Äta kött eller inte

[grimbart]

Bra sagt skogaliten. Det finns mycket prylar att låta bli för att spara på miljön, smink, tavlor, bordsdukar, gardiner, verandor, kläder i överflöd,prydnadssaker,
Enklast vore ett universal klädesplagg.. typ uniform så byter man ut storleken när man behöver bara..  Bilar borde konstrueras så delarna passar alla bilar.. ett slags enhetligt system där med. Folk borde jobba där jobben finns och inte pendla från en stad till en annan.. i många fall åker folk från ena staden till den andra och lika många åker till den egna staden och jobbar. Det är inte köttätandet som tär på jorden, DET ÄR VÅR KONSUMTION!  vårt prylbegär och att ha allt det senaste och nytt. Alldeles för mycket användbara grejer slängs!!!

[Loppbiten]

Om du tror att den svenska skogen är "utrotningshotad", så har jag svårt att förstå varifrån den uppfattningen kommer.

Det finns mer biomassa i skogen idag, än det funnits på många hundra år. Och den ökar hela tiden.

Det är både större arealer som är beskogade, och fler träd per ytenhet. Detta trots det förhärskande trakthyggesbruket.
På den "gamla goda tiden", när först gruvnäringen, och sedan exporten av trävaror utarmade skogen, så var avskogning ett reellt problem, idag är snarare beskogningen av sådant som naturbetesmarker, och igenläggning av åkermark till skog ett problem.

Gruvnäringen gjorde att hela bygder var i stort sett helt avskogade, och man fick hämta ved och träkol allt längre ifrån.

Både för den biologiska mångfalden (inte minst pollinerande insekter), och för förmågan att kunna producera livsmedel, som är bra ur miljö- och klimatsynpunkt, så är minskande arealer av mark som fungerar för livsmedelsproduktion, ett allvarligt problem.

Att vi kliver "över" och tär på jordens resurser, har egentligen rätt lite med Sveriges skogar, åkrar och betesmarker att göra. Vi skulle lätt kunna föda vår befolkning med bra mat (animalisk och vegetarisk), med vår moderna och klimateffektiva jordbruk, vi är faktiskt världsbäst på hållbart jordbruk i Sverige, om vi ville.

Det som gör att vi överutnyttjar jordens resurser, är t.ex. "ny mobiltelefon varje säsong", massor med nya kläder, massor med prylar som byts ut i ett rasande tempo, massor med transporter för att få hit prylarna, och tillverkningen av prylarna, som till största delen sker utomlands. Vi i Sverige, påverkar alltså problemet med klimat och miljö, genom vår import.

Jordbruk och skogsbruk i Sverige (inklusive huvuddelen av djuruppfödningen) strävar efter att vara klimatneutral, och närmar sig md stormsteg.

Precis! Det är om man producerar i stil med USA som djuruppfödningen är ett problem, jag höll ju på att få en stroke när jag läste att EU nu ska börja att importera amerikanskt kött. Jag kommer INTE köpa eländet, skulle inte ens komma på tanken att ens köpa hundmat från det landet.

Och om någon är intresserad av skogen historiskt, så är denna skrivelse intressant: https://pub.epsilon.slu.se/4358/1/Lindwall_D_1999.pdf

Men det finns dock en sak vi som privatpersoner kan göra i detta land när det gäller klimatet och jordens växande befolkning. Gå på era lokala politiker när de tänker (eller snarare faktiskt inte tänker) bygga bostadsområden eller köpcentrum på åkermark (enbart för att den är billig).

Och har man en plätt mark själv, om än en villaträdgård, så kan man hjälpa insekterna genom att odla saker som blommar vid olika tidpunkter under säsongen, kanske till och med ha en bikupa om man nu inte vill föda upp höns/kaniner/osv. Permakultur är framtiden....dvs om vi har en sådan.

[Morgi]

Småskaligt, ekologiskt jordbruk, där det även odlas spannmål eller andra grödor som odlas på åkermark, utan djurhållning är i praktiken en omöjlighet, eftersom det är från djurhållningen gödseln kommer.

Att helt avstå kött och mejeriprodukter, innebär att man stödjer storskaligt industriellt jordbruk, som inte är långsiktigt hållbart ur ett miljö- och klimatperspektiv, där det behövs massiva mängder konstgödsel (som har en väldigt klimatdrivande tillverkningsprocess), och där odlingsmetoderna oftast innefattar massiv användning av kemiindustrins olika preparat för bekämpning av insekter, ogräs och svampar. Importmat i synnerhet, tyngs av problem med hållbarheten i jordbruket.

Att avstå från djurhållning, innebär också att de marker som är viktiga för pollinerande insekter försvinner. Med ett lägre antal ppllinerande insekter, så minskar skördarna av vegetabilier, och blir det riktigt ont om insekter, så blir det till slut inga skördar alls.

Ur ett miljö- och klimatperspektiv, är det ogenpmtänkt att inte äta kött och/eller mejeriprodukter alls.
Det är däremot klokt att välja kött och mejeriprodukter, som kommer från ett hållbart lantbruk.

Det mesta av det svenska lantbruket är ur ett globalt perspektiv hållbart ur klimat- och miljöperspektiv, oavsett om det är "konventionellt" (med konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel) eller "ekologiskt", tack vare att vi i Sverige är världsledande på att använda gödning och bekämpning på rätt sätt, och med exakt rätt mängder. Vi använder bara det som behövs, utan att fläska på extra.
Våra regler för djurhållning, och ordningen på våra slakterier, är generellt sätt bättre för djuren, än i något EU-land, och oerhört mycket bättre än i länder utanför EU.

Undvik alltså importmat, vegetabilisk såväl som animalisk, för planetens skull.

Jag har bara en liten undran efter att ha läst det du skrivit och det är hur insekterna, de som pollinerar överlevde innan människan började odla jorden?

[grimbart]

jag kan tänka mig att skogsbränderna blev mer omfattande förr när ingen släckte dem.. det borde ha skapat rejäla öppna ytor för gräs,örter och insektsliv..

[Ek]

Det fanns en tid när europa var en kallare spegelbild av afrika. Mammutar ullhåriga noshörningar uroxar visenter vildhästar och en massa andra gräsätare. Det djurlivet skapade landskapet och insekterna som levde i dess skugga. I dag är det bara våra tama kor kvar som erbjuder livsutrymmena som dom behöver.

[skogaliten]

Jag har bara en liten undran efter att ha läst det du skrivit och det är hur insekterna, de som pollinerar överlevde innan människan började odla jorden?

Om vi går tillbaka endast till tiden före senaste nedisningen:

Det fanns bl.a. stora hjordar av storavuxna vilda gräsätare, på stora naturliga gräsområden, även i Europa.

Sådana arter som vildhäst, Uroxe eller Visent t.ex. De upprätthöll då de ekosystem (inkluderat pollinerare) som våra tamdjur i form av nötboskap (uroxens efterföljare) eller tamhästar, idag gör, genom att beta och "trampa". Frön från vissa växtarter behöver passera en gräsätares mage för att kunna gro t.ex. Trampandet gör att vissa frön som behöver bli "nertrampade" för att gro, gror.
Och varje växt och trädart är hemvist för en uppsjö insekter, som i vissa fall är specialiserade på enskilda arter (eller grupper) av arter.

Sådana gräsområden finns fortfarande kvar i stora delar av världen, afrikansk savann och sydamerikas pampas kan nämnas som exempel.

En av den allra mest hotade naturtypen idag, är just naturbetesmarken. Naturbetesmarken är oerhört viktig för mångfalden bland pollinerarna, och behöver betesdjur, för att fungera ekologiskt.

Europa omformades tidigt genom införandet av jordbruk och boskapsskötsel, men under långa tider så var ju Jorden mycket glesbefolkad, så att den mänskliga påverkan hade inte förmågan att allvarligt och långsiktigt skada hela jordens livsuppehållande system.

Skogsområdena var, precis som @grimbart skriver, inte heller statiska, utan stormar och skogsbränder, skapade naturliga "gläntor" i mer beskogade områden. Betänk då att dessa gläntor skapade av naturen kan vara många (väldigt många) kvadratmil stora.
Så småningom återbeskogas de naturligt, men det tar många, många år innan det blir en "skog" igen, och då har nya bränder och stormar, skapat nya områden som tillfälligt är skoglösa.

De förädlade "gräs" (spannmål)  och bal- och kåljväxter vi äter, är beroende av god tillgång på pollinerare.

Så bevarandet, och helst utökandet av naturbetesmarker, för att säkerställa tillgången på pollinerare, är fundamental, för vår matproduktion.

[Morgi]

Om vi går tillbaka endast till tiden före senaste nedisningen:

Det fanns bl.a. stora hjordar av storavuxna vilda gräsätare, på stora naturliga gräsområden, även i Europa.

Sådana arter som vildhäst, Uroxe eller Visent t.ex. De upprätthöll då de ekosystem (inkluderat pollinerare) som våra tamdjur i form av nötboskap (uroxens efterföljare) eller tamhästar, idag gör, genom att beta och "trampa". Frön från vissa växtarter behöver passera en gräsätares mage för att kunna gro t.ex. Trampandet gör att vissa frön som behöver bli "nertrampade" för att gro, gror.
Och varje växt och trädart är hemvist för en uppsjö insekter, som i vissa fall är specialiserade på enskilda arter (eller grupper) av arter.

Sådana gräsområden finns fortfarande kvar i stora delar av världen, afrikansk savann och sydamerikas pampas kan nämnas som exempel.

En av den allra mest hotade naturtypen idag, är just naturbetesmarken. Naturbetesmarken är oerhört viktig för mångfalden bland pollinerarna, och behöver betesdjur, för att fungera ekologiskt.

Europa omformades tidigt genom införandet av jordbruk och boskapsskötsel, men under långa tider så var ju Jorden mycket glesbefolkad, så att den mänskliga påverkan hade inte förmågan att allvarligt och långsiktigt skada hela jordens livsuppehållande system.

Skogsområdena var, precis som @grimbart skriver, inte heller statiska, utan stormar och skogsbränder, skapade naturliga "gläntor" i mer beskogade områden. Betänk då att dessa gläntor skapade av naturen kan vara många (väldigt många) kvadratmil stora.
Så småningom återbeskogas de naturligt, men det tar många, många år innan det blir en "skog" igen, och då har nya bränder och stormar, skapat nya områden som tillfälligt är skoglösa.

De förädlade "gräs" (spannmål)  och bal- och kåljväxter vi äter, är beroende av god tillgång på pollinerare.

Så bevarandet, och helst utökandet av naturbetesmarker, för att säkerställa tillgången på pollinerare, är fundamental, för vår matproduktion.

Jag har väldigt svårt att tro att dagens djurhållning och hur den ser ut till största del är något smörgåsbord för pollinerare (men visst finns det undantag). Tittar en hur det se ut i urskog fiinns det mängder av gräs och örter som frodas. Dessutom blommar alla våra träd.

Det finns dessutom sätt att gödsla jord utan att använda sig av en massa djurgödsel.

Det stormar och brinner fortfarande och tex älgar betar en hel del så tror inte att vi skulle bli igenvuxna och dö av stora träd om vi väljer att äta vegetariskt. Dessutom avverkas det en hel del timmer.

Jag tycker att människor får bestämma själv vad de vill äta, men inte komma med knepiga förklaringar att vi gör naturen en tjänst genom  köttindustrin som den ser ut idag. Men jag välkomnar en köttindustri där djuren behandlas väl men tror det är en väldigt lång väg kvar

[ingela wallentin]

I Sverige har vi ett bra landskap att föda upp betesdjur i, och vi har också möjlighet att ha stora stammar av vilda betesdjur. Vi har också en stor mängd ratade grönsaker som passar bra som djurfoder. Så nog har djuren sin plats i näringsväven.

Jag har full förståelse för den som är själv är vegetarian av vare sig hälso- eller samvetsskäl, men svårt för den som vill framhålla veganismen som lösningen på klimatproblem eller för att hindra djurs lidande. Det blir logiska kullerbyttor hela tiden.

De flesta rovdjur dödar betydligt mer obehagligt än vad en människa gör, och de sätter faktiskt skräck i bytet. Så då kanske vi skulle ta och utrota alla rovdjur så de djur som lever som veganer kan få vara ifred? Sedan så är det faktiskt så att människan förstör, dödar och lemlästar i stor skala genom mycket som definitivt inte är jakt, framför allt för att vi är så många. Så vi kanske skulle ta och utrota oss själva.

Det är inte logiskt att jämföra vår arts beteende med andras, då (som redan sagts) förutsättningarna att planera och viljemässigt ändra beteende skiljer sig väsentligt.
I övrigt, ja, kanske det? Alternativt sakta ned reproduktionen

[ingela wallentin]

Jakt stressar förhållandevis lite om du jämför med vad en transport i ett fordon till ett slakteri gör. Orienteringstävlingar, mtb cykling, trailrunlopp mm stressar också djur.  Jagar man tex rådjur så använder man kortbenta hundar, detta för att inte stressa djuren.. djuren ses beta ibland trots att hunden skäller några hundra meter bort!

Tänker inte att slakt av boskapsdjur är bättre

[Själv är bäste dräng]

Om man vill minska djurens lidande i skogen så måste man använda sin förmåga att planera och se till att sätta in resurserna där de gör bäst nytta för djuren. Och då är död genom rovdjur betydligt otäckare än död genom kula. Djuret som plågas ihjäl bryr sig inte om det är en art som kan planera eller ej som utför handlingen.

Men egentligen upphör bara lidandet om vi helt enkelt utrotar både djur och människor. Och det verkar det inte vara många som förespråkar.

[skogaliten]

Jag har väldigt svårt att tro att dagens djurhållning och hur den ser ut till största del är något smörgåsbord för pollinerare (men visst finns det undantag). Tittar en hur det se ut i urskog fiinns det mängder av gräs och örter som frodas. Dessutom blommar alla våra träd.

Det finns dessutom sätt att gödsla jord utan att använda sig av en massa djurgödsel.

Det stormar och brinner fortfarande och tex älgar betar en hel del så tror inte att vi skulle bli igenvuxna och dö av stora träd om vi väljer att äta vegetariskt. Dessutom avverkas det en hel del timmer.

Jag tycker att människor får bestämma själv vad de vill äta, men inte komma med knepiga förklaringar att vi gör naturen en tjänst genom  köttindustrin som den ser ut idag. Men jag välkomnar en köttindustri där djuren behandlas väl men tror det är en väldigt lång väg kvar

Har du varit i en svensk urskog av taiga-typ? Någon större mängd urskogsmässiga lövskogar finns inte i Sverige, bara små plättar i form av naturreservat, som är lövskogsdominerade, men ingen av dessa räknas som "urskog".

En svensk urskog är oftast en svårforcerad mängd träd, gran eller tall, i olika storlek, där de fallna stammarna (död ved) gör det besvärligt att röra sig. Marken är inte sällan endast mossbevuxen, eller, i vissa fall av blåbärstyp, eller för torra tallhedar av lingontyp. Det mesta av urskogen i Sverige, finns nära fjällen, och visst är det en viktig naturtyp, väl värd att bevara, men till skillnad från bl.a. betade gräsmarker, är det inte en naturtyp som kan förse jordbruket med de pollinerare som det behöver.

Hur menar du att att jordbruksmarken ska gödslas?

Med hjälp av konstgödsel? Konstgödsel är väldigt klimatdrivande att framställa, samt på sikt så utarmas jorden på mullämnen och mikroliv, som behövs för att jorden ska vara bördig, och kunna bära skördar.
Jorderosionen ökar när bördigheten går förlorad, och till slut blir odlingsjorden oanvändbar. Det är ett stort problem i vissa delar av Nordamerika t.ex.

Kan du inte vara så snäll att med egna ord, beskriva "köttindustrin"? Vad gör den? Hur fungerar den? Finns det något svenskt företag som är "köttindustri"?

[Ek]

Jag har väldigt svårt att tro att dagens djurhållning och hur den ser ut till största del är något smörgåsbord för pollinerare (men visst finns det undantag). Tittar en hur det se ut i urskog fiinns det mängder av gräs och örter som frodas. Dessutom blommar alla våra träd.

Det finns dessutom sätt att gödsla jord utan att använda sig av en massa djurgödsel.

Det stormar och brinner fortfarande och tex älgar betar en hel del så tror inte att vi skulle bli igenvuxna och dö av stora träd om vi väljer att äta vegetariskt. Dessutom avverkas det en hel del timmer.

Jag tycker att människor får bestämma själv vad de vill äta, men inte komma med knepiga förklaringar att vi gör naturen en tjänst genom  köttindustrin som den ser ut idag. Men jag välkomnar en köttindustri där djuren behandlas väl men tror det är en väldigt lång väg kvar

Äng är åkers moder. Gammalt uttryck när människan förstod sambanden. gräs trivs inte i skogen det vill ha ljus visst finns det växter som trivs i skogen. Men inte samma som i det öppna landskapet. Det är inget nytt eller knepigt. Älgen är ingen utpräglad gräsätare. Vilka urskogar syftar du på? Hur ser en köttproduktion ut som du tycker är okej?

[Morgi]

Jag ställer mig tveksam till att det finns någon svensk urskog kvar alls faktiskt men det var de naturreservat som du hänvisar till jag tänkte på och med ditt resonemang skulle det inte finnas pollinerar kvar uppe i norrland eller i Indien.
Förr lät folk kossorna beta i skogen.

Det finns alternativ till att odla utan gödsel från djur, bara googla. Men det är inte så det stora jordbruken är uppbyggda idag. Utan konstgödsel som du har helt rätt om.

Jag tänker på de som står i ladugården i små bås och väntar på att mjölka, som inte bara kan äta gräs utan behöver extra mat för att ge tillräckligt med mjölk för att människan ska vara nöjd. Deras barn tas ifrån dem, eko kossor får umgås med sina barn några dagar.
Grisar som lever instängda huller och buller, jag vill inte ha mina grisar så.
Höns och kycklingar är vi väl alla medveten om hur de har det?

Berätta du med egna ord hur man får lönsamhet med djur i stordrift.

[Morgi]

Äng är åkers moder. Gammalt uttryck när människan förstod sambanden. gräs trivs inte i skogen det vill ha ljus visst finns det växter som trivs i skogen. Men inte samma som i det öppna landskapet. Det är inget nytt eller knepigt. Älgen är ingen utpräglad gräsätare. Vilka urskogar syftar du på? Hur ser en köttproduktion ut som du tycker är okej?

En ok köttprodukttion är när människor föder upp sina egna djur och slaktar dem själva.

Jag är medveten om att det förekommer ok köttproduktion i större skala, men större delen av Sveriges befolkning har nog tyvärr inte råd att köpa det

[skogaliten]

Jag ställer mig tveksam till att det finns någon svensk urskog kvar alls faktiskt men det var de naturreservat som du hänvisar till jag tänkte på och med ditt resonemang skulle det inte finnas pollinerar kvar uppe i norrland eller i Indien.
Förr lät folk kossorna beta i skogen.

Det finns alternativ till att odla utan gödsel från djur, bara googla. Men det är inte så det stora jordbruken är uppbyggda idag. Utan konstgödsel som du har helt rätt om.

Jag tänker på de som står i ladugården i små bås och väntar på att mjölka, som inte bara kan äta gräs utan behöver extra mat för att ge tillräckligt med mjölk för att människan ska vara nöjd. Deras barn tas ifrån dem, eko kossor får umgås med sina barn några dagar.
Grisar som lever instängda huller och buller, jag vill inte ha mina grisar så.
Höns och kycklingar är vi väl alla medveten om hur de har det?

Berätta du med egna ord hur man får lönsamhet med djur i stordrift.

Folk som tycker att andra ska "googla", gör oftast det därför att de inte har en susning om det som de påstår.

Eller som du gör, vägrar att svara på de frågor som ställs till dem, utan skickar tillbaka motfrågor, är endera okunniga eller väldigt fega.

Beskriv med egna ord, det du anser dig veta eller tycka, så finns det flera här som gärna skärskådar dina argument, och endera håller med dig eller argumenterar emot.

De få bitar av info som du delar med dig av, visar snarast på okunnighet i ditt fall.

De pollinerar som behövs i ekosystemet skogen, i Sverige, finns oftast tillgängliga. Hur Ekosystemen fungerar på den nivån i Indien har jag för dålig kunskap om. Men Indien är en subkontinent, med allt från tropiska områden, till bergsområden i Himalaya, så det finns ett antal olika system där, så vad menar du?

Och det där med att djuren "betade på skogen" är både sant och osant samtidigt. Det som definerades som "skogen", var allt som var utanför stängsel. Före Storskiftet och Laga skiftet, så var åkermarken och vissa ängar instängslade (oftast med gärdesgårdar), så "skogen" var egentligen allt som inte var åkermark. Det fanns också ett system med herdar, oftast barn, som "vaktade" boskapen. När så taggtråden kom på 1800-talet, så började man stängsla djuren mer och effektivare, och barnen fick mer möjlighet att gå i skolan än de haft tidigare.

Jag misstänker att du inte känner till ett skvatt om lantbruk i allmänhet, och svenskt lantbruk i synnerhet.
Visst används det konstgödsel inom svenskt lantbruk, men alltid i kombination med användning av stallgödsel och t.ex. kvarlämnad halm. Vi har därför inget problem i Sverige med utarmning av odlingsjorden, vilket är vanligt på många håll.

Mjölkkor "står inte i små bås", utan går i lösdrift i stora lagårdar, när de inte är på bete. Hur man ska hantera kalvarna kan diskuteras, men att det egentligen skulle vara ett argument mot djurhållning i allmänhet, hänger inte ihop. Det är ett enormt förmänskligande av djuren, att tro att det uppstår livslånga trauman för kon, för att kalven tas bort från mamman. Samtidigt är det önskvärt att låta kon uppfostra kalven, för att de bägge ska må bättre, så därför pågår nu forskning i hur man ska skapa ett mjölkkosystem, där kalven faktiskt går kvar med kon.

Det där med grisar och huller om buller, har du besökt en gård med utegrisar/krav-grisar någon gång? Grisar är ett flockdjur, som gillar att böka, gräva, och vara nära de andra djuren i flocken. De beter sig liksom "huller om buller".

Nu är du där igen, inga egna ord, utan svepande formuleringar som "Höns och kycklingar är vi väl alla medveten om hur de har det".
Nej, jag vet inte vad du menar. Jag har flera gånger varit på studiebesök på moderna KRAV-godkända hönserier, och ser hur de fåglarna har det, och de har det bra. Så vad menar du?

Vad menar du med lönsamhet?

Prova att läsa på mer vederhäftiga websidor, än på veganextremisterna propagandasidor, besök svenska lantbruk och se hur det ser ut i verkligheten.

[Klasb]

Bra. Väl talat Skogaliten

[Morgi]

Jag tycker du ska rädda våra pollinatörer och jorden och äta mer kött.

[skogaliten]

En ok köttprodukttion är när människor föder upp sina egna djur och slaktar dem själva.

Jag är medveten om att det förekommer ok köttproduktion i större skala, men större delen av Sveriges befolkning har nog tyvärr inte råd att köpa det

Intressant nog, så är det generellt prisskillnad i butik mellan svensk kött, från nötdjur uppfödda i grovfoderbaserade system med avsikt att bli "kött", eller från från f.d. mjölkdjur.
Någon riktigt "dålig" uppfödning av nöt som t.ex. Feedlots, finns inte i Sverige, knappast inom EU heller, utan vill man hitta riktigt "dåligt" uppfött kött, får man gå utanför EU. Det som skiljer mest inom EU är antibiotika användningen, samt användning av kraftfoder.

Det som är "billigare" är importerat kött.

Så vad menar du "med inte råd att köpa"? Det handlar väl om hur mycket och ofta man köper kött alls?

Du verkar också mena, att bara för att det existerar "dålig" uppfödning, så ska man inte heller köpa av den "bra"?

[skogaliten]

Skulle stå så här i föregående inlägg, missade, ett ack så viktigt ord, nämligen "ingen".

Intressant nog, så är det generellt ingen prisskillnad i butik mellan svensk kött, från nötdjur uppfödda i grovfoderbaserade system med avsikt att bli "kött", eller från från f.d. mjölkdjur.

[ingela wallentin]

Folk som tycker att andra ska "googla", gör oftast det därför att de inte har en susning om det som de påstår.

Eller som du gör, vägrar att svara på de frågor som ställs till dem, utan skickar tillbaka motfrågor, är endera okunniga eller väldigt fega.

Beskriv med egna ord, det du anser dig veta eller tycka, så finns det flera här som gärna skärskådar dina argument, och endera håller med dig eller argumenterar emot.

De få bitar av info som du delar med dig av, visar snarast på okunnighet i ditt fall.

De pollinerar som behövs i ekosystemet skogen, i Sverige, finns oftast tillgängliga. Hur Ekosystemen fungerar på den nivån i Indien har jag för dålig kunskap om. Men Indien är en subkontinent, med allt från tropiska områden, till bergsområden i Himalaya, så det finns ett antal olika system där, så vad menar du?

Och det där med att djuren "betade på skogen" är både sant och osant samtidigt. Det som definerades som "skogen", var allt som var utanför stängsel. Före Storskiftet och Laga skiftet, så var åkermarken och vissa ängar instängslade (oftast med gärdesgårdar), så "skogen" var egentligen allt som inte var åkermark. Det fanns också ett system med herdar, oftast barn, som "vaktade" boskapen. När så taggtråden kom på 1800-talet, så började man stängsla djuren mer och effektivare, och barnen fick mer möjlighet att gå i skolan än de haft tidigare.

Jag misstänker att du inte känner till ett skvatt om lantbruk i allmänhet, och svenskt lantbruk i synnerhet.
Visst används det konstgödsel inom svenskt lantbruk, men alltid i kombination med användning av stallgödsel och t.ex. kvarlämnad halm. Vi har därför inget problem i Sverige med utarmning av odlingsjorden, vilket är vanligt på många håll.

Mjölkkor "står inte i små bås", utan går i lösdrift i stora lagårdar, när de inte är på bete. Hur man ska hantera kalvarna kan diskuteras, men att det egentligen skulle vara ett argument mot djurhållning i allmänhet, hänger inte ihop. Det är ett enormt förmänskligande av djuren, att tro att det uppstår livslånga trauman för kon, för att kalven tas bort från mamman. Samtidigt är det önskvärt att låta kon uppfostra kalven, för att de bägge ska må bättre, så därför pågår nu forskning i hur man ska skapa ett mjölkkosystem, där kalven faktiskt går kvar med kon.

Det där med grisar och huller om buller, har du besökt en gård med utegrisar/krav-grisar någon gång? Grisar är ett flockdjur, som gillar att böka, gräva, och vara nära de andra djuren i flocken. De beter sig liksom "huller om buller".

Nu är du där igen, inga egna ord, utan svepande formuleringar som "Höns och kycklingar är vi väl alla medveten om hur de har det".
Nej, jag vet inte vad du menar. Jag har flera gånger varit på studiebesök på moderna KRAV-godkända hönserier, och ser hur de fåglarna har det, och de har det bra. Så vad menar du?

Vad menar du med lönsamhet?

Prova att läsa på mer vederhäftiga websidor, än på veganextremisterna propagandasidor, besök svenska lantbruk och se hur det ser ut i verkligheten.

Uttrycket ”att förmänskliga” finns det ingen vederhäftig definition på.

Precis som alla vi däggdjur kan känna basala sinnesstämningar, som tex förnöjsamhet eller dödsångest, är driften att ta hand om och skydda sin avkomma obetvinglig och stark.

Kor kan, som nog många känner till, råma länge efter en förlorad kalv.

Om det skulle skapa bestående trauman är knappast avgörande, men hur många bryr sig om det, när det inte gäller människor?

Ångest/stress i närtid är väl tillräckligt för att i frågasätta många idag allmänt accepterade metoder.