pris skillnad

[Blekinge]

Hej

Jag undrar om det är värt att köpa ex gotlandstackor med mv-3 status och med i fårkontrollen för över 2000kr st, eller att köpa gotlandstackor utan status för kanske 500-700kr st?

[Frances]

Det beror ju på om dom har MV eller inte

[leifhh]

är det en långsiktig eller kortsiktig satsning?
Om det är lite av ett prova på projekt så kan du ju köpa statuslösa djur. Det går alltid att slakta ut dem, göra ett fåruppehåll och skaffa mv3 djur om man hellre vill det...
Sök lite i forumet så hittar du flera trådar om MV, utifrån dem kanske du kan få hjälp till ett beslut.

[svekhult-ia]

2000 kr tycker jag inte du ska betala för en M3-status tacka oavsett. Ett bra tacklamm av lantras med M3 status bör inte ligga på mer 1000-1200kr, det finns om man tittar runt. Det finns visst de som tar ut högre pengar för avkommor ur deras avelsbesättningar, och det är väl OK. Men ex produktionsbesättningar som behöver riktigt bra lantrastackor som modersdjur kommer aldrig att acceptera de priserna.

[javill]

Hej

Jag undrar om det är värt att köpa ex gotlandstackor med mv-3 status och med i fårkontrollen för över 2000kr st, eller att köpa gotlandstackor utan status för kanske 500-700kr st?

Jag tycker det verkar mycket att ge 2000:-/gotlandstacka med M3-status. Rasföreningen för gotlandsfår rekommenderar ett pris på 1500:-/gotlandstacka och 2000:-/gotlandstacka som är dräktig med två lamm. Det tycker jag det är värt däremot! Köpte själv renrasiga gotlandstackor med M3-status och bra stam för ett par år sedan. Fördelen med M3-status är ju att man kan sälja livdjur till samma pris. Jag vet inte hur många annonser jag har ringt på om gotlandsfår men, det faller ju platt ifall de som säljer inte har M3-status. Ska man skaffa får för första gången tycker jag helt klart att man ska satsa på M3-status direkt. Beroende på hur många djur du köper så får du samma status på din besättning efter en godkänd provtagning. Se till att gotlandstackorna du köper är med i fårkontrollen också.

[javill]

Det beror ju på om dom har MV eller inte

Ja, 500-700 kronor/tacka som har MV tycker jag också verkar dyrt.   

[hustran]

Efter att ha suttit och skrivit härstamningar i timmar, avlat i många år, för fina djur, tycker jag nog att det måste vara ngn. vits med att sälja avelstackor till bättre pris än Farmek ger utan vare sig härstamning, Mv status etc. Vill vi ha friska bra avelstackor så måste det få kosta, annars finns snart bara "skitdjuren" kvar. De som inte ens lönar sig att slakta.......Tycker jag.

[Rosa]

Efter att ha suttit och skrivit härstamningar i timmar, avlat i många år, för fina djur, tycker jag nog att det måste vara ngn. vits med att sälja avelstackor till bättre pris än Farmek ger utan vare sig härstamning, Mv status etc.
Vill vi ha friska bra avelstackor så måste det få kosta, annars finns snart bara "skitdjuren" kvar. De som inte ens lönar sig att slakta.......Tycker jag.

Om t.ex en rasklubb rekkomenderar 1500 kr så är det ju långt ifrån slaktvärdet på 200-300 kr !
Om priset blir för högt på djuren så väljer ju köparna att köpa just de djur du tycker är dåliga.

En annan vinkling är ju att bara för att djuren har en MV-status, så garanterar det ju inte att de inte visar sig ha MV senare..

Mvh Rosa

[svekhult-ia]

Rosa har rätt......det finns en växande livdjursmarknad på bla gotlandsfår och finull, för att förse produktionsbesättningarna. Det ska ju givetvis vara toppdjur, och de måste vara MV-fria. Men priserna kan inte bli för höga, eftersom det inte motiveras i produktionen. Vanligast är väl att de större produktionsbesättningarna ligger på 20% rekrytering per år, vilket ger en livslängd på ca fem år i produktion innan de blir gräsklippare (i bästa fall) någon annanstans. Inköpspriset delat på fem blir ju då tackans inköpskostnad per år som skall läggas ihop med foder och alla andra omkostnader.

Så även om jag håller med hustran om att man vill ha betalt för allt arbete det innebär att hålla en avelsbesättning av god kvalitet och status, så måste man se lite realistiskt. Annars kommer det alltid att finnas de som säljer lika bra kvalitet som mig, fast till ett betydligt lägre pris..........

[anders 67]

Visst ska det vara skillnad på fina kontrollerade avels djur och vanliga bruksdjur.
Det är faktiskt lite jobb med kontrollerad avel.Även om de allra flesta som säljer tycker att just deras djur är finast och bäst i världen ?så är det ju alltid bra att ha papper på det....
Fast hur mycket som helst är det inte värt.

[hustran]

Jag vet inte vad en avelsbesättning är? Är det rasrena djur? trodde i min enfald att om man har en gammal "beprövad" bra bessättning, naturligtvis för produktion.( kött o ull) så borde man väl kunna sälja livdjur ur den. Fick lära mig att heldre köpa ngt. sämre djur från en större äldre besättning än de bästa från en liten. Det var en "mentor" till oss som sa, och det tyckte vi var klokt.

[Rosa]

Finns många små besättningar som har väldigt bra djur så
att dåliga djur ur en stor besättning skulle vara bättre än de bra ur en liten besättning
är ju verkligen att generlisera 

Mvh Rosa

[Torparen 221]

slaktvärdet på 200-300 kr !

Det var dåligt betalt!
Lammskinn av Gotlandfår brukar vara eftertraktade,
Säljer en del skinn från vår gutefårsbesättning, det
är inte helt lättsålda men brukar ge ett netto på
ca 400 kr bara för skinnet.
Brukar ta 800+m för tacklamm men säljer inte lamm
som jag inte tycker ska gå i avel till avel, MV-fri.

MVH  /   Torparen

[Henning]

Jag vet inte vad en avelsbesättning är? Är det rasrena djur? trodde i min enfald att om man har en gammal "beprövad" bra bessättning, naturligtvis för produktion.( kött o ull) så borde man väl kunna sälja livdjur ur den. Fick lära mig att heldre köpa ngt. sämre djur från en större äldre besättning än de bästa från en liten. Det var en "mentor" till oss som sa, och det tyckte vi var klokt.

Avels- och produktionsbesättningar är begrepp som inte är helt lätta att reda ut. Det finns dom som anser att benämningarna är förlegade. Jag tycker dock att de kan användas även om det finns många överlappningar.
Helt klart är att det finns olika sätt att bedriva avelsarbete på. Om vi kikar på gotlandsfåren som frågan ursprungligen gällde så finns det ett antal väldigt intresserade fårägare som ständigt försöker att förbättra lammens pälsegenskaper och kroppsform. Man ID-märker skinnen och jämför resultatet efter beredningen med mönstringen. Sina nya avelsbaggar väljer man omsorgsfullt med tanke på de egenskaper man vill förbättra. Man är aktiv på skinnpremieringen och riksbedömning och ser det egna resultatet jämfört med andras.

Andra är inte så intresserade och lägger inte ner så mycket tid på att jämföra resultat mellan olika tackor och baggar. Man kanske är med i kontrollen men nöjer sig med den kvalitet man har.

Det finns många bra små besättningar som Rosa säger. En begränsning för de små är att urvalet blir svagare. Det går inte heller att jämföra olika avelsbaggars resultat samma år om man bara har en. Jämföra mellan olika år är vanskligt åtminstone när det gäller pälsen eftersom  miljön har en betydande inverkan. Små besättningar blir därför ojämnare. Man ”lägger alla äggen i samma korg” med bara en bagge i besättningen.

Ska man köpa djur är det klart att det är lättare att hitta bra djur hos en ambitiös fårägare som avlat länge mot samma mål och som har en viss storlek på flocken. Med de livdjurspriser man har idag är det ingen tvekan om vad som är mest lönsamt. Att köpa ordinär kvalitet billigt och tänka att man förbättrar dem genom avelsarbete innebär en lång omväg. Toppkvalitet när det gäller gotlandslamm får man på hösten betala ca 1500 för.
Då ska man betänka att slaktvärdet är drygt en tusenlapp för sådana lamm. Om skinnen är glansiga, tillräckligt stora och har den rätta locken är det inte svårt att få ut 5-700 kr netto vid försäljning direkt till kund.

Vid den här tiden finns oftast inte bra avelsdjur till salu. Det ska vara om ngn fårägare blir tvungen att sälja besättningen eller minska antalet tackor. De som säljs nu brukar vara misslyckade uppfödningar som sparats som vinterlamm. De har inget eller mycket lite skinnvärde så här års och får säljaren lite mer än köttvärdet blir han eller hon belåten.

[Rosa]

Det var dåligt betalt!

Tycker du ?! det är i alla fall vad Swedish Meats betalar.
Med en slaktvikt på t.ex 22 kg x 8-9 kr kilot så får du 180-200 kr för tackan.

Vad får du betalt för dina gamla Gutetackor till slakt då ?   

Rosa

[hustran]

Finns många små besättningar som har väldigt bra djur så
att dåliga djur ur en stor besättning skulle vara bättre än de bra ur en liten besättning
är ju verkligen att generlisera 

Mvh Rosa

Nja, nu skrev jag ju inte att man skulle köpa dåliga, utan ngt. sämre. Självklart finns det små besättningar med fina djur också, men urvalet blir ju större i en stor besättning. Sedan så blir det ganska snabba generationsväxlingar ( om man jämför med kor tex.) och då är det spännande att själv förbättra och se om man lyckas med baggval etc. 

[Torparen 221]

Vad får du betalt för dina gamla Gutetackor till slakt då ?   

Lämnar man de till slakt på SM så får man nog betala   
Men det är väldigt gott kött...
Tackskinnen är inte så svårsålda heller, större och tätare.

Vi har skickat lamm till SM och gör inte om det,
medelslaktvikten 19kg betalning 160kr + moms
Får sälja bra med livdjur men vet att många slaktas...

MVH  /   Torparen

[Henning]

Vi har skickat lamm till SM och gör inte om det,
medelslaktvikten 19kg betalning 160kr + moms
Får sälja bra med livdjur men vet att många slaktas...

Det låter inte rimligt. Du bör få dina gutelamm i klass O om de är normalfeta och då betalas de med minst 20 kr / kilo beroende på årstid när de slaktas. Man kan ha massor med synpunkter på Swedish Meats men de är inte värda orättvisa beskyllningar. Hur var fettklassningen på dina lamm?

[Torparen 221]

Man kan ha massor med synpunkter på Swedish Meats men de är inte värda orättvisa beskyllningar.

Håller med ingen är värd orättvisa beskyllningar.
Det är dock sant sant... och fem år sedan.

MVH  /  Torparen

[Henning]

Torparn, hur var det med fettet? Kommer du ihåg det?
Det finns de som producerar lamm av butikskvalitet med gute. Dina hade ju bra vikt.