Kornas naturliga liv

[Johan P]

I december köpte jag en liten grupp lantraskor i Blekinge, tyvärr fanns det ingen tjur i gruppen så korna har nu under vintern varit på tjur träff.
Jag skall få hem djuren nästa vecka vilket jag har set fram emot och arbetat för hela vintern.
Men ju närmare man har kommit  tidpunkten då djuren kommer hem desto flera frågor har jag fått.
Jag vill att djuren skall ha ett så naturligt liv som möjligt därför hade jag tänkt ha egen tjur i flocken, från början tyckte jag att det var en plan utan fel.
Men så i går läste jag i Håkan Hallanders Husdjur till husbehov om att man skulle se till så att man inte fick sina kvigor betäckta  för tidigt.
Det skulle vara väldigt negativt för djuret och skulle hämma henne i utvecklingen.
Denna tanken går stick i stäv med vad jag hade planerat, jag ville att alla djuren skulle vara tillsammans.
Hur löser ni andra djurägare detta problem? Är det ens ett problem?

[Anna Ho]

Kvigorna ska väl helst inte kalva in före tvåårsåldern, den ålder gäller ju iaf för mjölkdjur. Kvigor kan börja brunsta redan i halvårsåldern.

MEN åldern är inte det viktigaste utan storleken, annars kan det bli mycket ledsamheter, kvigor som inte kan kalva pga för litet bäcken osv.

Du får väl helt enkelt ha flera betesfållor så du inte riskerar att få kvigorna blir för tidigt betäckta, eller anlita semin.

[Rosa]

Givetvis så har man inga kvigkalvar hos en lösgående tjur!

De skall vara tillräckligt utvecklade innan de betäcks.
Att låta betäcka dem för tidigt gör att de riskerar att få stora problem vid kalvningen och det räknas som grovt djurplågeri!
Kvigor får du ha i en egen grupp noga avskild från tjurens grupp. Mycket eltrådar så han inte smiter in till dem..

Hur löser t.ex jag det-jo jag har kvigornas hage en bra bit från hagarna där kor + tjur går om sommrarna.
Alternativt som Anna skriver använd semin!

[Johan P]

Det ni båda skriver om är det som literaturen säger, verkligheten är en annan.
den ursprungsbesättning som jag hittade av dessa djur levde dem på det sättet som jag beskrived tidigare.
Titar man på många av det halvvilda koraserna som fortfarande fins kvar i värden så verkar det inte vara ett problem.
När man för hade fjällbete till sina djur så tror jag inte att man särade på sina tjurar eller tjurkalvar.
Finns det någon som har praktisk erfarenhet av detta problem(?)

[Rosa]

Menar du att mitt liv och mina djur inte är verklighet  
är du oförskämd eller  

Kvigor som betäcks för tidigt får oftast problem !!
Jag har själv köpt två för tidigt betäckta kvigor (Fjällras) varav den ena dog i kalvningen !!!
Dessa två hade gått tillsammans med en liten tjur och ägaren trodde inte att de skulle bli betäckta  

Ingen djurförsäkring täcker detta och det anses som grovt djurpågeri när det händer  

[Anna Ho]

Håller med dej Rosa, jag lever verkligen oxå mitt liv med våra djur i verkligheten
Vi hade en tjur som hoppade in hos småkvigorna (180cm grindar) och betäckte två av dem, en kalvade som fjorton månaders kviga och den andra som arton mån.
Vi miste ingen av dem men de blev aldrig ordentligt utväxta utan var hämmade i utvecklingen hela livet.

Det kanske är så här Rosa: de som Johan handlade hos kanske hade väldigt dåligt "forade" djur som inte visade brunst pga "näringsbrist"
Våra kvgor brukar iaf börja brunsta i halvårsåldern.

En seminör jag känner berättar varje höst med stor sorg om köttdjursbesättningar som sprutar bort foster pga ren slöhet med att inte sära på kvig och tjur kalvar i tid. Alltså tjurkalvar tillåts betäcka sina systrar i halvårsålder, snacka om slött........

Är detta god djurhållning... ??

[Johan P]

Till Rosa jag tror visst att du och dina SKB är verkliga och att du har haft problem på dina djur.
Men den inställningen och tonen som du har är väldigt tråkig, det finns koraser som inte har några problem när dem lever ett naturligt liv i en riktig flock.
Jag kan mycket väl tro att förädlade lantraser och köttraser kan ha problem, men jag delar inte din inställning om att det gäller för alla raser.
Hur skulle då korna överlevt till våra ?
Du skriver även om att dina inköpta kvigor blev betäckta av en liten tjur, storleken på djuret har lite med saken att göra frågan är om han är könsmogen eller inte.

[Rosa]

Du skriver även om att dina inköpta kvigor blev betäckta av en liten tjur,
storleken på djuret har lite med saken att göra frågan är om han är könsmogen eller inte.

Nej dom blev inte betäckta dom var betäckta när jag köpte dem..
Och storleken har en väldig betydelse:
unga djur som är storväxta är könsmogna i tidig "ålder"
liksom "gamla" djur är könsmogna trots att de är små!

Och hur som hellst så räknas det som mycket dålig djurhållning att ha djuren ihop så att de kan betäckas för tidigt anno 2005...

/Rosa

[peter]

 ja de e sorgligt när man läser denna sk  debatt
 om man skall leva med djuren så finns DET regler inom svensk djurhållning
rosa tack för dina rätta svar men jag tror denna person är nybörjare tyvärr det är bättre att man lär av andra  än att man tror att man kan allt har bara en sak till denna djurägare att säga : lyssna å lär
å för gudskull blanda inte tjur kalvar eller tjur med kvigor som är yngre än 15 månader men däremot kossorna kan ha tjuren med sig  hela tiden  förstått
gör du detta så kan du åtalas för djurplågeri tänk på de

[Mossedals Lantrasgård]

Oj vilken   debatt....

Jag kanske misstar mig, men jag uppfattar det som om Johans inledande fråga mer var av typen "vad händer om vi inte lägger oss i/naturen får ha sin gång".  Jag har fått denna fråga många gånger gällande hästflockar med hingst i. OM hingsten får gå med sin flock (se vildhästar) betäcker den inte sin egen avkomma/för unga ston... men när vi hägnat in hästarna, om vi flyttar runt hingsten, tar in ston för betäckning, seminerar etc. har vi stört narurens system varför vi idag kan se planerade och oplanerade avkommor mellan syskon o.dyl.

Jag förstår Johans tanke (tror jag :-) att en "vild" koflock med tjur borde - för artens fortlevnad - bete sig som så att ungtjurar vandrar bort, så även stamtjurens kvigavkommor. Kvar blir stamtjuren med sina kor, samt nyerövrade kor som tjuren betäcker när de är mogna för detta. Om det INTE skulle fungera på detta sätt skulle ju rasen dö ut (om tjuren betäcker så unga djur att de/avkomman dör så dör ju även rasen).

Sedan är det kanske en helt annan sak vad våra domesticerade och väl födda kor av idag mår bra av/har för beteende.

Om du har en koflock Johan (du skrev djur i pluralis) kanske du kan skilja ut djuren/avkommorna som är "för unga" i en egen hage... eftersom människans hagsystem har rubbat djurens egna möjligheter att vandra bort och bilda nya flockar? På detta sätt blir inga djur ensamma, och jag tror att du efterliknar deras naturliga beteende genom ungflockar och äldre flockar.

Maria

[Anders]

Hur löser ni andra djurägare detta problem? Är det ens ett problem?

Tjaa, nog går det att få det hela att fungera. Du må se till att korna kalvar på våren, maj-juni. Dvs du släpper tjuren till dom dryga nio månader innan. Korna synkroniserar sin brunst. Därefter bör det inte vara några problem med att tjuren skulle betäcka djur som inte är fullt utvecklade.

Du kan inte ge dem olämplig föda typ kornkross, soja, potatis utan endast se till att de får hö, hösilage eller ensilage. Det är inte lyckat att det är för tidigt skördat heller. De måste också ha tillgång till skogsbete. Allt laborerande som dagens små- och stora bönder skall du nog försöka undvika.

Är du osäker så kan du ju plocka undan de blivande förstakalvarna tills det är dags att släppa ihop dem med tjuren. Annars dricker kalvarna mjölk tämligen långt upp i åldern, vilket jag tror är den huvudsakliga anledningen till att de inte blir betäckta förrän de är dags.

I vissa raser har förstföderskorna större problem med kalvning än i andra raser. SKB-kor och Fjällrasen har betraktats som problemras när det gäller förstföderskor medan de efter första kalven betraktats tvärtom. (men orsaken kan ha varit att man gav dessa djur väldigt snålt med foder) Vissa tjurar ger små kalvar och andra ger stora kalvar. Själva djurets storlek är helt ointressant.

[peter]

man blir då aldrig förskräkt hur vissa sk bönder disskuterar sina kor och utfodring man nästan blir rädd
om man nu kan säga att dessa är bönder vette tusan !!!!!!!!!!!!!!
tex krossad spannmål potatis skulle vara okänlig föda till kor   ok soja ska man ju undvika men de finns alternativ tex  åkerböna, raps kakor över huvud taget alla oljeväxter kan annnvändas ill proteinfoder till djur även ärter som dessutom är svensk odlat!!!!!!!!!!!!!! dessutom svara gärna men då med intiligenta svar/peter

[Anna Ho]

 Annars dricker kalvarna mjölk tämligen långt upp i åldern, vilket jag tror är den huvudsakliga anledningen till att de inte blir betäckta förrän de är dags.

 Vissa tjurar ger små kalvar och andra ger stora kalvar. Själva djurets storlek är helt ointressant.

Snälla Anders, förklara för mej vad du menar med ovanstående citat..........

Hur menar du att mjölkdrickandet förhindar betäckning

Vadå själva djurets storlek ar ointressant, jag hoppas att du inte menar att den blivande moderns storlek är ointressant för då är du verkligen ute och cyklar.

Anna

[Charlotte]

 Nu kastar jag mig in i debatten
 Anna: Jag tycker nog Anders skrev att Tjurens storlek inte spelar någon roll (utan hur stora kalvar han ger) kossans storlek var det väl aldrig frågan om...
 Peter: Jag har själv ingen erfarenhet av att ha dikor på endast skogsbete och ge dem grovfoder med lite mindre näringsinnehåll, har du det? Och om man ska föda upp sina djur på endast grovfoder så är väl kanske spannmål osv OLÄMPLIGT för denna uppfödningsform (inte skrev väl Anders Otjänligt??) Jag har för mig att Anders berättat att han håller sina djur på enorma skogsbeten och endast ger grovfoder till dem på vintern. Och innan man dömer ut svar som ointelligenta osv... Så kanske man ska kolla upp hur det fungerar hos dem som har djuren på detta vis? Jag tycker det är intressant att höra om olika uppfödningsformer och om hur dom fungerar.
 Själv skulle jag inte våga försöka ha alla djur tillsammans utan jag skulle skilja bort ungkvigorna, men det kan aldrig vara fel att lyssna på vad andra har att säga utan att idiotförklara dom direkt.
                       Mvh
                     Charlotte

[Anna Ho]

Om du läser mitt svar skrev jag att jag hoppas att han inte menar den blivande moderns........

[Anders]

Snälla Anders, förklara för mej vad du menar med ovanstående citat..........

Hur menar du att mjölkdrickandet förhindar betäckning

Vadå själva djurets storlek ar ointressant, jag hoppas att du inte menar att den blivande moderns storlek är ointressant för då är du verkligen ute och cyklar.

Angående mjölkdrickning så är det den enda praktiska förklaring jag kan komma på. Det är mera en hypotes jag har. Det finns säkert flera andra faktorer också men samspelet är komplicerat. Men som sagt det är bara en teori.

Om modern (hos människor) ger di/mjölk till sitt barn så förhindrar det att en ny menstruationscykel startar. Som preventivmetod fungerar den ganska bra. Vissa folk med begränsade näringstillgångar och som sett från stenåldern (där mödrarna gav mjölk upp till sex-årsåldern) så fungerade denna typ av preventivmetod ganska bra.

Eftersom kalvar uppfödda i boxar (med kraftfoder och hela köret) kan betäcka och bli dräktiga vid sex månaders ålder medan mina djur som går i en hjord med flera tjurar aldrig blir dräktiga/betäckta på motsvarande sätt. Skillnaden på storlek på djur som uppföds kontroversiellt med kraftfoder och skilt från sina mödrar och mina som dricker mjölk och äter grovfoder är att tillväxten när de vant sig av med mjölkdrickandet är långsammare. Jämfört med intensiva givor av kraftfoder så kanske dessa växer dessa snabbare. Men det finns undantag där också.

Det är möjligt att kraftfoder innehåller hormonliknande substanser som sätter igång könsmognaden tidigare. Tidigt skördat gräs/vall (beroende på innehåll) innehåller också hormoner och hormonliknande substanser. Ger man sådant foder på höst och vinter sätter man det naturliga åldrandet av grovfodret ur spel. Det kan alltså finnas sådana förklaringsorsaker också.

För tidiga dräktigheter är ett okänt fenomen hos mig. Men mjölkdrickandet var bara en spekulation. Jag tyckte det framgick.

Om djurens storlek.

Det är totalt ointressant om kon är stor eller liten. Om tjuren är stor eller liten. Fullständigt ovidkommande. Om tjuren är för tung kan den i och för sig skada en liten och späd ko på grund av sin tyngd. Då parar man fel. Är hondjuret inte färdigvuxet för betäckning så skall hon naturligtvis heller inte betäckas.  

Vad som är viktigt är om kon har anlag för att ge små kalvar eller stora kalvar. Om tjuren har anlag för att ge stora eller små kalvar.

Det här har man i avlat på de senaste 40 åren. Speciellt inom köttraserna. Aveln på detta område har gått mycket bra utifrån det önskemål man haft. Att ha ganska små kor med hög mjölkavkastning som ger små kalvar. Att få fram stora tjurar som ger små kalvar men där tjurkalven växer snabbt och blir fort stor.

Att stora kor skulle ha lättare att kalva än små är en total missbedömning.
Det är bara att jämföra SKB med SLB och SRB. Nu är SKB och fjällrasen av liten numerär men de jämförande undersökningar som är gjorda är 15 år eller äldre och då var numerären större hos lantrasen än nu.

Feta kor har svårare att kalva än magra kor. Stora kor har nog generellt större svårighet att kalva än små. Aveln utvecklades under lång tid mot att få fram större och större kor. (Naturligt är kor mindre än de är nu). Nästan samma yta och samma tidsåtgång för att föda upp ett stort djur som ett litet. Extremen på storkossan är BelgianBlue och alla andra raser som ofta kräver kejsarsnitt. Utmärkande för lantraser och motsvarande är att de är små och har lätta kalvningar.

[Anders]

man blir då aldrig förskräkt hur vissa sk bönder disskuterar sina kor och utfodring man nästan blir rädd
om man nu kan säga att dessa är bönder vette tusan !!!!!!!!!!!!!!
tex krossad spannmål potatis skulle vara okänlig föda till kor   ok soja ska man ju undvika men de finns alternativ tex  åkerböna, raps kakor över huvud taget alla oljeväxter kan annnvändas ill proteinfoder till djur även ärter som dessutom är svensk odlat!!!!!!!!!!!!!! dessutom svara gärna men då med intiligenta svar/peter

Tjaa, intelligenta svar. Du begär inte lite du.

Egentligen så hade jag beslutat mig för att inte längre debattera/diskutera/förklara på "alternativ.nu"
Orsaken är att jag tycker diskussioner som denna med dig inte är givande. Sorry, med det är mitt ställningstagande och du behöver inte ta det personligt. Jag läser hellre bara vad som skrivs. Jag råkade glömma bort vad jag lovat mig själv och det var en gosse som blev angripen av människor med begränsade kunskaper. Han efterfrågade information men blev attackerad istället.

Nåväl. Han vill ha djuren så naturligt som möjligt. Det var det jag svarade på. Jag struntar fullständigt i andra varianter av uppfödning. Det får de svara på som håller på med det.

Återigen, för hundrade gången.
Nötkreaturet är en idisslare. En grovfoderomvandlare. En varelse som lever i symbios med innehållet i sin våm och de andra magarna. Djuret är specialiserat, anpassat och utvecklat för denna funktion. Ingen annan. Evolutionen har utvecklat ett djur till att bli ett nötkreatur.

Männsikan gillar att laborera med alla möjliga varelser i sin omgivning. Domesticeringsprocessen kallas den tid då ett vilt djur genom mänsklig avel blivit tamt, dvs hanterbart. Så mycket mer har man ändå inte gjort. Man har inte förändrat dess genetiska grund. man använder sig av dess genetiska grund.

Tips: Läs mer om våmmen och grovfoderomvanlingen som sådan. Du förstår då mer vad det är för djur vi här behandlar. Vad som är unikt för djuret i fråga.

Det som är unikt kan vi också säga är dess naturliga existensgrund.

Du kan stoppa i djuret/nötkreaturet vad du vill. Se om det fungerar. Se om det dör eller inte. Det är inte så länge sedan man blandade i köttmjöl i nötkreaturfodret. Högt proteinvärde. Billigt. Det fungerade utmärkt bra att ge dem kadavermjöl, till och med av sina egna självdöda släktingar. Djuren åt och människorna åt upp djuren. Alla mådde gott. Det fungerade utmärkt under många år tills någon rackarns pion slank med. (Galna ko dök upp).

Nu pratar vi om de naturliga och unika nötkreaturen. Hur de fungerar. För det var det frågan handlade om.

Har du sett kor äta kött? (det är naturligt för rovdjur att käka kött)
Har du sett kor gå och plocka potatis och äta upp dem? (grisar äter naturligt det som växer under ytan)
Har du sett kor gå och äta spannmål på en åker? (fåglar gör det naturligt)

Jag må förtydliga mig om spannmålen. Det finns inte någonstans på detta klot där stora spannmålsmängder vuxit vilt. Ett fåtal plättar med sädesgräs har funnits här och där. Men att färsk spannmål till nötkreatur är inte lämpligt. De blir sjuka. Så när spannmålen är lämplig som föda för nötkreaturen har den redan fallit till backen för att sedemera gro.

Så sett ur ett naturligt perspektiv så är det ingen principiell skillnad mellan att ge ett nötkreatur kornkross eller att ge det köttmjöl. Djuret kan omvandla produkterna till för oss smarriga livsmedel. Var och en kan sedan dra sin slutsats i det lämpliga i att ge djuret för artens vidkommande totalt främmande födomedel och om det är hur lämpligt det är att vi själva äter sådan föda.

Det är ett allvarligt tankefel man gör om man tror att man kan ge djur som är vegetabilieätare all form av vegetarisk föda. Djur skall endast ges sådan föda det evolutionen har utvecklat djuret till att vara - om man nu vill ge det naturligt.

I senaste numret av Ekologiska Lantbrukarnas tidning så har man påvisat kvalitetsskillnader (doktorsavhgandling om det nu säger något) i köttet mellan djur som bara får äta grovfoder jämfört med de som också får spannmål. De olämpligt uppföda djuren får ett kött som innehåller mycket av Omega6-fettsyror, som vi blir sjuka av. Omega3-fettsyror som finns i naturligt uppföda djur är nyttigt för hälsan. Osv, osv osv. Läs själva mera i tidningen deras.

Att du vill ersätta soja med olika oljefrökakor och bönor är en helt annan fråga. Det kan man ju göra om man tycker det är roligt

Men frågan gällde ju en helt annan sak. Jag lämnar nu denna debatt och läser inte alternativ.nu på en månad eller två. Så det är ingen vits att gå i polemik mot mig.

För många gäller det att man bör titta lite nogrannare efter vad tråden frågar efter och svara därefter.

Ha en trevlig sommar allihopa! Nu är mina djur på skogen och skogsbetena och livnär sig av vad de där finner.  





 

[monika]

Anders, jag har med stor behållning läst dina inlägg och besökt din hemsida. Härligt med någon som vågar uttrycka sina åsikter och dela med sig av sin kunskap, även om den är kontroversiell och trots påhopp.

[peter]

hallå charlotte

ja jag är nog inte så dum som du tycks tro, har själv skogs bete på fäbod som ligger 600 möh så nog har jag erfarenhet detta har jag praktiserat i alla mina 20 år som  bonde trots att jag bara är 35 år
OCH JAG LÄR MIG NYA SAKER HELA TIDEN  så jag tror nog jag vet vad jag pratar om så jag är ingen nybörjare precis ok visst  jag har varit in på dennes hemsida så det såg mysigt ut med bilden på fjällkon som  lufsade i snön , snacka om en tuffing till tjur
ok visst kossorna kan klara sig på grov foder och då är fjällras å fjällkorna utmärkta djur till även jersey korna är också otroliga grov-foder omvandlare
SÅ JAG BER SŨMYCKE OM URSÄKT ATT JAG TRAMPADE DIG OCH DENNA PERSON PÅ TÅRNA vill du diskutera så lämmna gärna ett privat medelande  eller  skriv ett svar efter mig och du gör inte sånna påhopp som jag känner att du gjorde / peter

[Charlotte]

 Hoppsan!
Jag känner mig inte det minsta trampad på tårna Varför skulle jag göra det? Jag tycker bara det är trist att Anders inte skulle få svara på Johans fråga för att du tyckte hans svar var ointelligenta.... Om du känner det som ett påhopp så ber jag så mycket om ursäkt.
                     Mvh
                   Charlotte