rädda väran urskog! förbjud hyggen!

[Vedklyvaren]

  Det ska inte göras mer hårdhänt än vad som behövs. Som med det mesta så kan det bli fel ibland.

[Ett svart får]

Som när dom eldade upp 13.800 hektar skog i Västmanland efter en misslyckad markberedning 2014.

[Vedklyvaren]

  Sveriges största naturvårdsbränning. Branden är naturens markberedning.

[Vedklyvaren]

 För att återgå till trådrubriken. Det finns en hand bakom varje skog. Urskogen I Sverige finns bara i stadsmänniskornas våta drömmar. Där det finns skog av urskogskaraktär vill de säkert inte vara för där är inte lätt att färdas.

[ManPåGården]

Också "våran skog" uttrycket är vanskligt, då all skog ägs av någon och denna någon har den som inkomst och kapitalförvar. Det är lätt att tycka om andras när de själva inte behöver ta ansvar. En skogsägare har upp mot hundra regler/lagar att följa. Fler om hen väljer certifierat bruk. Skogsägaren ska då bland annat avsätta 5% till ej produktion. Utan ersättning. Alltså du som har åsikter ta fem procent av din lön och gör något för miljön, varje år, även när du blivit pensionär. Du kan ju också köpa egen skog att vårda för framtiden. Vi skogsägare använder en del av inkomsten för att bedriva naturvård. En vanlig missuppfattning är att skogen kan sköta sig själv. Mycket skog behöver skogsvård för att bevara de höga naturvärdena som flera generationer brukare skapat. Många naturreservat är i behov av skötsel men pengar finns inte så naturvärden minskar.

[Ett svart får]

När jag ser på skogsbruket häromkring är det nästan enbart granplantering i monokultur. Där finns inga som helst naturvärden, "skapade av generationer brukare". Och där det inte är granplantering är det tall eller lärk istället. Det finns absolut noll intresse för blandskog, och skall man få något naturvärde går det inte att odla gran i monokultur. Ibland känns det som om skogsägare går och beundrar sina raka, fina och felfria granar och tycker de har mycket naturvärde, när det egentligen är vanligt pengavärde de har.

[Vedklyvaren]

 Om svarta fåret är från Bohuslän så fanns där i början av förra seklet mest ljunghedar utan ett enda träd på tills framsynta människor kom på att där borde planteras skog.

[Ett svart får]

Det stämmer. Synd bara att de inte tänkte lite längre än till plånboken när de valde vad de skulle plantera. Hade dom istället valt att inte plantera hade vi nog idag haft riktiga, vilda skogar.

[Vedklyvaren]

 För deras egen plånbok kunde de lika gärna låtit bli men de efterkommande har nytta av det. Hade de låtit bli så hade där fortfarande bara varit trädlösa ljunghedar.

[Ett svart får]

De planterade inte överallt och trots det finns det inga ljunghedar kvar. De få markplättar som var för små eller jobbiga att plantera växer det idag vild lövblandskog på, eller om det är hällmark växer det tall.

[Vedklyvaren]

Lite vildvuxen lövblandskog kan ju vara trevligt men vore det bara sånt så vore det inte kul heller. Någon urskog är den inte i vart fall.

[ManPåGården]

Så en företagare som satsar på skog får inte tänka på pengar och avkastning. Helst ska han skänka bort pengar och mark. Plantera grödor som ingen vill ha. Tänk på att det var straffbart att låta Björk stå kvar. Den ska helst spturas bort, tills lagen gjordes om. Du anklagar någon som vill att företaget går bra. Man kan undra hur du får pengar till uppehället. Jobbar du hos en företagare borde han sänka lönen så han kan satsa på något som inte ger så mycket avkastning. Om du själv är företagare, köp skog för vinsten och satsa på dina idéer. Du har åsikter om något du inte äger. Ska vi andra ha åsikter om till exempel ditt hus.

[Ett svart får]

Jag är mycket medveten om att naturvård inte ger några pengar. Men det finns andra värden än pengar här i världen. Det finns en gräns för hur mycket grejer vi måste kunna köpa varje månad, hur många telefoner, bilar, kläder osv. behöver vi egentligen?

[kretslopp]

När jag gick på skogsskola; ( gällde Småland, andra tider andra landskap) -fick man inte hugga efter 1 a mars. Det var bara okej om man skalade allt virke. -Skulle man inte hugga mer alls efter 1a april. - Då skulle också virket köras ut ur skogen till basväg. -Allt virke vid basväg skulle vara bortkört till 1a maj. -Om det blev spår djupare än 20 cm var man tvungen att vidta åtgärder så det inte kunde ske. Risning mm. Om det inte hjälpte skulle allt kvarvarande virke vara skalat och lagt i res. -För att vara rädda om djurlivet skulle all verksamhet vara avslutad 1a maj -Nästa huggningssäsong började 1a oktober.

Om du är rädd om din skog är det viktiga regler att följa för dej.

[bakben]

Det är dessutom fruktansvärt svårt att få tag i forskningsrapporterna, som publicerade råd till skogsägare baseras på.

Om du har några rapporter som du väldigt gärna vill läsa så ska jag försöka ta fram dom. Åtminstone behövs titel och författare men har du tex DOI:ar för rapporterna och Orchid:s för författarna så går det väldigt mycket lättare och snabbare.

[Vedklyvaren]

När jag gick på skogsskola; ( gällde Småland, andra tider andra landskap) -fick man inte hugga efter 1 a mars. Det var bara okej om man skalade allt virke. -Skulle man inte hugga mer alls efter 1a april. - Då skulle också virket köras ut ur skogen till basväg. -Allt virke vid basväg skulle vara bortkört till 1a maj. -Om det blev spår djupare än 20 cm var man tvungen att vidta åtgärder så det inte kunde ske. Risning mm. Om det inte hjälpte skulle allt kvarvarande virke vara skalat och lagt i res. -För att vara rädda om djurlivet skulle all verksamhet vara avslutad 1a maj -Nästa huggningssäsong började 1a oktober.

Om du är rädd om din skog är det viktiga regler att följa för dej.

Numera ska det ligga minst fem kubik död ved per hektar för att gynna insektslivet. Om du är rädd om naturvärdena i din skog är det en viktig regel att följa för dig.

[Själv är bäste dräng]

De där reglerna uppifrån ändras vartefter, och sätter sina spår. Skönt att bo i en trakt där många äger skogen och en hel del försöker undvika pålagorna. Men visst har styrningarna satt sina spår här också i form av markberedning (inte så mycket som tur är) och för mycket gran. En del björkplanteringar har gjorts på åkermark, vilket enligt mig är det minst dåliga när marken slutat brukas.

Rätt nära har en liten avverkning som inte kan ha gett mer än 100 m3 satt djupa spår genom beten och skog. Den del av betet som gick att plöja drog jag igen med grävaren och markägaren snyggade till med jordbrukstraktorn. Snyggade till resten av betet hjälpligt med grävaren, och tänker väl fixa spåren i skogen vartefter. Men det är ett skit med stora maskiner, just in time, och naturhänsyn på papperet.

[Skogsvilde]

Markberedning är mycket djupare och större ingrepp än grisbök och spadgrävning. Det är dokumenterat  att svampmyselet skadas.

Hur var det med att befästa påståendet?
Eller ska man anse att du mest tycker?

[skogaliten]

Hur var det med att befästa påståendet?
Eller ska man anse att du mest tycker?

Det är känt i forskningen, alltså den där forskningen som används för att bevisa nyttan med markberedning, att man skadar mykorrizhan när man vänder jorden i skogen.

Det tar dessutom mycket lång tid för mykorrhan att återhämta sig.

Mykorrizhan blir allt viktigare för träden ju äldre de blir, så unga plantor har ännu inte utvecklat ett ömsesidigt beroende av samarbete med svamphyfer för att må väl, medan äldre träd har ett mycket stort beroende av att vara i symbios med rätt svamparter för att hålla sig friska och växa.

Jag skrev på ett långt inlägg om markberedning och dess historia inkluderande länkar, häromdagen, men så blev jag störd, och när kom tillbaka så var förstås texten borta!

[kretslopp]

Myselskador, skador på floran som gör att en del växter utrotas och andra får det svårt, växtnärings och metangasläckage. När jag går en vända och ser på grisböket hos mej både nytt och gammalt och sen tar en vända in på grannens och ser hans markberedning. Då är det inte svårt att tycka att markberedning är för jäkla våldsamt och onödigt. Det vore en omöjlighet att köra där med min lilla traktor där nu.