Jo här ska ni få höra...
En kviga kalvade....oturligt nog ute

Kalven var döfödd å kon brydde sej inte om den!! Skulle skilja ut henne från de andra dårarna, gick inte, gav upp. Skaffade förstärkning och lyckades få bort alla till vinterboningen. In med henne i transporten, upp till laggårn å på med grimman. Trodde ju hon var snäll å öppnade grinden. Ut far hon som ett jehu, hoppar över motorhuven på Mercedesen å bryter av STJÄRNAN!! Ränner i genom eltråden där stutar å kvigor går men kompanjonen släpandes efter som vägrar släppa repet. Släpper tillslut när hon anfaller. 20 ungdjur far som tokiga i djupsnön med kossan farandes först. Ränner igenom ytterligare 5 staket å försvinner i mörkret, jag rasande efter å har god lust att hämta älgstudsarn om hon inte ger sej. TVÅ TIMMAR senare, jag genomsvettig, dyblöt och rasande, springer hon in på rännet, å vad händer....
Jo, hon brakar igenom gluggen. Först bara bakbenen, och blir hängandes på rälsen, kämpar och PANG, hon åker igenom med ett hjärtskärande vrööööl!! Jag kikar ner genom luckan å där ligger hon till synes livlös med benen spretande. Går sakta ner i laggårn. Går fram till henne där hon ligger på foderbordet...HON LEVER!!! Genomsvettig kostackarn! Ögonen rullar i skallen på henne. Skruvar bort inredningen för att kunna skuffa ut henne på båspallen. Får ligga i lugn och ro 10 minuter. Vänder ryggen till å vipps, så står hon upp

Haltar inte, blöder inte, helt otroligt.
Hade dock blod i en juverdel, men det lever hon nog över.
SLUTET GOTT ALLTING GOTT!!!
// Anna och Kossan som nu mera kallas " GLUGGEN"