Kraftig ökning av priserna på åker- och betesmark efter EU-inträdet

[Ulric Eriksson]

http://www.sjv.se/presskontakten/pressmeddelanden/pressmeddelanden/5.b1bed211329040f508000547.html

Jordbruksverket har publicerat en rapport som visar på en extrem ökning av åker- och betesmarkspriserna efter EU-inträdet. Rapporten tycks visa att detta till stor del beror på de stora stödbeloppen.

Saxat ur slutsatserna på sidan 32:

Föreliggande rapport ger anledning att för Sverige ytterligare särskilt studera,
• Företagsekonomiska kalkyler vid effektiva och rationella jordbrukföretag med olika
driftsinriktningar och särskilt de som når lönsamhet utan att behöva räkna in
gårdsstöd,
• Gårdsstödets storlek i olika delar av landet och hur det förhåller sig till ekonomin i
egentlig jordbruksproduktion (denna fråga kan även finnas skäl att bedöma i ett större
EU-perspektiv utifrån de skillnader som finns i storleken på de frikopplade stöd som
utbetalas per hektar i EU:s medlemsländer)
• Mot bakgrund av att priserna på betesmark stiger snabbare än på åkermark, vilket
indikerar att olika stöd för att upprätthålla betesdrift håller på att kapitaliseras i
värdena på betesmark, finns skäl att analysera de ekonomiska förutsättningarna för att
bedriva lönsam nötköttsproduktion utan stöd eller med lägre stöd.

[trädman]

Under samma period har också den nominella räntenivån sjunkit ordentligt, tillväxten i ekonomin varit ganska bra, intresset för jord- och skogsfástigheter generellt ökat och framtidstron inom jordbrukssektorn stärkts.

Jag har lite svårt att förstå hur sjv lyckats räkna ut marknadspriserna på betesmark och sedan dessutom dragit slutsatsen att prisstegringen hänger samman med betesstöden. De flesta stöd kapitaliseras med tiden i större eller mindre grad i marken, men jag tror inte stöden till betesmark tillhör de värsta. Däremot är betesmark på de flesta håll potentiell skogsmark (vilken även åker är på många håll). Försvinner ekonomin i att hålla betesdjur kan man alltid använda marken som skog och priserna på skogsmark har också stigit mycket kraftigt sedan vi gick med i EU. Detta har knappast så mycket med själva medlemskapet att göra och det finns praktiskt taget inte några som helst bidrag till skogsbruket. Kostar kalhyggen 25000 per ha kan man väl betala det även för betesmark om den i framtiden kan bli skogsmark

[Ulric Eriksson]

Priset på betesmark har ökat betydligt mer än på skogsmark. Den jämförelsen är dock vansklig att göra eftersom skogen har mycket längre produktionscykler, vilket antagligen är orsaken till att jordbruksverket jämför med åkermark.

[trädman]

Enligt rapporten har betesmarken stigit mycket kraftigt i värde procentuellt sett. Värdeökningen i absoluta tal har dock inte varit så stor eftersom den vid periodens början hade mycket lågt marknadsvärde. Vid periodens slut tycks värderingen vara ungefär den samma som för kalmark, vilket väl i många fall kan vara rimligt alldeles oavsett EU-stöd