När jag fick mina hönor var de väldigt rädda. De sprang till andra änden av hönshuset så fort jag kom. Eftersom jag var ovan vid hönor var jag lika glad för det, så jag gjorde inget särskilt för att få dem tama mer än att stå stilla. Nu har det gått ett år, och det är bara en höna som fortfarande envisas med att springa iväg. De övriga promenerar istället rakt över mina fötter, när jag kommer på morgonen får jag verkligen se upp så jag inte kliver på någon. Även när de är ute brukar de envisas med att kliva på mina fötter. Jag kommer inte riktigt ihågnär det vände, men det tog lång tid, kanske ett halvår. Det märks fortfarande skillnad mot de kycklingar jag kläckt i maskin, de är nästan fånigt tama.