Räntefri ekonomi

[Jerker Nordlund]

Räntefri ekonomi talas det om ibland i den här avdelningen - och jag tycker att ämnet förtjänar en egen tråd.

Fritt med inlägg här för och emot tanken om att man inte skall taga ränta utav sin nästa - och vad detta nu innebär.

[Jerker Nordlund]

Pengar kan konstrueras på olika sätt. Men en räntebärande valuta kräver tillväxt för att inte kollapsa.

Ekonomisk tillväxt innebär oftast en ökad belastning på ekosystemet.

Därför skall vi inte ha någon ränta på pengar.

[Ursus]

Japp, så är det. Jag läste en bok (har för mig att författaren heter Margret Kennedy?) som beskriver hur en ekonomi utan ränta skulle kunna fungera, och även avigsidorna med dagens räntesytem. Jag har för mig att det beskrevs nåt slags system med "omvänd ränta", där värdet på kontanter kontinuerligt skrevs ner, detta för att de som har gott om pengar skulle få en anledning att låna ut dem till de som behöver invetstera.

Det är väldigt fel tycker jag att man ska kunna tjäna pengar på att låna ut sina pengar. Det leder bara till att öka skillnaden mellan fattiga och rika.

En nackdel jag kan tänka mig med en räntefri ekonomi är väl att de som gott om pengar genast ser till att investera i sådana ting som inte förlorar i värde. Priserna på mark, konst mm lär väl skjuta i höjden?

[iderik]

Passar på att slå ett slag för en "räntefri" bank som annonserar här på sidan. Jak medlemsbank  

[Don Purush]

Pengar kan konstrueras på olika sätt. Men en räntebärande valuta kräver tillväxt för att inte kollapsa.

Ekonomisk tillväxt innebär oftast en ökad belastning på ekosystemet.

Därför skall vi inte ha någon ränta på pengar.

 

[Jerker Nordlund]

En av invändningarna mot räntefri ekonomi är att sparare skall belönas för att de inte konsumerar.

Detta är en märklig tanke som saknar motsvarighet i naturen. Om du inte äter din smörgås idag så har du kanske kvar den i morgon, om inte möglet har tagit den. I bästa fall har du samma smörgås kvar, lite faddare i smaken. I vart fall har du inte mer än en smörgåsar.

Även om vi tänker oss att du har 10 hönor och en tupp och inte äter upp dem omedelbart är avkastningsfrågan komplicerad. Du kanske får "ränta" på hönorna i och med att de lägger ägg, men det gör de inte utan insatser från din sida. Utan daglig tillsyn med mat, foder, värme,  och skydd mot räven klarar sig hönorna inte.

Men pengarna förväntar vi oss att de skall klara sig utan tillsyn - och inte nog med det - de skall ge ränta också!

Denna egenskap, hos penningen gör den till ett alldeles för attraktivt bytesmedel gentemot andra varor som rostar, möglar och faller i värde. De gör pengarna så attraktiva att en ständig brist på dem uppstår. Alla vill ha dem och dra fördel av dem. Denna tillgångsbrist driver på  räntekarusellen, vilken gynnar den som redan har gott om varan pengar.

Tillslut kan innehavet av pengar bli så lönsamt att alla andra aktiviteter i samhället stannar av. Inget lönar sig längre annat än att äga pengar.  Med det störtar samhällsekonomin tack vare krascher i räntesystemets spår snabbt ner i depression.

Om ränta på pengar ytterst lever till depression kan man fråga sig om inte motsatsen, vad nu denna är,  ytterst skulle leda till högkonjunktur. Så kan man historiskt visa är fallet. Både pyramiderna och de stora Europeiska katedralerna byggdes i tider av negativ ränta, dvs under perioder då kontanterna stadigt förlorade i värde.

Hur man på ett ordnat sätt utan inflation konstruerar pengar som ständigt förlorar i värde och vad detta får för konsekvenser för samhälsekonomin skall jag ta upp i kommande inlägg.

[Kap Horn]

Det här blir en intressant tråd, ser fram emot fortsättningen


"Men pengarna förväntar vi oss att de skall klara sig utan tillsyn - och inte nog med det - de skall ge ränta också!"

Kanske inte riktigt så. I dagens system vill pengen vara förvaltat. Det är en höna det ochså!

[Kap Horn]

Hunden som ligger begraven här, har grävts ner för ett tag sedan.

När Bank of England grundades 1694 av den skicklige William Paterson 1658 - 1719 med den sagolika förordning, där centralbanken Bank of England skapar det mesta av värdet ur tomma luften och tar sedan ränta och amortering på denna luft!
Citat: William Paterson "Banken äger rättigheterna till tagande av ränta på pengar som den skapat av ingenting".

Måndagen den 9 dec 2002 så meddelar från Argentina att den fjärde centralbankschefen Aldo Pignanellis nu ger upp. Även fem presidenter och sex ekonomiministrar har avgått under mycket kort tid. Med facit i vår hand ser vi att IMF och OECD  även lyckades få de valda ledarna att sälja ut alla statliga och offentliga tillgångar där större delen av folket nu är ekonomiskt utslaget på grund av IMF. Som ger ut lån pengar som inte existerar men man tar ränta på luften.

I en sista förtvivlan så inför man  i vissa städer i Argentina räntefri valuta zoner, där man nu använder "Bonos" en valuta som är helt räntefri. Det internationella kapitalet kräver genom IMF att de tar bort detta system omedelbart, därför om detta system skulle permanentas så skulle IMF, Världsbanken och de privata internationella världsbankernas monopol ta slut. Med andra ord så har kampen om vilken valuta som ska gälla inför framtiden redan börjat. IMF klassar nu öppet allt fler länder som "dödskallemärkta" kreditobjekt, därför att de inte går med på att privatisera staternas egendomar Argentina, Zimbabwe, Irak och Afghanistan. Där Brasilien, Uruguay, Turkiet, Japan ligger illa till.


Föresten, hur många vet att FED är PRIVAT ägd?

[Jerker Nordlund]

Jag visste det inte.

Den globala ekonomin leds av ett gäng illusionister som har fått oss tro att de är förmögna genom att tala om för oss att de är förmögna. Jag orkar inte dra alla exempel på det nu.

Vi kan bara konstatera att valutasystemet lika övriga pyramidspel består av två sorters människor - de smarta som startar dem, och idioterna som hängre på när de andra redan gjort sina rikedomar och tror att även de skall kunna bli rika genom att vara med och spela spelet.

Dock kan man dra nappen ur munnen på goddagspiltarna genom att starta sina egna räntefria valutasystem. Det gläder mig högeligen att de börjat göra det i Argentina.

[Kap Horn]

Angående FED

http://www.geocities.com/northstarzone/FED.html

[Kap Horn]

Hej Purush

jag tror den här tråden gillar du

http://hem.passagen.se/globalworld/skuldberget.htm

[Ursus]

Hur man på ett ordnat sätt utan inflation konstruerar pengar som ständigt förlorar i värde och vad detta får för konsekvenser för samhälsekonomin skall jag ta upp i kommande inlägg.

Även jag väntar med spänning på kommande inlägg...

[Jerker Nordlund]

Det kan kanske vara dags för att linjera upp metoder för räntefri ekonomi och finansiering nu, särskilt med tanke på den diskussion jag som user Suresh har haft med Bo på ljugarbänken just nu. Men först vill jag ta upp något om orsakerna varför man skall göra det.

Man kan närma sig frågan om hur man bygger upp en räntefri ekonomi från två håll. Antingen kan man konstatera att ränta är kasst och sen försöka fundera vad man skall ha istället. Eller så kan man undersöka vilka ekonomiska incitament som  är önskvärda och om det finns andra instrument än räntan som bättre uppfyller dessa.

Det första har jag och andra gjort till leda, så det skippar jag med att frankt påstå att ränta är bara skit, socialt orättvist och förstör naturen. De som vill tjöta emot de ståndpunkterna kan få tillfälle till det senare - till förbannelse.

(Jag har faktiskt tatt den diskussionen så många gånger att jag funderar på att bli Muslim. Tänk vad praktiskt att bara ha det i Boken och kunna säga - Ränta är förkastligt. Vill du brinna i helvetet? Neee, tänkte inte det va...)

Så låt oss gå den andra vägen som är fruktbarare. Vilka incitament sägs det att räntan skall uppfylla? Jag tror man kan sammanfatta de flesta svaren till tre punkter:

* Räntan skall stimulera ekonomisk utveckling

* Räntan skall bromsa inflationen

* Räntan skall belöna spararna på konsumenternas bekostnad

Mot dessa tre påståenden vill jag då frankt motpostulera:

* Räntan hämmar ekonomisk utveckling

* Räntan skapar inflation istället för att bromsa den

* Räntan belönar spararna , men varför skall spararna belönas?

Folk som vill ta diskussion med mig på någon av punkterna ovan - ni är välkomna att kasta handsken.

Kort sagt har hela listan om räntan som ekonomiskt incitament reducerats till frågan om Spara skall ha en extra Guldpeng på Slösas bekostnad. Vi står alltså och stampar runt en  moralfilosofisk fråga snarare än en ekonomisk. Denna fråga har inget enkelt ekonomiskt svar, eftersom nationalekonomerna kan visa att effekterna av sparande och slösande slår lite olika beroende på omständigheterna i övrigt. Det går alltså inte att entydigt beskriva vem som är bäst för samhällsekonomin, spara eller slösa. Troligtvis ingen av dem, eftersom frågan om räntans vara eller inte vara egentligen inte har med dem att göra utan härrör sig från en annan fråga - frågan om penningens överlägsna roll som värdebevarare och bytesmedel.

På grund av penningens överlägsenhet jämfört med andra varor, den är lätt att ta med sig, alla vill ha den och den möglar och rostar inte, råder det en ständig brist, eller rättare sagt ett ständigt efterfrågeöverskott, på pengar. (för egentligen behöver ju ingen några pengar. Det är efterfrågan på dem som skapar bristen).  Detta efterfrågeöverskott som skapar i sin tur grogrunden för räntetänkandet. Den som kontrollerar tillgången av pengar kan förstärka denna kontroll genom att skapa en privat "tullport" runt marknadens bytesmedel genom och kräva betalt i pengar för att andra skall få tillgå pengar som ett bytesmedel - vilket ständigt minskar utbudet och ökar efterfrågan - och därmed priset på dem. fenomenet påminner om det som kallas rundgång inom elektroniken. Istället för oscillationer erhålls en förstärkande återkoppling, vliket leder till att systemet skenar iväg och så småningom kraschar.

Denna självförstärkande rundgång passar dock de rika och besuttna i samhället, varför få röster med finansiella muskler arbetar för att ändra tingens ordning, men om man nu skulle vilja göra det från någon annan utgångspunkt än fattigdomens pöbel och brödupprorens måste man ställa sig frågan:

* Hur skapar man en räntefri ekonomi som tillfredställer de två översta incitamenten? Och vad skall man egentligen ha för åsikt om det tredje?

Svar i kommande inlägg.

God Jul för nu.

[Bo]

som också är en sorts valuta som ger en ränta som heter avkastning.

Att man kräver ränta på utlånade pengar är ju för att man har alternativet att investera dem istället och få en avkastning.

Man inser alltså lätt att uppgiften att avskaffa ränta är samma som uppgiften att hitta ett nytt system för investeringars finansiering som inte läcker makt och pengar åt oförtjänta.

Det förtjänar att påpekas att ett sådant alternativt system självklart kommer att utkonkurrera det vi har av egen kraft och att inga legala hinder finns för att introducera ett sådant.

[Jerker Nordlund]

Skillnaden mellan ränta och aktieutdelning är kopiös.

Det som mest förenar marxister och liberaler är oförmågan att förstå denna skillnad.

Och snart återkommer jag till hur räntefria system skall se ut, har sett ut och i vilken mån de har blivit utkonkurrerade av räntesystemet och i vilken mån de har förbjudits i lag.

[Bo]

kan man bättra på sin boendestandard genom diverse trivselförbättrande investeringar. Räntan/avkastningen på investeringen blir då just denna högre trivsel/bekvämlighet.

Det kunde eventuellt finnas någon som hade mera angeläget bruk för pengarna för en investering som skulle gett högre utbyte. Vi har nu den ränta man är beredd att betala på ett lån som mått på investeringens angelägenhetsgrad.

Hata ränta är alltså att hata ekonomi/resurshushållning.

Egna dåliga erfarenheter av att ha dragit på sig skulder vars räntekostnader raserat ens ekonomi, borde istället få en att hata dåligt omdöme.

[Jerker Nordlund]

När man börjar strukturera upp de olika räntefria ekonomiska modeller som finns blir det första steget samma som biologens - att försöka fastställa en taxologi för klassindelning av modellerna. Jag föredrar denna lösning:

1) Sociala modeller

2) Räntefria bank- och betalningssystem

3) Räntefria pengar

I de första lösningarna återfinner vi de vänskapsekonomier som råder mellan familjemedlemmar och nära vänner och som påbjuds av de semitiska religionerna . "Du skall inte taga ränta av din broder". Här finns också de experiment med "social ekonomi" där räntefri utlåning till önskvärda projekt återbetalas utan ränta, men där mån för "social avkastning" sätts upp istället. Dessa lösningar kan fungera som ett särskilt socialt kitt vissa medborgare emellan i en övrigt räntebärande ekonomi - låt oss kalla detta för 1a). Eller så kan det räntefria agerandet vara allmänt påbjudet med lag eller moraliska föreskrifter. Låt oss kalla detta för 1b).

I lösningsgrupp nr 2 återfinns det islamska bankväsendet samt en del västerländska experiementet som JAK-banken och LETS-systemet. LETS är för övrigt ett mellanting ,mellan grupp 2 och 3,men jag placerar den här, eftersom LETS egentligen inte är en valuta utan en alternativ betalningsmodell.

I grupp 3 har vi de demurrerande valutorna. Dessa kan bäst förklaras som pengar med en "inbyggd inflation". De har en annan fysisk konstruktion vilket gör att deras nominella värde ständigt minskas.

Grupp 3 utgör den största intellektuella utmaningen, så den kommer jag koncentrera mig mest på i fortsättningen. Övriga grupper är ni välkomna att ställa frågor eller starta diskussioner kring, vilka jag i så fall besvarar.

[Bo]

för att inte väljas bort till förmån för en som bevarar sitt värde.

Skulder och tillgodohavanden mäts lämpligtvis med ett mått som inte är elastiskt utan betyder samma sak hela tiden.

[larsw]

Räntefria valutor fungerar inte i verkligheten, iaf inte i dagens samhälle. Så skall ränta avskaffas, så skall samhället förändras först.

Räntefrihet kan fungera i ett samhälle utan utveckling och utan tillväxt, och där ägande är koncentrerat till en väldigt liten skara, t ex ett feodalsamhälle, alternativt ett äkta kommunistiskt samhälle, där ändå pengar är onödiga.

Att "inte taga ränta av sin nästa" är bara en teknikalitet. Det vore som att säga "att inte ta vinst för något du säljer".

Avskaffas ränta kommer kapital istället för att lånas ut till sämre bemedlade, så de kan förverkliga drömmar om starta eget etc, och i vissa fall lyckas, att användas för att enbart låta de kapitalbesuttna investera. Resultatet skulle bli att de flesta skulle inte "äga" sin bostad, utan istället få hyra den av brukspatron.

För ingen ger bort sitt kapital utan ersättning, när alternativet är att ta ut "hyra" eller "vinst" istället för "låna ut till noll ränta".

Ränta och risk hör samman, lånar man ut tar man en risk. Får man inte betalt för den risken, så lånar man inte ut, utan köper istället något som ger avkastning.

Och vad gäller demurrerande valutor, så är det precis vad vi har. Alla världens valutor är utsatt för garanterad inflation, hela tiden. Det är bara en del ekonomer som av politiska skäl vill måla f-n på väggen som tjatar om deflation, i realiteten sker det inte.

Inflation eller demurrernade valutor är en garanti för att försvåra för den vanliga mannen att skaffa sig kapital, och hjälper bara oss kapitalister som kan hantera kapitalet så att man kompenserar (eller överkompenserar) för inflationen. "Vanligt" folk förlorar.

Kapitalist = en person som ackumulerar kapital, eller vill göra detta
Kapitalistsvin = en person som förutom ackumulerar kapital, även iaf delvis lever på andras arbete t ex genom att äga aktiefonder, aktier, sätta pengar på banken (som placeras i tidigare via omvägar via utlåning etc). Jord. Arbete. Kapital.

De flesta av oss är kapitalister och/eller kapitalistsvin. De enda som inte är det är de som inte äger något och inte heller vill äga något. Prova att ge 100 000:- till en kommunist, så får ni se hur djupt färgen sitter.

Sedan får ju gärna idealister låna ut sina pengar utan ränta, men det betyder bara att någon annan tjänar den där räntan på pengarna. T ex går det att tjäna ett rejält räntearbitrage mellan JAK:s avgifter och möjlig riskfri ränta.

[Jerker Nordlund]

för att inte väljas bort till förmån för en som bevarar sitt värde.

Skulder och tillgodohavanden mäts lämpligtvis med ett mått som inte är elastiskt utan betyder samma sak hela tiden.

Mest våld har genom historien riktats mot de räntefria valutorna. Räntefria valutor fungerar bättre än räntebärande valutor och brukar därför förbjudas av riksbankerna när de uppkommer av privata initiativ.

Logiken bakom detta upptäcktes redan på 1500-talet och finns återgiven i Greshams lag

Eftersom staten och kapitalet är två fingrar i samma röv måste man för att bekämpa räntekapitalismen med monetära medel använda sig av  valutakonstruktioner som inte känns igen av riksbankerna, tex imaginära LETS-valutor eller presentkortssystem.