Jag har provat på en nytillverkad hjulhacka från fröfirman Olssons frö. Här är min recension, det vore roligt om fler som provat den eller andra hjulhackor berättade lite om sina erfarenheter.
Hjulhackan består av en liten platta på vilken man kan fästa två långa handtag att hålla i, ett hjul, samt diverse redskap som bearbetar jorden. Olssons variant grundar sig, som många andra, på orginalet Planet Junior nr: 17. En skillnad är att handtagen nu är av kraftiga plattjärn istället för av trä. Något tyngre, men de går å andra sidan inte av som trähandtagen kunde göra i bland, särskilt om man lämnade kvar hackan ute i odlingarna. Den nya hackan har också handtag av gummi att hålla i som faktiskt är sköna och inte skaver det minsta i händerna. Den är ganska fult lackad i rött, grönt och mörkgrått, vilket säkert förhindrar rost ett tag, men gör att den utseendemässigt inte någonstans kan mäta sig med orginalet av smidesjärn och trä. Vinkeln på handtag och hjulfäste kan ställas in för att få en bra arbetshöjd och rätt vinkel på skären. Jag, som är 185 cm, fick ha bägge vinklar i spetsigaste läge för att få hackan att skära bra och vara skön att jobba med, vet inte hur det går om man är längre. Verktygen som följer med hackan är: en liten dubbelsidig kupplog (som man kan kupa lite runt morötterna med, men inte duger till något i potatislandet), tre st enkla kultivatorklor, samt själva skären. Skären är två st knivar vinklade i 45 grader bakåt. Det är dessa man använder oftast och det är vikigt att de är välslipade, har rätt inbördes avstånd och rätt vinkel mot jorden. Skären, som bara slipas på översidan, är lite bökiga att komma åt med slipsten, det enklaste är att ta vinkelslipen. På provexemplaret hade ena skäret en flackare vinkel än det andra och jag fick böja till det lite för att det skulle skära bra. Annars korrigeras vinkeln mot jorden genom att höja och sänka hjulet. Redskap jag saknar är gåsfötter och enkelsidig kupplog.
Arbetssättet för den här lilla smidiga hackan skiljer sig lite från tyngre hemmabyggen och mindre hästhackor. I stället för att köra hackan framåt i en enda rörelse (gärna med draghjälp framför), så drar man hackan fram och tillbaks med armarna samtidigt som man sakta går framåt. Om man bara har fröogräs och en lättarbetad jord går det kanske att bara trycka på, men för att skära av rotogräsen effektivt krävs att den skärande rörelsen har en viss hastighet. Det kan kännas lite i armarna efter ett tag för den ovane. Max arbetsbredd är ungefär 25 cm vilket gör det lagom att gå upp och ner i samma gång, med högerskäret först tätt intill första grönsaksraden och sedan tätt intill nästa. Om man har en halvmeter mellan raderna skär då vänsterskäret lite omlott i mitten av gången vilket ger utrymme för lite krokiga rader. Med de gamla tvåhjuliga hackorna är meningen att man ska köra rakt på raden, men ett hjul och en hacka på var sida om grödan.
Jag har nu bara provat hackan en sommar, men eftersom jag var tvungen att odla i nybruten 40 år gammal vall så har jag frestat på den ganska rejält. Vi odlade grönsaker på drygt 1500 m2 och kvickroten sprutade outtröttlig ur jorden. När vi rensat färdigt sista raden såg det ut som en gräsmatta igen i den första. Mycket sten också, men hackan har hållt.
Hackan säljs genom Åter, men är ganska dyr, 1100:- med moms och frakt. Det vore roligt att få höra lite om hemgjorda varianter. Jag har själv gjort en robust sak av ett underede till en skottkätta och jag vet de som använt cyklar.
