Billigaste bränslet:

[Bo]

http://www.post-gazette.com/pg/07252/815920-85.stm

Väte ur saltvatten under bestrålning med rätt radiofrekvens. - Skulle jag kunna tro på.

[Filip Skräplund]

One immediate question is energy efficiency: The energy the RF generator uses vs. the energy output from burning hydrogen.

[Bo]

men skulle det bli ett netto, kan det ju bero på ett kvantfysikaliskt fenomen.

Men hur ser kemin ut? H2O och NaCl skulle bli Na(OH) + H + Cl och sedan brinner gaserna?

[Edgar]

Jobbade på Elektrokemiska AB i Bohus i min ungdom för länge sedan.

Där brände man klorgas i vätgasatmosfär (eller möjligen tvärtom). En i sig farlig verksamhet, explosionsfara.  Resultatet blev väteklorid, som löstes i vatten och man fick saltsyra.

Edgar

[johole]

http://www.post-gazette.com/pg/07252/815920-85.stm

Det er veldig populært for tiden å påstå at man har klart å bryte termodynamikkens lover. Med andre ord svindel og bedrag.
Dette smaker av Pons og Fleishman selv om de benyttet såkalt likestrøm.

[Bo]

struntar ju kvantfysiken i. Där råder genuin slump och kan man få slumpen på sin sida, är termodynamikens lagar ute ur bilden.

[johole]

Hvordan kan slumpen skape energi, hvis du hadde slumpen på
din side, Bo ?

For å få slumpen på din side så må du bruke mye mer energi enn du kan hente ut igjen.

[Filip Skräplund]

Har du aldrig hört talas om slumpgeneratorer?

[Bo]

på hur man kanske kan få slumpen att arbeta för en, kallar jag sågbladstermopanel.

Med litografisk teknik belägger man en glasskiva med ett tunnt metallskikt i form av sågbladsformade remsor mikroskopiskt smala och med så vassa tänder man kan åstadkomma. De får inte vidröra varandra och spetsarna skall ha ett minimalt avstånd till närmaste raka kant och helst vara kaliumbelagda.

I vacuum läggs en annan glasskiva över och kanterna tätas runtom.

Ju högre värme man exponerar panelen för, desto mera elektroner som rör sig slumpartat men sannolikheten är ändå större för att elektroner skall hoppa från en spets än till en och man kan få en spänning och en ström.

Fungerar detta - och jag förstår inte varför det inte skulle fungera, - strider det mot en termodynamisk lag.

[Filip Skräplund]

Varför ska det vara kalium?
Rent kalium smälter fö vid +64 grader C.
Vilken termodynamisk sats bryter det mot?
Du tillför ju energi för att det ska bli en ström.

[Bo]

släpper lättare ifrån sig elektroner.

Om det fungerar, får man ju högvärdig energi ur lågvärdig, el ur värme.

Man får alltså inte energi ur intet men det strider mot termodynamikens andra lag som menar att det inte går att få en spontan ökning av energikvalitén.

[Filip Skräplund]

Spontant är det väl om det uppstår av sig självt, alltså utan tillförd värme.
Det finns ju termoelement att köpa, som ger spänning vid temperaturdifferenser.

[Bo]

Arbete ur ett värmeflöde kan man ju få med många metoder. Arbetets andel av detta energiflöde blir då som mest som förhållandet mellan temperaturskillnaden och den högre temperaturen.

Det jag beskrev var en eventuell metod att få el ur värme, varvid man rimligen bör räkna med en avkylning som kräver värmetillförsel.

[johole]

Hvordan får du elektronene til å hoppe i riktige retning, Bo ?
Hvor my energi behøves for å lage en konstruksjon med tilstrekkelig antall "sågtänder"?  Hva blir vekten av denne konstruksjonen ?
Hvordan får du elektronene til å hoppe fra en sagtann til enn annen ?
Hvorfor hopper ikke elektronene gjennom glassplaten eller inn i glassplaten ?
Hvor mange elektroner kan kalium avgi ?
Hvis en sagtann har gitt fra seg et elektron så blir den jo positiv ladet.
Sagtannen som mottar et elektron blir jo negativt ladet.
Hvorfor hopper ikke elektronet tilbake til den positive sagtannen ?

[Bo]

är ju varför en elektron lättare hoppar från en spets till en rak kant än omvänt. Jag vet inte varför men har läst att så förhåller det sig och därmed kan den också hoppa från en lägre till en högre spänning. Att de alls rör på sig beror på värmen. Glas är en isolator och elektroner som hoppar dit, kommer inte vidare. Vacuum behövs väl för att elektronerna skall kunna passera.

[johole]

...därmed kan den också hoppa från en lägre till en högre spänning

Det er vel den normale retning for elektroner i en strømkrets. Den matematiske strømmen går mot lavere spenning, mens de fysiske elektronene går motsatt vei til den høyere spenningen.

[Bo]

Det är förvirrande med att elektronerna går motströms.