Vanligt att förstföderskor förlorar ungar?

[Dandelia]

Min Sonja har hittills förlorat 3 av sina ungar. En dog efter 3 dagar, ännu en igår eller idag (sju dagar idag). Ytterligare en hade hon skuffat ut ur boet efter att den dött. Det tog ett tag innan jag hittade den för den låg väl dold i halmen. Den hade ingen päls så den måste dött innan tredje dan.

Jag har inte varit i boet och rotat i onödan. Har hon för lite mjölk eller vet hon inte vad hon ska göra med ungarna? Alla instinkter verkar finnas, boet är välbyggt och varmt. Hon täpper noga till öppningen, gärna med ALL halm som finns tillgänglig . Nämnas bör att hon har åldern inne, är över 6 månader nu.

Tips nån? Det vore hemskt tråkigt om alla småttingar dog!

/Dandelia

[Gösta]

Allting ska igång så att säga vid första kullen. Mjölk, instinkt, skötsel osv. Det funkar inte alltid första gången. Det är också en orsak till att man inte räknar in första kullen när man beräknar kullstorlekar, överlevnad och tillväxt.
Troligen klarar hon av resterande ungar om de lever efter en vecka. Du talar inte om hur många de var. Kan vara för många för henne.
Gösta

[Dandelia]

Jag uppskattar antalet till 6-7 stycken. Jag har inte lyft ut ungarna utan bara varit inne med handen och känt igenom boet ordentligt efter döda ungar. Kvar är nu ca 3-4 ungar. De verkar pigga.

Det gör bara ont i hjärtat att hennes små ska dö när hon vill dom så väl. Jag inbillade mej att dom svaga skulle dö dom första dagarna och att det sen var "lugnt" med dom som är kvar. Men utgallringen kan ske upp till en vecka efteråt, alltså? Jag hoppas hon klarar de få som är kvar, då. Och att nästa gång går bättre! Hon är en supermamma annars men det är ju kaniner nästan alltid .

/Dandelia

[bonus]

är de pigga och lever så får de ju mat i alla fall.

jag har förlorat en kull på "första försöket", den andra kullen som höll på att gå åt skogen födde jag upp för hand från dag 14.  

[Edgar]

Hej!

Ibland är det så här:

Honan diar ungarna. När hon anser att hon är färdig går hon därifrån, men någon av ungarna kan ha sugit sig så fast i juvret att ungen följer med ut ur boet. Sedan ramlar den av någon annanstans.

Honan är inte så klurig att hon lägger tillbaks den, utan den får ligga. I naturen har honan en liten nedåtlutande gång, där hon boar längst ner. I det fallet rullar ungen ner i boet igen om den följer med.

För det mesta fixar det sig andra kullen, honan lär sig.

Annars kan man ju prova med redlåda, så "skrapas" ungarna av honan när hon går bort från ungarna.

Edgar