Fångstkulturens bostäder

[Vilden]

Ska till sommaren börja bygga rekonstruktioner av den norrländska fångstkulturens bostäder; en vinterbostad med nedgrävd hyddgrund med en bågstångskonstruktion med väggar och tak av torv, näver och björkslanor. Denna kommer jag sedan att boa i till och från för att testa hur det funkar med parasiter i ren och älghudarna, matlagning, uppvärmning i eldstad/stenugn och mycket annat. Sedan kommer jag äv en att bygga en sommarbostad, som är en kåta, även den med bågstångskonstruktion och med näver, torv och björkslanor, och eldstad i mitten.. till sist ska jag även tillverka en klykstångskåta, fast här skall renhudar vara väggar som dras över slanorna, mer av ett vaga domus, alltså en flyttbar kåta för nomadiserande jägar och fiskarfolk, som fortfarande används i delar av Sibirien f.ö.
Någon som byggt eller har erfarenheter av liknande byggen och boende?
MVH Allan 24 från Nordkalottens vildmarker

[hasteus]

Om du har möjlighet så kontakta/åk förbi Bäckedal i Sveg, där finns exempel på liknande hyddor som du pratar om, näverkåta (sommarhydda) , stenskärvshus (vinderhydda) etc.

Se sidorna under Forntida hus - http://www.forntidateknik.z.se/

[Jan M Hedlund]

va avvundsjuk jag blir måste va roligt att bygga sånna hus.

[Mikael Perman]

Hej.
Ja ett antal äldre samer borde ha väldigt mycket kunskap och erfarenheter om detta.

Kanske ett sidospår, men Yngve Ryd har skrivit två intressanta böcker om äldre samiskt kunnande, den ena heter Snö och handlar om hur samer uppfattar snö och hur de har mer än två hundra ord för snö och is och dess skiftande kvaliteer.

Den andra heter Eld och handlar om äldre samiskt förhållande till elden, hur den görs upp, hur den används, osv.

Jag skulle bli förvånad om Yngve Ryd inte har kommit i nära kontakt med den delen av det äldre samiska kulturarvet också.

Yngve Ryd borde du kunna kontakta genom förlaget där han givit ut Eld, alltså Natur och Kultur.

Jag känner också en person som har pratat med honom om dessa frågor, och kanske kan jag få fram något den vägen, om du är intrtessrad.

Mikael Perman

[Vilden]

Aha Ja Yngves böcker känner jag till och dom verkar ju intressanta helt klart.. F.ö. så är ju gamla samiska konstruktioner lika de äldsta fyndens grunder till viss mån. Skillnaden som är förekommande i hela det cirkumpolära området i Sibirien, Kanada etc är bl.a. fynd från hyddgrunder längst kusterna och vattendragen som pekar mot den äldsta jägarkulturen som levde mycket av havet kring vattendrag, här var det rejäla konstruktioner för mer bofasta folk, sedan då samojedfolken kom söderöver och sedan utvecklade rennomadism kunde man inte vara bofast utan använde sig av mobila kåtor allra mest. Jaja i vilket fall hehe.. så e det ju intressant med praktiska övningar istället för att bara sitta med nästan i en bok! =)

[Mullvaden]

jag hoppas du har hängt med lite i debatten här,eftersom du ändå är norrbottning. jag personligen är mycket tveksam till det här med djurhudar,jag tror inte man byggde av vinterhus av djurhudar.
näver däremot byggs det fortfarande friskt av,både renodlade näverkåtor och torvkåtor med näver som underlag,den senare är ju dock import med nordsameinvasionen.

[Mikael Perman]

Hej Mullvad.

Visst känner jag till nordsamifieringen av sydsamiska områden, men jag trodde att det mer gällde mer språk och utnyttjanden av betesmarker. Och att mycket av detta kom med återvitalisering av rennäringen tämligen sent. På mitten av 1800-talet om mitt minne inte sviker mig helt.

Och att många sydsamer deltog i "nybyggarrörelsen" med jordbruk närmast den norska gränsen, åtminstonde så långt söderut som södra Jämtland. (Alltså det var egentligen ingen nybyggarverksamhet, utan mer en fråga om vad saker kallades...)

Jag hade ingen aning om att nordamifieringen också innebar övertagande av olika hustyper.

Men då undrar jag faktiskt, vad var det för någon hustyp som den (nord)samiska torvkåtan trängde undan?  Alltså vad hade man tidgare på sydisarnas område?

Jag hade nästan lite för mig att många sydsamer hade givit upp en mer renodlad kåtamodell för timmerkonstruktioner som såg nästan ut som svenskarnas, väldigt tidigt, och att lavvun användes som en mer rörlig sommarbostad uppe på fjället, tex.

Men som sagt, jag är glad om jag kan lära mig bättre i detta.

Mikael Perman.

[Mullvaden]

sydidsar vet jag inte så mycket om,centralsamisk kultur däremot kan jag en del om. Det fanns visserligen torvkåtor här redan innan nordsamerna kom men dom var inte vanliga och hade dessutom en helt annan konstruktion. Först måste man vara på det klara med att rensamer och bofasta samer är två helt skilda saker. Men jag antar att det är rensamer vi talar om nu. Fjällsamerna i centralsamiskt område nyttjade tältkåta året om,anledningen var att man bodde tätt inpå renhjorden och vaktade den dygnet runt. Då var det ju praktiskt med en bostad som gick lätt att flytta. Den här typen av renskötsel brukar kallas intensiv,att man håller hjorden under kontroll. När då nordsamerna kom, 1920 kom dom första till Arjeplog, brydde de sig inte om de som redan bodde där och deras sätt att bedriva renskötsel. Nordsamerna hade en renskötselform som liknar den vi har idag ganska mycket, dvs. renarna strövar fritt stora delar av året och man har mycket större hjordar och större flyttlag. Det här ledde till att ursprungsinvånarna tvingades anpassa sig till de inflyttade, alla klarade inte det och tvingades sluta med renarna. Mycket konflikter var det mellan de båda grupperna så det märkliga är att ursprungsinvånarna tar efter nordsamerna och börjar bygga torvkåtor i sommarlandet,och det konstigaste av allt är att man inte bygger efter den egna modellen utan även konstruktionsmässigt tar efter nordsamerna. Det här har jag funderat mycket över och även dryftat med äldre folk som minns och ingen kan ge något solklart svar. Men en möjlighet kan vara att en torvkåta,den kostar inget förutom arbete medan det vadmalstyg man sydde tältkåtor av var mycket dyrt (man köpte den bästa kvaliten) så man kunde spara på tältkåtan genom att bo i torvkåta. Det lustiga är att under en övergångsperiod bodde man i tovrkåta på sommaren  och tältkåta på vintern, inte tvärtom vilket vi kanske tycker är logiskt. Alltså kan man säga att tältkåtans roll förändrades av nordsameinvasionen,den trängdes inte undan. Den gamla torvkåtemodellen var som sagt inte så vanlig då heller och idag förekommer inga nybyggnationer,men sjävla stommen är ganska lik näverkåtorna i området och såna byggs ännu fast med tjärpapp istället för näver.
Vad det gäller skogssamiskt byggnadsskick så är det av naturliga skäl ganska träbaserat. Man hade visserligen tältkåtor under flyttningarna till och från vinterlandet men i sommarlandet hade man timmerkåtor. eftersom skogssamebyarna inte påverkades av nordsameinvasionen i samma utsträckning började man inte heller ta efter deras byggnader, dessutom så är det ju samma sak med en timmerkåtor som torvkåtor,det kostar bara arbete.
Bofasta samer då slutligen slutade med kåtor redan på 1800-talet och byggde hus istället,tidgare hade man kåtor av alla modeller lite beroende på var man bodde.

Men min poäng i mitt förra inlägg var alltså att den torvkåtemodell vi oftast ser idag är en sentida import.

[Mikael Perman]

Hej.
Tackar så mycket, då fick jag lära mig en del till.  

Mikael Perman.

[Mullvaden]

var så lite så,kan tala i år om detta