Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  rädda dvärgisar  (läst 1269 gånger)

shandi

  • Gäst
rädda dvärgisar
« skrivet: 18 maj-07 kl 22:48 »
Hej
Nu har jag haft mina två dvärgisar i två veckor
Jag sitter inne hos dem varje kväll o även på dagarna på helgerna.
Det går framåt men inte mycket de kommer fram när jag kommer med björkris
men annars springer de helst o gömmer sig .Sitter jag helt stilla kommer de ca en meter ifrån mig men ej fram. Jag har vid några tillfällen fångat dem o de lugnar sig direkt i famnen o äter när de är där också. Nu undrar jag om jag gör rätt o om det finns fler tips på hur jag ska gå tillväga. Hur lång tid kan det ta innan de kommer fram till mig o börjar följa efter mig . Vågar ej släppa ut dem i hagen ,då får jag väll aldrig in dem igen,( de har en liten inhägnad som de kan gå ut i nu från stallet)

Balbina

  • Inlägg: 957
    • -
Re:rädda dvärgisar
« Svar #1 skrivet: 19 maj-07 kl 09:28 »
Bara att ha tålamod. Undvik att "fånga" dem. Det kan vara just det momentet de är rädda för. lägg godisbitar i knät - så de ser godiset och vet att du har det. När de edan väl kommer frm till dig så kliar du dem försiktigt på manken och bogen. Tänk på att aldrig ta på dem utan att de ser att du kommer göra det för då blir de skrämda.
Med tålamod så kommer du nog snart att lyckas....

Torptomten

  • Inlägg: 916
  • Ljuset lyser i mörkret ...
    • -
Re:rädda dvärgisar
« Svar #2 skrivet: 20 maj-07 kl 16:11 »
Inte bara tålamod behövs utan också tid och samvaro med dem.
Kan Du ta med några arbetsuppgifter in till dem opch bara vara där ibland?
Brevskrivning kan jag ite rekomendera, de kan vilja äta upp papperet. Men ju mer tid Du finns hos dem ju mer lär ni känna varandra.
Du kan bräka lite då och då, när ni så har ögon kontakt släpper Du det du jobbar med och ser på dem, inte i ögonen( hotbeteende) utan strax bakom öronen fäster Du Din blick. "Sniffar" med näsan, rynkar på den samma och höjjer lite på överläppen så tänerna synns litet, bara litet.
Sedan ökar Du ljudet på "sniffarna" . Under tiden har Du med någon (ny) godsak. Variattionen på smak och lukt är vikltig även som på färg. Godiset kan vara olika träds kvistar t ex. Tall, björk, ek, asp, ask, alm, poppel, lärk, apel. Buskar som hallon, svarta vinbär, björnbär eller lingon och blåbär. Morot och Palsternacka ev grovrivna, Knäckebröd av olika sorter. Hel säd främst havre och korn går också bra att locka med.
Genom detta har Du talat "getspråk" och sagt:-Kom! Jag har hittat något väldigt gott! Och bevisat att Du talar sanning då de får godiset. Du är alltså m.a.o. att lita på som "Supergetmoder" genom godiset de får.
Efter en tid som "stilla-sittande-get" kan Du ta ett kort kliv innan de får godiset och fortsätta med endast ett kliv en tid, för att sedan öka till två steg innan de får godiset. Allt medan Du bräker lågt och vänligt samt "sniffar" hörbart.

Detta jag nu skall säga kan låta knepigt men Du lyckas bättre om Du bara tänker på de små och endast på hur mycket Du tycker om dem och huir fina de är. Detta kallar nordamrikanska indianer och samer för mentalt kamuflage medan sahnfolket talar om det som att "tänka/tala det aktuella djurets språk". Förklara hur det fungerar och verkar kan jag inte, men jag har gjort det många gånger och vet att det fungerar med lite träning, träning från Din sida alltså.

Det som sker är att Du i getternas ögon kommer att gå från: - Främling med godis men lite opålitlig. -> Lite okänd men med godis och oftast snäll.-> Känd och alltid med godis. -> Pålitlig och lönsam att vara vän med.-> Mysig och värd att följa.-> Min/Vår Supergetmamma som vi gillar och som ibland har godis eller en klapp och som vi vill lyda för det känns rätt och hon gillar oss!!!
   
  Tålamod - Tid - Tilllit - Tilltro.
Ditt Tålamod med att det går så långsamt framåt.
Din Tid att vara med och hos dem.
Din egen Tillit till att Du kommer att lyckas.
Deras Tilltro till Dig som ledarget.
Djurägare, medmänniska på landsbygden och en liten del av den oändliga Skapelsen.

Motto: Ora et Labora!

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
Re:rädda dvärgisar
« Svar #3 skrivet: 30 maj-07 kl 01:35 »
Jag ska erkänna att jag undrar vad de där två har varit med om.  Vad säger säljaren?  Har han/hon haft full kontroll över vad de små fått för erfarenheter av folk?  En enda chock vid fel tillfälle kan ju sätta spår för resten av livet.

Och sen finns det ju individer som inte gillar vissa saker, det finns folk som inte gillar hundar, och det finns getter som inte gillar folk.

En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

shandi

  • Gäst
Re:rädda dvärgisar
« Svar #4 skrivet: 30 maj-07 kl 07:25 »
okej när vi kom till ägaren så var de framme hos honom o naffsade o även på oss men sen vi fick hem dem så går det inte att locka med något o jag försöker men de springer o gömmer sig så jag bara sätter mig inne hos dem o låter de ta den tid det tar gör jag fel? :-\ :-\ :'(

 

Balbina

  • Inlägg: 957
    • -
Re:rädda dvärgisar
« Svar #5 skrivet: 30 maj-07 kl 09:57 »
Hur stort utrymme har de???
Om det är stort så kan du begränsa utrymmet så de inte kan komma undan och så sätter du dig inne hos dem. Till slut kommer de inse du inte är farlig.
Getter är nyfikna och matglada djur.
Ha med dig godis som du lägger runt dig och i knät. Men när du går därifrån får du inte lämna kvar godiset. Då lär de sig att det bara är att vänta ut dig så får de godiset när du går.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

636 gäster, 1 användare
ärt

* Forum

* Om tidningen Åter



- Höjdpunkt när tidningen kommer, väldigt bra tidning
/Jenny

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser