Måste få berätta...............blodigt!

[Maria1xx]

Om min vackra tuppeman Sven.

Skulle i söndags nacka en tupp (Simon) i hönshuset för han inte var ren och tydligen inte snäll.
Här har jag inte hjärta att nacka själv utan ringer in min vän Peter som även kallas "butcher"
Han var sjuk i söndags tyvärr så inträffade detta med min vackra Dv Kochin tupp Sven.

Den lilla rackaren som skulle blivit historia i söndags gav sig på min Sven igår.
Jag hittade Sven inne i hönshuset under sittpinnarna väldigt svårt tilltygad.
Den stackarn kunde knappt andas då det bubblade blod ur både näshål och mun.
Tog in honom för att se hur illa detta var och även för att tvätta såren.
Det var illa .
Men jag gav honom en spruta med sockerlösning i munnen och han blev genast lite piggare.
Jag tog honom till hönshuset igen för att stationera honom i kycklinginhägnaden så han fick repa sig.
Men eftersom han var såååå blodig stog alla andra hönsen som gamar runt om buren.

Då insåg jag att detta inte skulle gå och jag ringde min "butcher" och han kom inom 5 minuter.
Lille Sven fick lämna jordelivet med ära att han kämpade för sitt liv.
Nu studsar han säkerligen på molnen och har hittat en massa fina flickor.
Medans Simon får arbeta fjädrarna av sig hos han i jordens mitt .

Usch vilken typ.................grrrrrrr.............

Nu har jag fått skriva av mig lite.

Maria.

[Margit]

Aj, aj, aj...stackaren 

Kanske känslorna blir extra hetsiga tuppar emellan så här på vårkanten?

[LM]

Så tråkigt med din Sven.  
Jag hade en dvärgkochintupp som tog strid (det var han som sökte upp den andra) med en hedemoratupp en gång.
När jag hittade honom inklämd i ett hörn i hönshuset var han helt lealös och nerblodad.
Jag trodde han skulle dö.
Jag tog in honom och duschade av honom, la honom i knät och fönade honom torr.
Kollade honom överallt men såg inga större sår.
Sedan han hämtat andan kunde jag sätta tillbaka honom till de andra rejält svullen och sårig i ansiktet men vid ganska gott mod.
Han repade sig snabbt och bor nu ett par år senare hos en annan familj.
Jag tog också in hedemoratuppen och gjorde samma procedur med honom, han var också nerblodad men inte lika "matt".

[Maria1xx]

Ja fy så tråkigt det är.
Dom har ju gått tillsammans så länge utan problem.
Det fanns tyvärr inget att göra för lille Sven .
Nu får jag leta efter en annan vit tuppeman.

[Lycka]

Det där känner jag igen.
Min dv. kochin August fick rejält med smörj av min hedemora Mårten.
Jag kom in i sista stund och kunde rädda den lille.
Han var totalt sönderhackad i huvudet och kammen på sniskan.
Hanlåg ner på golvet och flämtade.
Pratade med en kollega som sa att jag skulle ta in honom.
August var inne under  lampa på natten , stod upp på morgonen.
Han mår bra och lever med sin tre hönor Juni Julie och Maj.
De tål tydligen mer än man tror.
Kammen är fortfarande lite sned.
August är kul, han ska alltid sätta på en höna då jag är där och fixar.

[fjäderfän]

har man otur så slår dom ju hjäl varan det fick jag va med om och det lyckades dom göra genom staketet oxå.

[Maria1xx]

Ja dom kan vara riktigt elaka mot varann.

Min lille tappre hjälte har nog det bättre där han är nu.

Maria.

[Melsäter]

Fanns det några tecken på att de skulle bråka? Jag har 2 tuppar som fungerar ok så länge som den unge håller sig på mattan. Jag fasar för dagen han börjar tuppa sig ordentligt... och inte bara stjäler en snabbis med hönan som kommit avsides!

Vad skall jag hålla utkik för?

[kossan]

Fy så trist

[Maria1xx]

Simon hade under de sista dagarna visat tecken på att vilja ta över.
Genom att "tuppa sig" mot min lille Sven.
Men absolut inte aggresivt.
Tills nu då..........han hade väl bestämt sig för att han skulle ta över helt enkelt.

Tomt är det utan Sven hos hönsen .

Maria.