Ohågade höns

[manna]

Mina blommehöns börjar uppföra sig lite märkligt. De som tidigare stod uppställda på ett prydligt led, redo att kasta sig ut i trädgårdslandet så fort jag öppnade luckan på hönshuset, är nu mer än lovligt tröga. De ser mest sura ut och är inte alls lika pratglada som under sensommaren. Är det en släng av höstdepression?

[Nilsson]

Ja ljuset påverkar djuren mycket! Nu är det jag knappt ljust på hela dagen och då verkar dom tröga!

[Kicki]

Ingen tycker väl om kyla, blöta och blåst!
Mina höns, som har ett varmt och ljust hönshus väljer att bara vara ute en del av dagen. De väljer ju alltid det varmaste alternativet så därför är mitt hönshus så mycket skönare än att vara ute. Däremot är de definitivt inte ohågade utan snarare mycket livliga och värper av bara sjutton nu då de tack och lov anser årets kyckingsäsong vara över och de som inte haft kyckingar i höst har ruggat klart. Mina galna hönor ruvade fram 22 kycklingkullar detta år!
- Av detta kan kanske tros att jag driver dem med ljuset (kl. 6-14) och värmen (ca. +10 grader) men den äldsta hönan är 10½ år. Hon värper fortfarande så jag har fått flera avkommor denna säsong efter henne och detta är ingen ovanlighet hos i min hedemorabesättning. De blir ofta gamla, är aktiva långt upp i åldern, är oftast väldigt friska och jag har inga problem med sjukdom och ökad dödlighet vintertid.

[manna]

OK, mina höns har varken ljust eller varmt i sitt hus. De får hålla till godo med low tech tills nästa höst; under sommaren ska det byggas ett nytt hus åt dem. Fast under förra hösten/vintern var fåglarna mer positiva och var ute den största delen av dagen och jobbade i trädgårdslandet. Tror på vännens tips att det handlar om att de ruggar just nu. De ser för bedrövliga ut! Hoppas på gladare - och vackrare - hönor om ett tag

[Kicki]

Förra hösten var det bra mycket mer av det vackra vädret än denna så det har säkert sin betydelse för dina hönors ytöghet och olust att gå ut.
Likväl som man kan driva och därmed tvinga hönsen att värpa genom foder och ljus kan man även tvinga alla att rugga samtidigt med brist på dessa. Då för det med sig att alla ruggar samtidigt och så fort som möjligt för att snabbt som attan hinna skaffa sig en ny fräsch fjäderdräkt och därmed ha en chans att överleva den kalla vintern. Detta fenomen slipper de som bor i ett varmt och ljust hönshus. Då ruggar inte alla samtidigt och i en saktare mak så de slipper se plockade ut ett tag innan de nya fjädrarna hunnit ut och deras allmänkondition bibehålls dessutom vilket ger stor vinst hälsomässigt för dem och frekvensen av vintersjukdomar och -dödlighet sjunker till ett minimum.

[manna]

Ljus eller inte ljus, det är frågan.

Med ljus, så tvingar man hönsen att värpa. Utan ljus, så tvingar man dem att rugga.

I det nya huset lär det inte bli något lampljus, men däremot mer naturligt ljus eftersom det planeras fler och större fönster. Varmare kommer det säkert oxå att bli. Det blir ju lätt det med isolering...

Nå, vi håller tummarna för att vår nollvision klaffar även denna vinter. Vårt hittills enda dödsfall skedde i våras och då var en hund inblandad. I övrigt har vi (läs: hönsen) missat såväl sjukdomar som döden.

[Kicki]

Detta beror ju mycket på vart i vårt avlånga land man bor. Längst upp i norr skulle djuren svälta ihjäl om de inte hade något extra ljus efersom där inte finns något dagsljus alls under lång tid  - något som är lätt för sörlänningar att glömma bort i dessa diskussioner. Hos mig, som bor i södra Norrland, är det mittemellan. Här är ljust ca. 6 timmar om det är soligt annars blir det inte riktigt ljust alls så jag föredrar därför att ge dem ljus vissa timmar per dag för att veta att de får i sig tillräckligt med mat - alltså inte för att förlänga antalet ljustimmar per dygn och därmed driva dem till värpning utan bara för att förstärka dagsljuset de timmar som finns här naturligt. Eftersom min nu äldsta höna som är 10½ år gammal fortfarande värper bra och det är vanligt i min besättning att de blir så gamla tar jag det som ett tecken på att de mår bra av mina val av både foder, ljus och värme - utan att drivas och bli utslitna i förtid.

[manna]

Nu har fåglarna minsann piggat på sig en smula! Och tuppen Agne börjar se ut som den mästartocke han egentligen är! Underbart!

[Kicki]

Ja hönsen är fina då de ruggat färdigt och alla fjädrar är nya och alldeles glänsande!
Mina hönor är aktiva som bara den nu. De som har haft kycklingar större delen av vår/sommar (de har ruvat fram 22 kullar!) har hunnit rugga och värper nu för fullt medan de som inte haft sådana sommarbestyr utan istället har värpt hela våren och sommaren vilar och ruggar nu.

Ett litet svar på det du skrev i förra inlägget manna:
Med 6-8 timmar ljus per dag tvingar man dem inte alls att värpa utan det enda man gör är att förstärka det naturliga dagsljuset så det då blir riktigt ljust då och inte bara skymningsljus - alltså inte att förlänga dagen utan bara att förstärka ljuset på den - vilket hjälper dem att inte gå ner så mycket i allmänkondition eftersom de då blir alerta och hinner med sitt fodersök m.m. under den ljusa delen av dygnet. Tillför man inget ljus kommer hönsen i den norra delen av Sverige att om inte svälta ihjäl så i alla fall nästan och deras allmänkondition blir då katastrofalt dålig vilket medför att de mycket  lättare drabbas av både brister och sjukdomar.

[Anders]

Tillför man inget ljus kommer hönsen i den norra delen av Sverige att om inte svälta ihjäl så i alla fall nästan och deras allmänkondition blir då katastrofalt dålig vilket medför att de mycket  lättare drabbas av både brister och sjukdomar.

Detta är absolut inte min erfarenhet. Det enda som händer är att de får vila upp sig. Ta det lite lugnt. Stressar inte så mycket. Tvingas inte jobba för hårt. De ger färre ägg men blir i bättre kondition när solen kommer tillbaka. När vi människor drabbas av soljus så startar vår egen produktion av melatonin upp. Vi mår bättre och piggare och sover mindre. Sannolikt sker med alla djur, som lever i årstidsväxlingar. Vad jag vet så härstammar alla höns från "djungelhöns". I alla fall tror vetenskapen detta. Sedan har de utvecklats och anpassats till den miljö där de som har rätt genspektra överlever bäst. Men vi människor har alltid valt ut de hönor som ger många ägg under äggläggningsperioden. Tanken bakom industrihöns, vilka "raser" detta än handlar om , är att de skall lägga maximalt antal ägg under äggledningsperioden och sedan dö. Det är för dyrbart att ha höns som inte lägger ägg. För att pressa ut det maximala som går ur dessa dubbelhybrider så byggde/bygger man fönsterlösa hönshus och man manipulerar maximalt syntetiskt ljus för att få hönsen att lägga maximalt antal ägg.

Syntetiskt ljus är inte samma som vanligt ljus, hur mycket man än försöker kasta iväg ljus av rätt våglängd i rätt mängd. Dessutom är det vanligt att man använder sig av växelströmsljus, vilket är högst onaturligt och olämpligt för alla levande varelser. Våra hjärnor måste förtränga att ljuset blinkar med cirka 60 gånger per sekund. Vi skulle kollapsa direkt om vi uppfattade detta. Men informationen om detta når naturligtvis allas hjärnor.

Vi, liksom alla djur, är en del av naturen som sådan. Vi har valt att bosätta oss på platser där årstiderna växlar. Klarar vi inte av detta så mår vi dåligt, har flyttat eller dött ut.

Det är ett stort ingrepp att hela tiden välja ut högpresterande hönor, oavsett om de är av lantraser eller industrihöns. Lantraser borde vara mer anpassade till de naturliga åsrtidsväxlingarna än industrihönsen.

Om det ändå skulle vara så att de minskar sin allmänkondition så är detta ändå en naturligt process. De som inte klarar vintern med det mindre soljuset skall man naturligtvis inte spara. Manipulerar man det hela med extraljus så förändrar man lantrasen som sådan. Lantraserna har aldrig haft tillgång till blinkande förstärkande extraljus.

Nu gör ju folk som de vill. Har man höns i genbank så bör man dock tänka sig för. Succesivt utvecklar man två lantraser. En original som är som den var förr i tiden när man inte tillsatte extraljus. Sedan en modern variant av denna som är anpassad till växelströmmens ljus. Förändringen går väldigt fort eftersom hönans livscykel är kort.

Vi människor leker med själva livet och laborerar hej vilt. Vi struntar för det mesta i naturen och våra egna livsbetingelser. Är det så att hönsen inte värper tillräckligt med ägg för vår egen konsumtion så skall vi inte äta ägg heller så mycket. Uppenbarligen är det olämpligt att äta för mycket ägg vid den här tiden på året om man bor i våra skymningstrakter.

Vi har olika  filosofier om livet. En del vill käka tomater som flugits hit från Kanarieöarna. Och struntar naturligtvis i att katastrofala påverkningar på att annat liv på denna planet (flygets luftföroreningar etc).

[manna]

Jag är absolut inte ute efter mesta möjliga äggskörd, jag vill bara ha glada höns i trädgården att umgås med. Äggen är bonus som jag blir glad över, men hönsen i sig är den verkliga glädjekällan.

Vågar inte ge mig in i debatten om lamp- vs solljus. Kan för lite. Har  dock aldrig tänkt på att antalet ljusa timmar på dygnet skiftar beroende på var i vårt avlånga land man bor. Är av födsel och ohejdad vana skånska (exilen i Strängnäs räknas inte) och är endast van vid betingelserna här. Men fortsätt gärna med diskussionen, ni andra. Jag läser och lär!

[Susanne]

Jag håller med Kicki om ljuset. Det beror på var i vårt avlånga land som vi bor, om och vad behovet av tillskottsljus blir. Jag kan inte svara för förhållandena och behovet av tillskottsljus i Södra Sverige för där har ni sol och riktigt dagsljus hela vintern. Även Anders, som börjar närma sig min ände av landet, har riktigt dagsljus mitt i vintern och kanske inte lika stort behov tillskottsljus till hönsen. Men jag bor där solen inte går ovan horisonten mitt i vintern och där dagsljuset bara blir skymningsljus. Vad jag har läst så måste hönsen, även våra lantraser, ha ca 8 timmars ljus för att hinna få i sig den föda som behövs. Skall jag låta hönsen nöja sig med det naturliga ljuset så får de bara 2-4 timmar på sig till födosök i skymningsljus innan det åter är nattmörkt. Jag har en timer som slår igång lampan 6 på morgonen och den slås av igen kl 13. Då har de 7 timmars lampljus, och en timme på sig att komma till nattro på pinnarna innan det är nattmörkt kl 14.

[Kicki]

Anders: Har du inte själv lampan på i ditt eget hus, trots att det är dag vintertid - I så fall varför?
Har du tänkt på hur många timmars ljus det är i Indien = alla höns ursprungsmiljö? Har du tänkt på att där aldrig är minusgrader? Har du tänkt på att människan, trots att årtusenden av anpassning inte har förändrats genetiskt och kemiskt utan kroppsligt har samma behov fortfarande - och att hönsen förmodligen inte heller har det eftersom deras anpassningstid är mycket kortare?
Har du tänkt på att hönserinäringen inte alls har fönsterlösa hus för att få hönsen att värpa mer utan för att kunna styra deras viloperioder och på så sätt förlänga värpperioden och därmed intervallerna innan hönsen måste bytas ut?
Har du kanske inte heller tänkt på att stressade höns inte värper mer utan mindre och att de definitivt INTE lägger sig att ruva under sådana förhållanden?

Jag känner mig inte särskilt träffad av dina påståenden om "förstörda" genbanksdjur. Jag har haft dem i 17½ år. De är lugna, fredliga, ytterst vaksamma mot rovdjur och mycket tama. De har instinkterna i behåll, är friskare och lever längre än genomsnittet MEN de värper däremot inte mer så där har du faktiskt fel. Mina djur får inga extratimmar med ljus likt de som finns i hönserierna utan de ruggar och vilar på olika tider av året utefter deras egna hormonklockor som är beroende av om de nyligen ruvat eller ej och hur lång period de som inte har ruvat istället har värpt. De är friska, blir gamla  och värper långt upp i hög ålder vilket de inte skulle göra om de var drivna till extrem värpning - en driven höna orkar inte leva 11 år och fortfarande värpa som min nu äldsta - men detta har jag talat om så många gånger förr så det börjar bli tjatigt. De skulle inte heller ruva fram 22 kullar på en säsong om jag stressade dem och jag skulle ALDRIG kunna ha dem på det sätt som nu och som ytterst få kan = så lugna att alla ruvhönor är kvar i flocken hela tiden och en tupp som matar både mammor och kycklingar. I somras hade jag 9 hönsmammor med småkycklingar mitt i övriga hönsflocken på 25 hönor + tre tuppar och ett antal ungdjur samtidigt utan slagsmål - Så beter sig definitivt INTE stressade höns!!!

[Anders]

Va?
Jag riktade inget angrepp mot dig och det sätt du har dina höns. Det var bara generellt samt konstateranden utifrån min erfarenhet där/när du hänvisar till hur det är här uppe i norr där du inte bor. Djur som förökar sig och lever länge mår vanligtvis mycket bra. Detta är en bra värdemätare på djur som är i samklang med människa och natur.

I det mesta säger vi samma sak men från olika vinklar. Det mesta har vi samma uppfattning om så det kommenterar jag inte. Däremot skall jag förtydliga mig lite och påpeka de saker vi inte har samma åsikter eller kunskaper om.

Du har fullständigt fel i att både människan och hönsen inte förändras efter sin vistelseort. Jag har tidigare skrivit här om vad man kommit fram om den mutation som inträffat för inte speciellt länge sedan som gör att vissa människor muterat och fortsätter producera laktos i vuxen ålder och kan på så sätt bryta ner mjölksockret, dvs de kan dricka vanlig sötmjölk utan att kräkas.

Vissa potatissorter går dåligt att odla söderut (t.ex. mandelpotatisen). Ändå härstammar all potatis från Andernas berg. Genom att sätta frön från potatisen så fick man fram nya sorter.

Vissa människor är svarta och andra vita.  Ändå utvandrade våra förfäder från Afrika. Vitamin D3 bildas i huden när man vistas i solljus. Vad man upptäckt är att svarthyade människor t.o.m. kan få brist vitamin D3 om/när de vistas i nordliga områden där det finns lite sol. Ett allvarligt problem är hudcancer i Australien som drabbar människor med vit hy pga för mycket solbelysning.

En generation människa är kanske 30-40 år. En generation höna är kanske 2-3 år. Så hönor kan förändras betydligt snabbare än människor när de förflyttas från en plats till en annan.

Förändringen går kanske betydligt fortare än vi tror. Andelen närsynta av befolkningen i västvärlden och i Japan och fler andra länder har ökat dramatiskt för varje generation. När människan var jägare och samlare så fanns det antagligen ingen närsynthet alls. En jägare kan ju inte träffa rätt om han är närsynt. Och en samlare som inte ser rötter och växter för att allt glider samman till en gröt dör fort ut.

Det finns en indianstam i USA. (pawnee tror jag den heter men jag kan ha fel om namnet). Hela befolkningen/stammen har blivit överviktiga och feta och drabbas nu av diabetes. Man har undersökt dem nogrannt och funnit att de har anpassat sig till en väldigt energisnål kost. De som inte klarade av att leva på "svältkost" dog ut. I och med dagens samhälle så blir de överfeta genom att bara äta mindre än normalmängden kalorier för övriga indianser och andraamerikaner.

De nu utdöda eldsländarna hade anpassat sig så att de kunde vada barbenta i nära nollgradigt vatten utan att få några som helst förfrysningssymptom.

Pester har drabbat människan gång efter annan. Vissa klarar sjukdommen men många dör. Man har konstaerat att vissa människor kan ha HIV-viruset i sig utan att få symptom och utan att utveckla AIDS. De som överlever, vad det nu än är för orsak, har en annan genuppsättning, än de som inte överlever,  om de allmänna livsvillkoren är lika. Det sker mutationer konstant i arvsanlagen. De flesta misslyckas docjk eller händer inget med. Vissa mutationer kan utvecklas till ärftliga dödliga sjukdommar medan vissa mutationer ger t.ex  resistens mot någonting.

Vi förändras alla kemiskt och fysiskt hela tiden. Det är det som kallas evolution.

Som indivder har vi inte alls samma behov. Vissa av oss behöver sova längre. Vissa behöver mera mat. Vissa har behov att vara ensamma längre perioder. Vissa har ett väldigt stort socialt behov.

Till näst sist. Jag har inte sagt ett smack om "förstörda" genbanksdjur. Eftersom jag själv inte är något genbanksdjur så styrs mitt användande av extraljus (som norrsken, stjärn- och månljus, likström från ficklampa osv) av helt andra orsaker än om jag skulle ha genbanksdjur för deras existens skull.

Slutligen. Vi skiljer oss inte så mycket i åsikterna, så jag blev förvånad´över din reaktion.

Till Susanne: Du säger att det beror på var någonstans i landet vi bor i landet om vi behöver tillskottsljus. Det beror helt på hur man ser på samhället som sådant. Vi har energi och electricitet just nu - idag. Det är inte så hemskt många år sedan många inte hade tillgång till el. Och de flesta på planeten har det inte heller. Och för 100 år sedan var det väldigt få i Sverige. Även i dina trakter har folk bott i 100-tals år utan att ha tillgång till extraljus.

Det finns inget generellt livsnödvändigt behov. Jag diskuterade i mitt förra inlägg om lantraserna och hur de har utvecklats osv. En sak är om det finns tillgång (och om man har råd som samhäölle och individ) till el och en helt annan om det är ett behov. Vi har inget grundläggande behov av el. Möjligtvis el-allergiker som skulle tappa sin muterade sjukdom om elen försvann. Vi tycker det är kul att kunna trycka på en knapp och så varde det ljus. Med mera manicker så kan vi prata med varandra så här och vi kan också reglera hönsens viloperioder/äggläggningsintervaller och vi kan ha höns lite varstans i landet. Utan timer och ljus så skulle du kanske inte kunna ha höns på direkten. Det skulle säkert gå att avla fram höns, genom naturlig gallring, som har ett utmärkt mörkerseende och som söka sig föda när det är natt. Och om det inte skulle gå så skulle det säkert gå att plocka några kromosomer från ugglesläktet så hönsen i Kiruna kommun eller var du nu bor skulle bli utmärkta nattvarelser.

Snälla, misstolka nu alltför mycket vad jag skrivit/skriver här. Då blir jag glad.  

[Kicki]

Jag har inte påstått att jag bor så långt norrut som du - och jag vet var du bor - det var ett exempel.
Angående människans påstådda anpassning - läs aktuella forskningsraporter! Det du pratar om angående potatisen är förädling och inte anpassning och förädling av grädor finns det gott om exempel på.
Om människan utvandrade från Afrika eller ej, ja därom tvistar faktiskt även de lärde och det spelar ingen roll heller eftersom alla, både olika människor- och djurraser, oavsett hud-päls- eller fjäderfärg ser lika ut på insidan ändå. Det jag pratade om är främst näringbehovet som också är lika. Brist på D-vitamin får alla människor som vistas långt norrut med för lite sol. Däremot har du rätt i det ökade problemet med hudcancer i Australien och inte heller bara där. Det minskade ozonskiket gör att ca.fallen ökar dramatiskt och då är det de ljushylta människorna som drabbas lättast eftersom de inte har samma skydd som mörkare pigmenterade - oavsett var de bor. Jag har en nakenhund (en av världens äldsta hundraser) som är svart och inte har några probelm alls men de av hans rasfränder som ljushyade måste smörjas in för att inte brännas av kraftig sol sommartid - men detta har inget med  anpassning att göra utan helt enkelt en biologisk skillnad mellan mörk och ljus hy, precis som det är en strukturskillnad på ljust och mörkt hår.
De sjukdomar du skriver om beror inte på att människan anpassat sig utan just att hon INTE gjort det!!! Hon har inte förändrats alls, det är därför hon numera drabbas av alltfler sjukdomar och åkommor som i grunden beror på brister av essentiella ämnen i kosten. Jag skulle kunna fylla denna sida med exempel eftersom jag deltagit i  forskarsemarier i ämnet, läst väldigt mycket om humandietik och speciellt om den paleolitiska kosten men anser ändå att det inte hör till saken utan vidhåller att hönsen mår bäst av riktigt dagsljus då det är dag.

Du skrev: "Har man höns i genbank så bör man dock tänka sig för. Succesivt utvecklar man två lantraser. En original som är som den var förr i tiden när man inte tillsatte extraljus. Sedan en modern variant av denna som är anpassad till växelströmmens ljus. Förändringen går väldigt fort eftersom hönans livscykel är kort"
- Det var detta som jag reagerade på. Kontentan av dettta blir då att eftersom jag tillsätter ljus skulle i så fall mina höns vara förändrade (och därmed förstörda eftersom vi ska bavara dem) och det kan jag rak i ryggen påstå att det är de inte - Jag har inte alls en "modern variant" av hedemorahöns! Den enda förändring mina höns har jämfört med de första jag köpte för 17 år sedan är att jag soterat bort individer med dåliga temperament och det tror jag de gjorde förr också.
Du skrev även att man inte gav dem något extraljus förr. Förr hade man dem inne i sina egna hus och där hade man inte lika ljust som idag men ändock så ljust man kunde få - och dessutom varmt...
Många verkar fanatiskt tro att bara för att lantrashönsen är gamla och "ursprungliga" kan man missköta dem hur mycket som helst och tror inte de behöver varken rent, ljust eller varmt utan de kan utsättas för vilka umbärelser som helst och ändå överleva. De kan placeras i vilket uthus/lekstuga eller annat dragigt skyffe som helst bara för att de är av lantras " som är härdig och anpassad" - det kallar jag vanvård och inte bevarande!
Angående mörkerseende lantraser så är det nog en fråga att ta upp med Ronny och höra efter om det kanske finns lantrasugglor. Det vore väl i så fall ett bättre alternativ för snåla norrlänningar (skojar bara - är själv född i Uppland och oss skojas det lika om) än lantrashöns...  

Du svarade inte på min fråga om du själv har lyset tänt inne i ditt kök dagtid under vintern och i så fall varför.

[Anders]

Du svarade inte på min fråga om du själv har lyset tänt inne i ditt kök dagtid under vintern och i så fall varför.

Jag har inte tänt lyset under dagtid i mitt kök. Verkar helt absurt. Däremot kan jag tända lyset under natt-tiden om jag av någon anledning inte sover då och om det är så mörkt jag inte ser var jag går. För att förtydliga mig. Under sommaren har vi dagtid hela dygnet. Varför skulle jag tända lyset då? Verkar helknäppt. Inte heller går jag och stänger in mig i något kolsvart rum med fördragna drapperier eller gardiner eller något sådant för att (eller när) jag skall sova. Det verkar ju ännu knäppare.

Förresten så har jag ingen klocka. Har inget minne att jag använt en sådan tingest under hela mitt liv. När eller om man börjar dela in dygnet (och själv livet) i klockslag så tycker jag att man börja leva ett väldigt artificiellt liv. Det är ju ruggigt om livet skulle bli uppdelat i timmar och minuter och sekunder. 3 timmar, 28 minuter och 15 sekunder till höbärgning. 12 minuter och 5 sekunder till fika. Klockan 22.00 börjar natten. Ruggigt, vilket liv.

[Anders]

Den enda förändring mina höns har jämfört med de första jag köpte för 17 år sedan är att jag soterat bort individer med dåliga temperament och det tror jag de gjorde förr också.

Det är exakt vad jag säger. Du har under 17 år sorterat bort individer med dåligt temperament. Du har alltså förändrat rasen! Du tror att man gjorde så förr. Det vi moderna människor kallar "dåligt temperament" är en ärftlig egenskap. Jag vet inte hur stor ärftlighetsgraden är för denna egenskap hos just höns. Men har man under 100 år eller mer sorterat bort denna egenskap och den är ärftlighetsbetingad så föds det till slut inga höns med "dåligt temperament" längre. Den slutsats man därför kan dra är att människor förr inte sorterade bort "höns med dåligt temperament". Egenskapen var viktig och man sparade istället höns med den egenskapen. Eller så hänger egenskapen ihop med en annan egenskap som man förr värdesatte mycket. En tredje mindre sannolik variant skulle vara att egenskapen inte har något ärftlighet alls utan egenskapen uppträder kontinuerligt och slumpmässigt och hänger intimt samman med "varelsen hönsfågel".

Återigen. Alla som sparar lantraser (och på sitt sätt förändrar ) gör ett oerhört viktigt arbete till och för framtida generationer av människor och djur. Ha det så bra.

[Kicki]

Jag frågade hur du gör med ljuset inomhus vintertid, inte under sommaren. Fr.o.m. kl. 15 på eftermiddagen till 8-tiden på morgonen är det under vintern kolsvart här hos mig utan heltäckande gardiner och tiden däremellan är det inte helt ljust om inte solen skiner så för att kunna t.ex. läsa måste jag ha lyset på under den mörkaste tiden på vintern så jag är tämligen säker på att det är det hos dig också om du bor på landet eftersom du bor mycket längre norrut.
Jag tror inte att jag har förändrat rasen bort från ursprunget utan snarare återfört den närmare ursprunget. Anledningen till att jag är tämligen säker på att sorteringen av temperament även gjordes förr beror ju på att man då hade hönsen inne i egna husen vintertid och där kunde man naturligtvis inte ha några folkilskna individer. Ingen vill väl ha en tupp i köket hela vintern som anfaller människorna och kanske skadar barnen - detta är för mig en självklar sak. Dåliga individer föds alltid inom alla raser så det är inget man kan avla bort helt och i slutet av 1980-talet fanns dessutom ett par bevarande-personer på min ras som trodde att dessa ilskna tuppar hade bättre instinkter än de snälla och lugna. De ansåg att de allra bästa tupparna var sådana där man var tvungen att vara utrustad med tillhyggen för att hålla dem ifrån sig så man inte belv anfallen då man skulle försöka våga sig in i hönshuset för att mata dem! Dessa personer höll tyvärr på att förstöra temperamentet hela rasen som då var så liten att den endast bestod av ett fåtal individer. Rasens tuppar hade mycket dåligt rykte och var hemska då jag köpte mina första djur. Detta hade inget med ursprunget hos rasen att göra utan felbedömningar hos dessa personer. Samma personer ansåg även att  bara vissa färger på både ben och fjäderdräkt skulle vara tillåtna och slog därför avsiktligt bort en hel besättning för att djuren där hade "fel" färger trots att rasen då endast bestod att ett litet fåtal individer - det hoppas jag inte du heller anser rätt.
Ha det så bra själv i vintermörkret - jag föredrar ljuset.  

[Anders]

Jag frågade hur du gör med ljuset inomhus vintertid, inte under sommaren.

Jag bryr mig inte om påfund och begrepp som vintertid och sommartid. Är jag i en kolsvart skrubb så tänder jag lyset om sådant finns, oavsett vilken månad, dag eller klockslag det är. Har jag tillräckligt med ljus så att jag ser vad jag gör så inte tänder jag ännu mera ljus. Jag är bekväm av mig och istället för att idka självhushållning och låta mina ögon under en halvtimme vänja sig vid mörkret så knäpper jag vanligtvis på en knapp så det blir ljust runt omkring mig. Jag har inte tid att sitta i en skrubb och vänta en halvtimme för att mina ögon skall vänja sig så mycket så att jag kan se i mörkret. Jag hoppas jag besvarat din fråga

Låt oss gå tillbaka till frågan om höns behöver syntetiskt extraljus (när vissa anser att de behöver det).

Då vi tittar på ett föremål kommer ljus in i ögat. Ljuset uppfattas av sinnesceller i ögat, som skickar signaler till hjärnan. På det sättet kan vi se vår omgivning; genom att ljus återkastas från föremål omkring oss. Det är också därför vi har svårigheter att se i mörker om det inte finns något ljus att reflektera. Det finns två typer av synceller på näthinnan. De kallas tappar och stavar. Med stavarna kan vi inte se färger alls, men stavarna fungerar också när ljuset är svagt. Med tapparna kan vi uppfatta färger.

Vi människor har bara tre olika slag av färgkänsliga synceller, tapparna. Våra tre typer av tappar är mest känsliga för gult (benämns ofta rödkänsliga tappar), grönt respektive blått. Färger som ligger i spektralområden mellan dessa tre avkännes genom att två eller tre tapptyper retas samtidigt. Vi har inga tappar för ultraviolett. Många blommor har en ultraviolett färgteckning som vi inte kan se, men som många insekter ser. Hundar, katter och nötkreatur har bara två slags tappar. Troligtvis är rött och grönt väldigt lika för dem.

Fåglar, däribland inbegripet höns, har fyra slags tappar. De har två slags "blåa" tappar och en "grön" och en "röd". Dessutom har de en oljedroppe i sina tappar.

Om vi därefter betraktar vad vi vet om stavarna så gäller för människan att en person med normal syn kan läsa i klart solsken och han/hon kan läsa också vid skenet av stearinljus eller i månsken. Ljuset från ett stearinljus är bara en miljondel av ljusmängden i klart solsken. S k normalt seende personer kan alltså anpassa sig till olika belysningsförhållanden. Ögats näthinna har 120 millioner stavar för perifert mörkerseende och 7 millioner tappar för fokuserat dagsljus- och färgseende

Stavarna ger mörkerseende i gråskala. Både människor och djur ser bara i svart-vitt i mörker. Långvågigt ljus försvinner först och därefter ljus av kortare våglängd. Stavarna träder gradvis i funktion. Katten har t.ex. sex gånger bättre mörkerseende än människan.

För att hitta föda så betvivlar jag att hönsen behöver någon form av extraljus. De ser födan utan större problem. Däremot kanske hönsen är så skapta att de behöver en viss vilotid. Hur mycket av vilotiden som bestäms av ljusets mängd och längd vet jag inte. Mina höns är utomhus på sommaren, dvs den tid då vi här har fullt soljus dygnet runt. De sitter och halvsover på natten ialla fall. Men kommer man och ger dem mat ljus så är de fullt aktiva (trots att de alltid har tillgång till mat). Kommer jag in på natten i ladugården där hönsen är nu och kastar till dem några godsaker så är de fullt aktiva även då på en gång.

Nästa sommar skall jag göra en nogrann kontroll av hur de fungerar när solen skiner för fullt alltjämt. Däremot kan det inte vara riktigt att ha fri tillgång på foder till hönsen. Vatten är en sak men med deras mat är det något speciellt. Trots att de borde vara proppmätta (fri tillgång av havre, korn och värpfullfoder) så äter de omedelbart upp matrester och liknande när de får tillgång till detta. Detta får jag kolla upp under det närmaste året.

[admin]

Det finns en del tänkvärt i det du skriver Anders! Lantraserna är redan rustad med ett gott lynne och någon enstaka individ som kan uppkomma p.g.a arv är långt mycket mer sällsynt än att orsaken finns i miljön. Tyvärr framkommer från vissa att vi i generationer måste nacka lantraser för att avla fram ett gott lynne och få en fungerande flock. Efter ombyggnad av mitt hönshus för att anpassa miljön efter djurens behov(trots att hönshuset och miljön fick av besökare betyget fint och bra) med fler foderplatser, fler valmöjligheter av gödselbord med sittpinnar, gott om plats inne som ute och framförallt tillgång till den fria naturen med en öppen rastgårdsdörr även under min arbetstid infann sig lugn och harmoni i flocken. Hade min flock kunnat förlora något på vägen om jag trott mig ha ett behov av att i generationer nacka djur med "dåligt lynne" för att få harmoni? Kanske, kanske inte. En tänkvärd tanke ändå!

Svaret på detta utvecklade sig till en ny, lång diskussion. Den finns numera i en egen tråd här: http://www.alternativ.nu/yabb/index.php?board=16;action=display;threadid=2503