Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Stängsel av spill från skogsavverkning  (läst 341 gånger)

Nanoq

  • Inlägg: 14
    • -
Stängsel av spill från skogsavverkning
« skrivet: 21 mar-20 kl 10:05 »
Hej!

Stängselplanerna för i sommar är på väg att gå om intet i viruspandemins svallvågor. Eftersom jag är frilansande kulturarbetare så försvann hela familjens försörjning under våren. Likväl måste jag försöka få upp ett stängsel för att hålla ute vildsvinen och småbarnet och hundarna inne.

Går det att bygga stängselstolpar av grenar från den intilliggande skogsavverkningen? Jag tänkte fråga ägaren om jag kan plocka av spillet. Om det nu inte ska bli pellets av det eller annat. Jag tänkte använda ett fårstängsel.

Är det någon som har erfarenhet av detta?
Hoppas på svar!





Bösahusarn

  • Inlägg: 1192
  • Lagom kan också vara för mycket.
    • Skåne
SV: Stängsel av spill från skogsavverkning
« Svar #1 skrivet: 21 mar-20 kl 10:11 »
Staket av ris är fullt möjligt!

Men det går åt en hel del...man kan ju fläta eller sätta stolpar parallellt och fylla utrymmet mellan med allt möjligt..
Det är aldrig för sent att ge upp.

Nanoq

  • Inlägg: 14
    • -
SV: Stängsel av spill från skogsavverkning
« Svar #2 skrivet: 21 mar-20 kl 10:22 »
Staket av ris är fullt möjligt!

Men det går åt en hel del...man kan ju fläta eller sätta stolpar parallellt och fylla utrymmet mellan med allt möjligt..

Förlåt, jag var otydlig. Det är ett stängsel jag ska bygga. Jag tror det blir för kunskapskrävande för mig att tex bygga en traditionell gärdesgård av granslynor (eller vad det brukar vara)

Vedklyvaren

  • Inlägg: 165
    • Värmland
SV: Stängsel av spill från skogsavverkning
« Svar #3 skrivet: 21 mar-20 kl 10:25 »
 Har sett fina prydnadsstängsel gjort av diverse ris men tror knappast att de stoppar ett vildsvin som fått lukten av något gott.

Skogsvilde

  • Inlägg: 12513
  • Raka puckar!
    • -
SV: Stängsel av spill från skogsavverkning
« Svar #4 skrivet: 21 mar-20 kl 11:07 »
Visst går det att bygga staket av ris och annat.
Det som främst krävs är stolp som på ett eller annat sätt klarar av att stå i jorden under lång tid.

Man måste först se till vad för matrial man har att tillgå. Är det tillräckligt långt för att kunna flätas eller har jag stolp tillräckligt att sätta så det går att fläta.
Exempel har du gott om matrial som är 120 cm långt då krävs det stolp med ett cc 50 cm ett annat alternativ är att
Sätta stolp så att dom bildar en inneslutning som man fyller med ris.  Då bygger man en lösning som är mellan 0,5-1 meter eller bredare. Då är det "bara" att fylla och fylla.
Om du skall ut och gå i mörker längs våra vägar utan reflex så kan du fortfarande rädda liv!
Anmäl dig till donationsregistret redan i dag!

Nanoq

  • Inlägg: 14
    • -
SV: Stängsel av spill från skogsavverkning
« Svar #5 skrivet: 21 mar-20 kl 11:57 »
Visst går det att bygga staket av ris och annat.

Jag tänkte alltså bygga ett stängsel. Inget staket. 250 meter risstaket tar förmodligen en livstid att bygga. Min fråga var om någon hade erfarenhet av att använda spill från skoggsavverkning till stolparna  ;)

skogaliten

  • Inlägg: 993
    • -
SV: Stängsel av spill från skogsavverkning
« Svar #6 skrivet: 21 mar-20 kl 12:49 »
Jag tänkte alltså bygga ett stängsel. Inget staket. 250 meter risstaket tar förmodligen en livstid att bygga. Min fråga var om någon hade erfarenhet av att använda spill från skoggsavverkning till stolparna  ;)

Glöm det!

Du kommer att lägga en massa tid på att samla krokigt virke från grenar, som ger stolpar som ruttnar bort på bara något enstaka år. Mycket jobb och dåligt resultat.

Om du istället går ut i ungsskog av gran, och noggrant väljer ut "undertryckta granar" (sådana som växt långsamt p.g.a. konkurrens med starkare granar), tar hem dessa, barkar dem och spetsar dem medan det fortfarande finns gott om sav, och låter dom torka, så kan du skapa stolpar som åtminstone är värda mödan det tar att göra i ordning dom. Observera att de måste ha fått torka innan man slår ner dem i jorden, annars slår röta till mycket fortare!
En påstrykning av linolja gör att stolparna kan hålla något år längre.

Om det är en så liten yta som en tomt, eller del av en tomt, som ska skyddas mot vildsvinen och där man ska hindra barn och hundar från att rymma, så går det ju inte åt ett oändligt antal stolpar, så fråga markägaren/grannen om du kan få hämta lagom många undertryckta granar till stolpar ur något ungskogsbestånd som ska röjas eller gallras hos markägaren.

Undertryckta granar är typiskt "långa och smala" så ur ett fällt träd kan du i bästa fall få kanske tre stycken stängselstolpar som är 150 cm höga. Diametern på stolparna kommer såklart att variera, och de kraftigaste passar bra som hörnstolpar. Ska du sätta upp ett fårnät, så måste man förstärka hörnen med stagning, helst göra hörn av parallellogram-typ, annars kommer nätet att börja sagga efter bara en sommar + vinter, och inte längre hålla oknytt ute, och önskat inne.

Om omkretsen av stängslet är 250 m, så behöver du väl ungefär 50-75 st stolpar, så det blir ett digert arbete att förbereda dessa stolpar, i synnerhet om du själv ska avverka småträden, släpa hem dem, barka och spetsa.

Det säljs då och då begagnade impregnerade stängselstolpar på t.ex. Blocket (Hästar, lantbruk, lantbruksdjur) för en spottstyver per styck mot avhämtning. Jag har t.o.m. sett skänkes annonser där ibland, när kvaliteten varit "blandad".

Det kanske kan vara ett alternativ att försöka hitta begagnade, billiga stolpar?

Jag har alltså gjort stolpar själv, framförallt hässjestörar, och vet att det är ett styvt jobb, med många timmar i skogen och sedan hemma för att färdigställa dem.
« Senast ändrad: 21 mar-20 kl 14:29 av skogaliten »

Skogsvilde

  • Inlägg: 12513
  • Raka puckar!
    • -
SV: Stängsel av spill från skogsavverkning
« Svar #7 skrivet: 21 mar-20 kl 14:32 »
Jag tänkte alltså bygga ett stängsel. Inget staket. 250 meter risstaket tar förmodligen en livstid att bygga. Min fråga var om någon hade erfarenhet av att använda spill från skoggsavverkning till stolparna  ;)

Ja, och du fick ett svar där jag gav dig lite olika varianter.
Och det är helt ok att du förkastar dom, jag vet inte dina exakta förutsättningar.

Utan du får helt enkelt sy ihop en egen lösning utifrån de egna förutsättningar du har själv.

Och för att kunna skapa en lösning som fungerar för just dina är det nödvändigt att ha en bredare bas för att kunna lista ut en lösning som fungerar för just dig.

Apropå dom här bredare varianterna där man trycker ner ris i så är dom betydligt effektivare mot gris och rådjur än ett tunnt staket som dom i princip springer rakt igenom om dom vill.
Dom bredare blir dessutom en perfekt hemvist för massor av djur, tex igelkottar och småfågel.
Även insekter kommer att trivas där.
Om du skall ut och gå i mörker längs våra vägar utan reflex så kan du fortfarande rädda liv!
Anmäl dig till donationsregistret redan i dag!

Nanoq

  • Inlägg: 14
    • -
SV: Stängsel av spill från skogsavverkning
« Svar #8 skrivet: 21 mar-20 kl 14:52 »
Glöm det!

Tack för kloka tankar! Jag ska genast börja leta efter begagnade stolpar. Om jag ändå blir tvungen att köpa nya stoplar, vad ska jag köpa i så fall tycker du? Ek?

skogaliten

  • Inlägg: 993
    • -
SV: Stängsel av spill från skogsavverkning
« Svar #9 skrivet: 21 mar-20 kl 15:46 »
Tack för kloka tankar! Jag ska genast börja leta efter begagnade stolpar. Om jag ändå blir tvungen att köpa nya stoplar, vad ska jag köpa i så fall tycker du? Ek?

Tryckimpregnerade stolpar.

Om det ens skulle finnas ek eller lärk att få tag på, så är det mycket dyrare än tryckimpregnerade, eftersom de tillverkas "hantverksmässigt".

De nutida impregnerade stolparna har en rimligt miljövänligt tillverkningsprocess, och håller ungefär 20 år. De avger alltså INTE en massa gifter, som tyckimpregnerat gjorde "förr i världen".

Stängselstolpar i olika dimensioner är standardvara på "lantbruksaffärer". Stolparna finns i många längder och diametrar. De är ofta (men inte alltid) billigare på lantbruksaffärer än i hos "byggvaruhus". Till ett stängsel med nät, så fungerar det inte med alltför klena stolpar, och hörnen måste vara gediget byggda för att orka med dragkraften i fårnätet.

Läs också på om stängselbygge.

Även om man inte tänker bygga något stängsel som är "rovdjursavvisande" så har viltskadecenter väldigt bra bygganvisningar, som också förklara varför anvisningarna ser ut som de gör. T.ex. finns jättebra illustrationer på hur man bygger "hörn".

https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/viltskadecenter/

Lycka till med ditt stängselbygge!




Ett svart får

  • Inlägg: 8147
    • Bohuslän
SV: Stängsel av spill från skogsavverkning
« Svar #10 skrivet: 22 mar-20 kl 10:44 »
Efter skogsavverkning brukar det ligga ganska mycket grangren kvar, och det är ett hårt och bra material. Bättre än undertryckta granstammar, men de är ju kortare och krokiga. Men kan man få till ett staket av det kommer det hålla ganska länge.

skogaliten

  • Inlägg: 993
    • -
SV: Stängsel av spill från skogsavverkning
« Svar #11 skrivet: 22 mar-20 kl 10:56 »
Efter skogsavverkning brukar det ligga ganska mycket grangren kvar, och det är ett hårt och bra material. Bättre än undertryckta granstammar, men de är ju kortare och krokiga. Men kan man få till ett staket av det kommer det hålla ganska länge.

Har du en närmare beskrivning av det där staketet som "håller ganska länge" gjort med grenar från ett hygge? Hur är det uppbyggt?

Hur länge är "ganska länge"?

Vad har/ska det stängslet hålla inne/hålla ute?

Ett staket med fårstängselnät av korta och krokiga grenar hur ska det gå till?

Har du några källor på att grangrenar från ett hygge har bättre rötbeständighet än korrekt hanterad och torkad undertryckt gran?



Jag har byggt många stängsel, nätstängsel för får, trästaket runt tomter, rovdjursavvisande elstängsel för djur, viltnätstängsel runt skogsplanteringar, och byggt gammaldags gärdesgård.

Jag har rensat upp miltals med gamla taggtrådsstängsel, för utbyte till modernare stängsel, oftast elstängsel. Faktum är att det ibland funnits enstaka friska stolpar kvar längs ett sådant stängsel. Det har då varit stolpar i eneträ.

Jag har rensat upp och hjälp till att ersätta misslyckade stängsel, gjorda av "fiffiga fiffar" som hämtat diverse grenar och kvistar i naturen/från hyggen, och sedan sedan dragit eltråd mellan dessa. Två - tre år efter uppsättningen, så har de flesta stolparna lossnat eller ruttnat, och stängseltråden ligger på marken som dödsfälla för vilda och tama djur.

Det finns ingen genväg genom att plocka grenar till stängselstolpar på ett hygge (försåvitt man inte tänker bygga ett risstängsel då)!

Det är bara en senväg med dubbelt arbete!
« Senast ändrad: 22 mar-20 kl 11:11 av skogaliten »

Ett svart får

  • Inlägg: 8147
    • Bohuslän
SV: Stängsel av spill från skogsavverkning
« Svar #12 skrivet: 22 mar-20 kl 11:16 »
Har du några källor på att grangrenar från ett hygge har bättre rötbeständighet än korrekt hanterad och torkad undertryckt gran?
Nej, jag har inga källor och det har inte du heller. Men jag ser ute i skogen att grenarna ligger kvar längre än stammar, även från undertryckt gran. Och nu var det prat om att hitta material på ett hygge och då finns det inga undertryckta granar eftersom de gallrades bort redan för trettio år sedan.

 

skogaliten

  • Inlägg: 993
    • -
SV: Stängsel av spill från skogsavverkning
« Svar #13 skrivet: 22 mar-20 kl 12:17 »
Nej, jag har inga källor och det har inte du heller. Men jag ser ute i skogen att grenarna ligger kvar längre än stammar, även från undertryckt gran. Och nu var det prat om att hitta material på ett hygge och då finns det inga undertryckta granar eftersom de gallrades bort redan för trettio år sedan.

Jo då, det finns en hel del källor till mitt påstående.

Böcker som beskriver stängselbygge t.ex. Det går att gå tillbaka till läroböcker från hela 1900-talet, i lantbrukslära, där bygge av stängsel, gärdesgård och hässjor beskrivs, för att hitta beskrivningar av materialval och varför dessa material bör väljas.

Att torra grangrenar ligger kvar länge på ett hygge, eller stigar, kan var och en observera.
Den grova delen av grenarna ligger lite tacka vare de små kvistarna och barren, liet upphöjda från marken, och får därför torka istället för att ruttna. Rötan sätter in när de tunna kvistarna först tappat barren, och sedan ruttnat ner, så att huvuddelen av grenen får kontakt med den fuktiga marken.

Det faktiskt samma förhållande, fritt fram att observera, fast då runt stammar av gran, om man går in ett område med unggran som röjdes för några år sedan.

Småträd som hamnat "i luften" torkar och tycks finnas kvar hur länge som helst, medan träd som istället har direktkontakt med marken, bryts ner mycket fortare.

När jag röjer unggran själv, så är jag noga med att se till att de börtröjda träden har markkontakt, så att markskiktet ska bli någorlunda behagligt att röra sig på efter redan några år.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

856 gäster, 8 användare (1 dolda)
alternaiv, Barbakk, Gröfre Slissing, Ping, Hönshjärna, Björkris, starb

* Forum

* Om tidningen Åter



- Verkar vara en mycket användbar tidning!
/Marcus

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser