Förkorta lammningstidpunkt...

[Emmaibäcka]

Vi ska försöka få lamningstidpunkten tidigare på våren (mars) men har haft sommarlamning tills nu (maj-juni). Undrar om ni kloka forumister har erfarenhet av hur mkt man kan korta in tiden mellan lammningarna.... ? Vi tror nog inte att man kan göra det på ett år, utan tanken är att vi ska försöka få lammningen i slutet av april till våren, och först -våren 09 blir det mars. Vad tror ni? helst skulle vi ju flytta till mars direkt första året, och vi har inte heller råd med att hoppa över en lammning, så en övergång på två år kanske är bästa lösningen

[Ulla Krull]

Jag tror att det går alldeles utmärkt men det finns några mycket viktiga saker att tänka på:
Börja med att ta bort lammen från tackorna snarast om du inte har gjort det. Lamm äldre än 2 månader klarar sig utmärkt själva. Detta är mycket viktigt för att tackorna ska komma i gott hull till betäckningen då de ska vara nästan tjocka men inte ändå, om du förstår. Smala tackor har svårare med brunsten, släpper färre ägg och när sina ungar sämre.

Se till att tackorna inte har baggar inom lukt, syn eller hörhåll inom 2 månader förrän de ska träffa baggen "på riktigt"; tänk på att även bagglamm kan bli könsmogna vid 4 månaders ålder. Det här är viktigt för att sedan när du släpper baggen till tackorna så får hans doft och hormoner en större och framför allt synkroniserande effekt på tackorna - de kommer i brunst samtidigt. För att förstärka denna effekt kan du låta dem gå trångt ihop första dygnet.

Släpp ihop baggen med tackorna tre veckor innan du vill att de ska komma i brunst och därmed bli betäckta. Vill du t ex ha lamningen i början-mitten på mars så bör betäckningen ske den 10-20 oktober och baggen släppas till tackorna 19 sept.
Om du inte vill riskera att få lamning tidigare än mars så låter du baggen bara gå hos tackorna det första dygnet, tar bort honom och släpper dit honom igen efter 14 dagar.

Kom sedan ihåg att det tar upp till 30 dygn efter betäckningen innan äggen fäster i livmodern och under denna period är mycket känsliga. Stressa alltså inte tackorna; om du måste hantera dem så gör det med mycket varsam hand så får du flera lamm  

Så det är lite i senaste laget för vissa åtgärder men jag tror absolut inte att det är några problem. Mars är så pass nära april som är den mest vanliga lamningsmånaden.

Lycka till!

[Ulla Krull]

Jo, en sak till som jag glömde
Ta bort baggen så att de inte kan lamma senare än t ex slutet av april (bagge bort ca 20:e nov). De som inte är betäckta då, vilket borde vara ett fåtal, kan gå tomma till nästa år och hoppa på tåget då. Gör de inte det då så kan de bli fina tackskinn

Har du möjlighet att dräktighetsscanna så rekommenderar jag dig att göra det. Carl kan med stor säkerhet se dräktighet redan efter 30 dagar så om han kommer till dig i november så kan du i värsta fall låta baggen gå lite, lite till om de inte är så dräktiga...

[birgit]

Håller inte alls med om att lammen klarar sig ypperligt själva från två månader. Att plocka bort lamm i förtid innebär ju försämrat immunförsvar. Då måste du nästan avmaska!
Tycker faktiskt att man ska sträva efter att hålla djuren ekologiskt och minimera miljöpåverkan.
Tidig lammning kan också det innebära mer parasitproblem iom. att lammen börjar äta intensivt just som parasittrycket är som störst!
April/maj är naturliga lammningstider. Har själv testat juni lammning också med mycket gott resultat. Då producerar tackan mycket nyttig mjölk på betet och lammen diar under värsta parasit-tiden. Dessutom behöver de då absolut inte kraftfoder.
Flera av våra lantrasfår får dessutom välfärdssjukdomar av att äta en massa kraftfoder och detta påfund är synnerligen modernt. Jag förutsätter att ni vet att djur som enbart föds upp på grovfoder = gräs, hö, ensilage, löv m.m. producerar omega 3? Det förstörs ju av kraftfoderinblandning.

[Henning]

Håller inte alls med om att lammen klarar sig ypperligt själva från två månader. Att plocka bort lamm i förtid innebär ju försämrat immunförsvar.

Tidig lammning kan också det innebära mer parasitproblem iom. att lammen börjar äta intensivt just som parasittrycket är som störst!

 Jag förutsätter att ni vet att djur som enbart föds upp på grovfoder = gräs, hö, ensilage, löv m.m. producerar omega 3? Det förstörs ju av kraftfoderinblandning.

Intressanta synpunkter du kommer med. Jag har lärt mig att immunoglobulinerna förs över till lammen med råmjölken och inte är tillgängliga efter några dygn efter födseln. Tarmepitelet hos ungarna är genomsläppligt för stora molekyler just under de första dygnen. Det är dock gammal kunskap. Du kanske har nyare?

Att fårens parasitresistens är åldersrelaterad är väl känt men du kan ha en poäng när du jämför unga lamms betande med lite äldre. Däremot håller jag inte med om att parasittrycket generellt är störst i början av sommaren och sjunker sedan. När tackorna och lammen kommer ut får de i sig parasiter som ger upphov till nya generationer sommaren igenom. Parasittrycket blir därmed högst fram mot hösten. Det sagda gäller under förutsättning av att man inte avmaskar eller har tillgång till nya beten.
Håller inte heller med om att lamm som skiljs vid 2 månader klarar sig lika bra men av andra skäl. Tackorna har stor social inverkan på lammen och de lär dem em massa nyttigheter. Speciellt gäller detta får som går på vidsträckta naturbetesmarker.

Lammköttets innehåll av Omega 3-fettsyror vet vi för lite om. Om lammen får lite kraftfoder i början eller i slutet hur påverkas omega-3 då?
Är allt kraftfoder lika illa? Det finns kraftfoder som i huvudsak består av lucern + melass. Det kanske räknas som grovfoder i sammanhanget. Påverkas fettsyrorna av torkning (sol, hetluft) eller ensilering? Jag tycker också att vi mycket väl kan lyfta fram näringsmässiga fördelar med betesuppfödda lamm men jag vill ha mer på fötterna. Vi lär inte få någon hjälp av slakterierna som med alla medel vill styra produktionen mot stalluppfödda vårlamm.

[Ull]

Vi har ingen ordning på våra lamningar alls. Vi har velat ha baggen med tackorna, men en del av våra tackor tycker då att det går alldeles utmärkt att lamma två gånger per år.

Sex av tolv tackor lammade i januari/februari. De var tjuvbetäckta av bagglamm på betet. Fyra av dessa har lammat igen nu i augusti/september, en är slaktad och en hoppas jag inte är dräktig. Dessa tackor är renrasiga gotlandsfår samt korsningar gute/mufflon och gute/finull. De som har lammat nu är betäckta av gammelbaggen som gick med tackorna i våras.

Från och med i vinter skall vi inte ha någon bagge vinter, vår och sommar. Vi vill att tackorna skall lamma februari/mars/april.

Vi anvvänjer lammen vid tidigast tre månader. Detta är den tidpunkt som rekommenderas i mina fårböcker.

Kraftfoder tycker jag är en förutsättning för friska och produktiva tackor och lamm. Kraftfodret bör då komplettera grovfodret så att man kommer upp i lämplig mängd av alla näringsämnen.

[gimskogen]

Intressanta synpunkter du kommer med. Jag har lärt mig att immunoglobulinerna förs över till lammen med råmjölken och inte är tillgängliga efter några dygn efter födseln. Tarmepitelet hos ungarna är genomsläppligt för stora molekyler just under de första dygnen. Det är dock gammal kunskap. Du kanske har nyare?

DEnna immunitet som de får med råmjölken skyddar ju lammet under de första veckorna... sedan sjunker ju denna immunitet och lammen måste börja bilda egna antikroppar och djuren har ju som lägst immunitet runt 3 veckor...  det är ju därför de är som känsligast då.. gäller ju även kalvar, grisar osv...

detta är ju "gammal" kunskap... fick lära mig det på lantbruksskolan...
därav kommer ju 3 veckors diarre osv...

och att låta djuren dia längre gör ju att derar imunförsvar blir på topp.. de blir ju välmående och växer bra.. de får ju i sig mycket nyttigheter med mjölken..
och 2 månaders djurungar är ju behöver ju animaliskt protein..

Men visst 2 nånader är alldeles förtidig avvänjning och inget som man strävar efter... tycker jag...
men visst lammen lägger ju sig inte ner o dör eller nåt...

men de blir ju på efetr kälken mot de övriga lammen som få dia längra..
får även lättare parasiter o diarreer...

Jag brukar skilja dem runt 4 månaders ålder och då är de ju dubbelt så gamla..
(o dubbelt så stora) Men det beror ju kanske på vilekn ras man har osv..

Har man flasks lamm så är det ju 8 veckor som man brukar ger dem...

även kalvar ger man ju mjölk i ca 2 månader... men sedan brukar man ju ge dem krfatoder förutom grovfodret...

MAN HAR VISST foskat på Omega 3 och grovfoder...till betes djur...
har själv en avhandling... fast den gäller nötkreatur... men nog tror jag att det är lika med fåren...

Vad jag föstod så villa man att djuren slutgöds med bra grovfoder tex ensialge eller tidigt skördat hö..i stället för kraftfoder..

Men det är ju upp till var och en..

Slakterierna gör ju ingen skillnad på de lammkött (eller nöt kött ) som produceras på naturbeten eller intensiv uppföds med mer kraftfoder..

Nu i dessa tider med miljö tänknade osv så borde ju fler kanske tänka på detta..

[Henning]

MAN HAR VISST foskat på Omega 3 och grovfoder...till betes djur...
har själv en avhandling... fast den gäller nötkreatur... men nog tror jag att det är lika med fåren...
Vad jag föstod så villa man att djuren slutgöds med bra grovfoder tex ensialge eller tidigt skördat hö..i stället för kraftfoder..

..men det du relaterar ligger ju långt från användbara utfodringsrekommendationer. Jag utgår från att det är stora skillnader i omega-3 innehål i olika gräsorter och örter. Havre o de andra sädesslagen är ju också gräs. Hur är fettsyrainnehållet i den blandning av vicker och omogen havre  som vi brukar ensilera? Det räcker inte med svepande formuleringar som "bra grovfoder" eller "ensilage". För att rekommendationerna ska bli trovärdiga krävs mycket mer analys och jämförande studier om omega-3 innehållet i köttet efter utfodring med olika växtsorter, växternas mognadsgrad och konserveringsmetod. Påverkar lagringstiden innehållet?Omega-3 fettsyror förekommer i flera fettrika fröer t.ex raps och solros och varför skulle det inte gå att göra kraftfoder som höjer halten i köttet?

För att man ska kunna ärligt marknadsföra sitt producerade kött med hög halt av nyttiga fettsyror krävs för min del betydligt mer kunskap om de fleromättade fettsyrornas omsättning både i växterna, konserverat foder och i djurkroppen.

[birgit]

Spannmål innehåller omega 6! Alltså helt fel.
Ett ställe där lite av SLU forskningen finns med är: www.graskott.se

Enligt Gräskött föreningen kan ett enkelt fettsyratest avslöja om du utfodrar med spannmål. Men det finns andra studier också, men jag kommer inte ihåg var jag läst dom nu. Bl.a från USA. Allt pekar på att både djuren och vi som äter djuren mår bättre om de äter just gräs.

Tycker inte heller att det bara är upp till var och en. Inte med miljöförstöringen i fokus. Speciellt som vårt kraftfoder gynnar skövlingen av regnskogen.
Istället för att konstatera att slakterierna inte bryr sig, så borde väl vi producenter gå samman och antingen övertala dom, eller hitta egna vägar till marknadsföring.
Som jag också skrev, är kraftfoderutfodring ett modernt påfund.  Fundera istället på varför man ska använda det? För att tilfredställa Swedish Meats m.fl. som helst dåg att fåren vore fyrkantiga - de passar bättre i styckningssystemet då. Storlek är inte allt. Kvalité är väl något som är oerhört mycket viktigare?

[ewaldz]

vi får ALLTID hehe våra lamm på påskveckan när de e fullmåne o de funkar bra fastän de e snö ute

[birgit]

Har hittat ett par källor till för parasiter och fettsyror (inte samma källor).
Parasithantering: Ekologiska Lantbrukarnas hemsida - Inälvsparasiter på nöt och får i ekologiskt lantbruk.
Sök också på Svenska djurhälsovården. De har skrivet massor i sina tidskrifter. Är man grundmedlem (lägsta graden) får man dessutom kostnadsfritt skicka in två omgångar träckprov (tre i var) gratis för analys.

Angående fettsyror finns flera artiklar i SvD bl.a en 20060807: Dåligt fett i svenskt kött.
Det är bara att söka på internet Google t.ex. så får man fram en del.
Slutsummeringen verkar dock fortfarande vara att ju naturligare man håller djuren, desto bättre mår både de och vi + att det gynnar den biologiska mångfalden runt oss.

[Henning]

Tråden har ju skevat ut lite från ämnet och inte är Martin här heller och rättar till det..

Kanske är det bäst för miljön och för närningsinnehållet om vi importerar köttet från områden i världen med ständing grönt gräs. Utsläppen av växthusgaser per kilo kött skulle minska också. Stora kvantiteter med båtfrakt blir väldigt energi och utsläppsnålt. Det är nte så miljövänligt att samla upp några lamm här och där och i på tok för stora bilar.
Det mest vansinniga för miljön är väl när någon tar bilen och åker flera mil till en gårdsbutik och köper "närproducerat" kött som först  har åkt jo-jo till och från slakteriet 10 mil bort eller längre.

Om det går att få en trovärdigmärkning på varor om deras belastning på miljön ur olika aspekter vore det väldigt intressant och inte så lite omtumlande.

[birgit]

Håller med om energibesparingen, men med några tillägg: 1. Det förutsätter att de gröna betena inte består av avverkad regnskog, som det delvis gör.
2. Ingen överbetning i länderna, så att jorderosion uppstår, eller annan extrem utarmning av jorden.
3. Växthusgaserna kommer från intensivproduktion, inte från extensiva producenter, med framförallt fodersnåla nordiska lantraser som inte göds med kraftfoder.
Dessutom har vi extremt mycket nyttiga naturbeten, där vi inte kan producera människoföda (för ett öppet landskap). Innan människorna tog över fanns ju betydligt mer vilda betesdjur i vår natur, utan att det skadade klimatet. Djuren i Sverige tillåts ju inte ens beta hela betessäsongen, vilken jag anser normalt påga från slutet av mars till början av december i Småland. Sök upp Nils Insulanders: Svensk Fårskötsel, från typ 1938 eller 42. Han förstod mycket mer om får än vad de flesta veterinärer gör idag.
Vad jag sedan menade med att gå samman var just för att minska småtransporterna. Samarbetar man kan man också få de etablerade butikskedjorna att intressera sig. Alltså behöver inte var producent ha egen gårdsbutik, utan ex. Coop Jönköping, eller ICA köper kött från bönderna runt Jönköping. Då kanske det skulle löna sig för småslakterierna också, så man kunde minska transportsträckorna till slakt. Dessutom kanske man kunde ha gemensamma butiker, där man kan sälja allt det andra vi producerar: Mejeriprodukter, grönsaker, mjöl, bröd o hantverk.

[Fåraherden]

Jag tror inte alls på det här att ta bort lammen vid två månader. Min erfarenhet är att de framför allt tappar i tillväxt om man gör det. Det verkar, åtminstone på mina får, som mjölken påverkar tillväxten på lammen rätt länge.
De senste två åren har jag haft lammningar på vintern, december, januari, på våren, april maj och i juli-augusti. Kan tänka mig tidigare vinterlammning, arbetar på det.
Vet inte om jag haft tur, men det enda vi gjort, förrutom att släppa till baggen vid rätt tidpunkt, är att se till att tackorna är i god form och får ett riktigt bra grovfoder samt har mycket bra bete.
Måste dessutom erkänna att jag inte varit så noga med det här med baggen "utom syn- och lukthåll " heller. Han har fått vara med när lammen blivit ett par månader, det har funkat.
De tackor som lammar på andra tider än våren är en fullständig blandning av allt möjligt. Försökt sparat bra moderdjur och sedan experimenterat med olika baggar för att få fina lamm.
Den grupp på 15 tackor som lammande i december/januari, lammade återigen i juli/augusti. Det är första gången de lammar så tätt, men det har fungerat utmärkt. En abret är att mina beten verkar tappa näringsvärdet tidigare väntat nu på höstkanten.