Beträffande trådens ursprungliga frågeställning så tror jag säkert att smörjningsproblemet skulle gå att lösa om det vore värt besväret och att det istället finns andra tveksamheter i principen. Å andra sidan går det väldigt trögt att införa och ens testa nya vilda idéer kommersiellt så det kan ju faktiskt vara så att många redan lekt med tanken om en bensin-ånga-hybridmotor men förkastat idén för att den kännts dum redan innan man hunnit tänka ordentligt... Ingenjörer vill gärna vara först att uppfinna ny banbrytande teknik men de är livrädda att bli utskrattade av kollegor och konkurenter!
För att försöka förstå hur trådstartaren tänkt att det skulle fungera så bröt jag upp idén i två delar. -Den ena är en vanlig bensinmotor, den andra en ångmaskin. De två maskinerna funkar ju utmärkt var för sig så en tvåcylindrig maskin med en bensincylinder och en åncylinder brevid varandra borde ju funka lika bra om de körs som två separata system.
Nästa steg är att alstra ångan inne i cylindern. Tveklöst borde man få en explosiv tryckstegring om några droppar vatten träffar en het yta i en sluten kammare. Den stora frågan är HUR het ytan måste vara och jag tror vi där stöter på det första problemet. -Om ångan ska kunna alstras i samma cylinder som bensinförbränningen får motorn troligen svårt att hålla ihop i hettan som krävs. Hmm, kanske dags att återinföra tändkulemotorn i ny tappning?
Sedan kommer frågan om vattentillförseln ska ske som i gamla ånglok med ett öppet system där man måste släpa på en massa vatten och fylla på förrådet stup i kvarten eller om det ska vara ett slutet system med kondensor. Det slutna systemet är nog att föredra i en bil men även då blir det tung och komplicerad extrateknik jämfört med ett öppet system.
Slutfrågan från mig är om ändå inte stirlingmotorn är det bästa sättet att ta tillvara på motorns spillvärme och trots att S. har utvecklats under så många år och har så fin verkningsgrad så finns de fortfarande inte i vanliga konsumentprodukter.
Oavsett om trådstartarens ångkoncept är lönsamt eller ens praktiskt möjligt så finns en till "bromskraft" värd att nämna: Konsumenterna! Bilen ser fortfarande i grundläggande drag ut som den gjort i 100 år. Tekniken har förfinats men en stor del av vinsterna har lagts på att förse våra fordon med extra utrustning istället för att minimera driftkostnaderna. Det händer ibland att politikerna för en gångs skull förstår hur detta med miljö och naturresurser faktiskt fungerar men oftast är det de kommersiella krafterna som segrar. -Även om miljöjkraven tvingat fram renare motorer med åren så är vårt "fria" resande mer än dubbelt så bränslekrävande som det skulle kunna vara. Tänk om folk i allmänhet kunde fatta detta och vara beredda att kräva enkla motorsvaga bilar med ny teknik just där den behövs och inte i en massa finesser runt omkring.
Även om många har försökt genom åren så vill jag gärna tro att det finns nya spännande motorkoncept som vid första tanken verkar idiotiska men som i slutänden kan visa sig vara fenomenala. Däremot tror jag det är närmast omöjligt att som fiffig entusiast nå ut med sina idéer. Vad hände t.ex. med den finurligt enkla rena tvåtaktaren från Orbital Engine? För över 15 år sedan presenterades en liten trecylindrig tvåtaktare med direktinsprutning och kompressormatning som vägde hälften av en motsvarande fyrtaktare, drog mindre bensin och klarade californienkraven på avgaser. Skitsmart och jätteenkelt, men var är den nu? Och vad blev det av Volvos experiment med HSG (high speed generator) där en liten gasturbin drev en generator som laddade batterierna? Finfin bränsleekonomi utlovades.
Nej, något osar illa här och det är inte enbart från bilmotorerna!