Jag är uppvuxen på en gård med mjölkkor och känner många lantbrukare och naturligtvis vill ingen att deras djur ska må dåligt! Dels för att de som arbetar med djur vet att djuren har känslor och känner med dem och dels för att djuren helt enkelt ger sämre avkastning om de inte mår bra. En frisk och nöjd ko är en lönsam ko.
Men tyvärr så känner jag lantbrukare som nöjer sig med att korna håller sig någorlunda friska och inte bryr sig om att ha dem ute. Det handlar om ekonomi och resurser, det tar tid att sätta upp stängsel och se till att korna har bra bete och det ska ske under samma tid som slåttern då lantbrukarna ändå jobbar dygnet runt.
Jag vet inte vad lagen säger och vilka dispenser man kan få, men jag kan berätta om en mjölkgård som jag känner till. De har en lösdriftsladugård med 80 kor som går inne året om. Det enda de skulle behöva göra för att ha korna på bete är att sätta upp stängsel och öppna dörren, de har gott om betesmark vid ladugården, men de håller korna inne jämt.
I och för sig mår korna bra och är lugna och harmoniska, de går ju som de vill inne i ladugården, men de gjorde likadant förut när de hade en gammaldags ladugård och band upp korna i bås. De korna stod alltså i ett bås från den första kalven tills de åkte iväg med slaktbilen. Och utanför ladugården står två enorma silos med kraftfoder som kommer med lastbil. Får och nötkreatur är bra för miljön eftersom de betar och äter gräs men ju mer kraftfoder man tillför utifrån desto sämre för miljön.
Vilket leder in på en fråga som ingen har tagit upp: Att korna äter stora mängder kraftfoder för att ge så mycket mjölk som möjligt. Vad är en svensk ko uppe i? 10000 liter mjölk per år? En ko som ger så mycket mjölk kan få problem med cirkulationen och klövarna. Eller vad säger ni som har kor själva??? OBS Jag tror inte att många här driver sina kor så hårt!
Det värsta är att jag tror att den stora mjölkmängden per ko delvis kan bero på misslyckad miljöpolitik. För 15 år sedan kom regler som skulle begränsa övergödningen i Sverige. Syftet var att begränsa hur mycket gödsel som en gård skulle få sprida per hektar. För att göra det enkelt räknade byråkraterna om gödseln till antal djur istället. En mjölkgård får inte öka antalet kor om den inte skaffar mer jord men den kan öka avkastningen genom att ge korna mer kraftfoder. Är det någon som vet mer om lagar och regler som kan säga om det stämmer?
Djurskyddsförordning (1988:539)
10 § Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader skall sommartid hållas på bete.
13 a § Undantag från 10 och 11 §§ kan medges i fråga om
1. djurstallar som tagits i bruk efter den 1 juli 1988, om särskilda klimatförhållanden gör utevistelse olämplig från djurskyddssynpunkt eller om undantag är nödvändigt som en följd av oförutsedda extraordinära omständigheter,
2. djurstallar som tagits i bruk före den 1 juli 1988, inbegripet djurstallar som därefter byggts om eller byggts till, om det finns särskilda skäl och under villkor som anges i föreskrifter meddelade av Djurskyddsmyndigheten.
I fall som avses i första stycket 1 prövas frågor om undantag av Djurskyddsmyndigheten. Detsamma gäller i fall som avses i första stycket 2, om stallet har byggts om eller byggts till så att djurantalet har utökats med mer än nio vuxna eller arton unga djur. I övriga fall prövas frågor om undantag av den kommunala nämnd som har tillsyn över att djurskyddslagen följs.
Beslut om undantag skall efter viss tid prövas på nytt enligt föreskrifter som meddelas av Djurskyddsmyndigheten. Beslutet kan återkallas om ställda villkor inte uppfylls. Förordning (2003:1124).
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:129)
om djurhållning inom lantbruket m.m.
26 a § Landet indelas, då fråga är om att hålla djur på bete i enlighet med
10 och 11 §§ djurskyddsförordningen (1988:539), i nedanstående tre
regioner.
Region A: Blekinge, Skåne och Hallands län.
Region B: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Göteborgs
och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro
och Västmanlands län.
Region C: Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län.
Betesperioden omfattar i region A minst 4 månader, i region B minst 3
månader och i region C minst 2 månader. Betesperioden skall vara
sammanhängande och infalla under tiden den 1 maj - den 1 oktober. Under
betesperioden skall betesdrift anordnas för samtliga mjölkande kor
samtidigt. (SJVFS 1997:30).
26 d § Ett undantag enligt 13 a § 2 djurskyddsförordningen (1988:539) från kravet i 10 § samma
förordning om att nötkreatur som hålls för mjölkproduktion sommartid skall hållas på bete kan
medges och gäller om villkoren i någon av punkterna 1 - 5 nedan är uppfyllda:
1. Djurhållaren följer en av dispensmyndigheten godkänd, skriftlig plan
för att avveckla den verksamhet för vilken kravet på betesdrift inte kan
uppfyllas.
2. Djurhållaren följer en av dispensmyndigheten godkänd, skriftlig och
detaljerad plan för att anlägga bete och anordna betesdrift.
3. Dispensmyndigheten har funnit att möjligheter att anordna betesdrift
för samtliga djur som omfattas av beteskravet inte finns och att
a. samtliga sinkor hålls på bete under en tidsperiod om minst sex
veckor,
b. samtliga rekryteringsdjur över sex månader hålls på bete,
c. verksamheten inte utvecklas så att fler djur behöver omfattas av
undantag,
d. stallmiljön och djurhälsan i besättningen är dokumenterat mycket
god,
e. alla djur som omfattas av undantaget ges möjlighet till motion
under en sammanhängande period om minst två månader per år, samt
f. stallet vid behov kan tömmas helt.
4. Djurhållaren följer en av dispensmyndigheten godkänd, skriftlig plan
för att uppfylla villkoren i punkt 3.
5. Dispensmyndigheten har funnit att oförutsedda omständigheter
förhindrar djurhållaren att under en kortare tid hålla djur på bete och att
djurhälsan och stallmiljön hålls på högsta möjliga nivå. (SJVFS 1997:30).
26 e § Undantag enligt 26 d § får medges i fråga om punkt 1 för högst två
år, punkt 2 för högst tre år, punkt 3 för högst fem år, punkt 4 för högst två
år och punkt 5 för högst ett år. (SJVFS 1997:30).