Som jag har förstått det så är det marken som släpper ifrån sig kol- och metangaser när träden tas bort. Och att koldioxidupptaget är så litet de första åren efter plantering gör att det fortsätter släppa ut mer än det tas upp i början.
Jag läste även nyligen att det tyvärr är så att en ganska stor del av skogsforskningen finansieras av skogsbolagen. Har för mig att det var via nån fond eller liknande där en viss del av pengarna från avverkning sätta undan. Jag kommer dock inte ihåg källan nu, men det borde gå att googla fram för den som är intresserad.
För övrigt så kan jag tipsa om podden ”det var en gång en skog” för den som vill veta lite mer om kalhyggenas påverkan på miljö och klimat.
Även naturskyddsföreningen har skrivit en del om skogen i flera av de senaste nummerna av Sveriges natur.
Det stämmer att den största delen av "skogsforskningen" görs med stöd från de stora skogsbolagen.
Det är dessutom fruktansvärt svårt att få tag i forskningsrapporterna, som publicerade råd till skogsägare baseras på.
Själv är jag som skogsägare väldigt skeptiskt till delar av råden angående skogskötsel som är de gängse, och har därför provat att göra annorlunda än råden.
En frågeställning som jag särskilt har intresserat mig för, är råden om markberedning före plantering, och frågor om naturlig föryngring och därför jobbat stenhårt på att hitta de försök som gjorts.
Efter mycket hårt arbete, så har jag konstaterat följande om de typiska försöken: provytorna är kanske 10x25 meter stora, och endast vissa boniteter har varit föremål för försök. Försöken omfattar tillväxt de första tio åren sedan upphör kontrollen, proven avser endast tillväxt och plantöverlevnad för planterade plantor, alla frågor om mikroliv i jorden och/eller andra frågor om biologisk mångfald är totalt ignorerade, forskningsrapporterna med diagram och detaljer är så skyddade att det inte går att hitta dem (om man inte har en kompis på insidan som kan smuggla ut en kopia). Naturlig föryngring har det egentligen inte forskats på de senaste 50-60 åren, eftersom det för skogsbolagen är stipulerat att det ska "planteras".
Själv har jag lyckats mycket bra med naturlig föryngring med tätt ställd fröställning av tall på tallmark, men det blir ju inte en "tallplantage" av den naturliga föryngringen, utan det blir insprängda små områden där ffa björken trivs bättre än tallen, så då får jag anpassa skötseln efter detta.
Dessutom så "dödar" eller skadar markberedningen mykorrhizan (svamparna), som är nödvändiga för den långsiktiga tillväxten och välmåendet hos trädkollektivet i skogen, vilken gör att jag misstänker att den långsiktiga tillväxten och/eller kvalitetn på timret kan bli lidande.
En annan företeelse i skogskötseln, som ter sig helt obegriplig för mig, är vurmandet för "förädlade" och klonade plantor vs fröförökat material.
Ett träd ska stå på samma plats mellan (45-) 60-100 år innan det kan avverkas som timmer. Om alla plantor har exakt samma genetiska uppsättning, så torde ett sådant bestånd bli mer känsligt för olika former av "angrepp", som stormar, sjukdomar, svampar, insekter o.s.v., än vad träd med genetiskt mångfald torde vara. I naturligt förökat (fröföröktig) material, så finns det en genetisk diversitet, som borde göra att vissa individer är mycket motståndskraftiga mot det ena, och andra individer är motståndskraftiga mot något annat, så att skogen som helhet alltid överlever även om en del träd dör, t.ex. id ett svampangrepp.
Även när det gäller detta, så finns det inga forskningsrapporter tillgängliga....
