitt förnuft till fånga iaf då hon insåg hur ologiskt hon resonerat Däremot vägrade hon i sten att räkna bort kostnaden för att äta lunch ute, hur jag än försökte tala om att jag ALDRIG ätit lunch ute så länge jag var arbetsför, o vad för rimlighet det skulle ligga i att jag skulle ta mig in till stan varje dag för att göra det när jag är sjukpensionär. Det gick bara inte att resonera med henne, vi var som från två olika planeter. Hon kunde bara inte FÖRSTÅ hur man kunde arbeta utan att äta lunch på restuarang varje dag! Jisses, om jag hade gjort det så hade jag snart varit helt bankrutt, ensamstående mamma med låglönejobb!

Så, jag tror att allt beror på VEM man pratar med på banken, o alla är nog inte så inskränkta i sin syn på hur man ska leva o vad man lägger sina pengar på osv. Man får nog helt enkelt leta reda på en bankgubbe/gumma som det går att PRATA med. Det är iaf vad jag ska försöka göra när det blir så dags.

STORT LYCKA TILL

[asfaltsbarn]

När jag vinner på lotto (som jag aldrig spelar) ska jag starta Stiftelsen för ett alternativt och radikalt leverne. Då ska jag låna ut pengar räntefritt till just sådana som ni. Det är åt helvete att alternativare måste stånga sig blodiga för att de inte köper 9-5-konsumtions-eländet.

Stå på er! Och åter igen: Ring JAK!


www.jak.se

[Radikal mamma]

Hej igen!

Och stort tack för era fina och peppande svar. Trots min avgrundsdjupa hopplöshet, när jag beskrev tidigare inlägg, så vill jag nu säga att det faktiskt rör på sig. Banken (FSB) har gett oss ok på 600 000 och vår borgensman har lovat att gå in som tredje låntagare för de resterande 200 000 (t.o.m 300 000 om vi vill). Synd att det ska behöva fungera så här, men jag är ändå lite tacksam för att vi har en vän som Krösus Sork som inte behöver varken motivera eller övertala. Hans välfyllda konton, företag, aktier och investeringar talar sitt eget språk, ett språk som banken förstår.

Budgivningen startar på fredag och det var åtta före oss som skrivit upp sig på listan. Kanske har buden kommit upp över vår maxgräns innan mäklaren ens hunnit ringa oss, kanske har vi en chans att gå ur det här som husägare?

Kanske är det bara sunt, men jag känner en skräckblandad förtjusning inför det som kan komma: ett hus. Vissa stunder tänker jag på tryggheten i lägenheten (nära till allt, affärer, människor) och andra stunder tänker jag på friheten i hus (längre till allt, tystnad, yta, rymd.)

Det är dessutom så mycket som händer på samma gång i mitt liv. Imorgon bitti reser jag till Österrike på ett tvåveckors konstseminarium. (Har blivit handplockad i min utbildning att delta på detta seminarium där vi ska jobba med sten, lera, kroppsmålning, smyckestillverkning av naturmaterial, foto och landskapsmålning.) Och eftersom jag är borta de kommande två veckorna så har jag varit tvungen att skriva en fullmakt. Jag kommer inte kunna följa och delta i budgivningen live, utan kommer att få ett sms där jag befinner mig, i ett stenbrott i St Margarethen. Antingen innehållande ett ja eller ett nej.

Håll tummar och tår!
Ni hör från mig när jag är hemma igen.

Josefin, Radikal mamma

[Eva]

Jag ska hålla alla tummar o tår för att huset ska bli ert. Men om det trots allt inte blir så, så hoppas jag att ni inte ger upp utan kan tänka att det finns hur många hus som helst som bara väntar där ute, på er...

[Tjotten]

Hur har det gått?

Blev huset ert eller tittar ni på nya nu?

Jag har inte skrivit tidigare till dig men följer med spänning utvecklingen!

Lycka till!

[Skytten]

Man måste ha is i magen, mäklare vill gärna få så många tro att detta är siste chansen. man ska inte betala överpris, går det er ur händerna, så är det förståss tråkigt, men det kommer att kännas bättre när rätt affär har dykt upp, och ni känner lättnad för att ni fått ert hus till rätt pris.

Om ändå kronofogden och andra myndigheter som räknar ut förbehållsbellop hade samma beräkningsgrund som banken.

Jag måste ha svultit ihjäl för tjugo år sen.