rädda väran urskog! förbjud hyggen!

[frevelm]

Skogsstyrelsen har beslutat  sluta registrera nyckelbiotoper. Så då är det fritt fram att hugga skyddsvärd skog. Eller? För mej som värnar om miljö och ett bra liv för kommande generationer, är det horribelt.

Dom har kanske i någon mån har fastnat för att det blev mer byråkrati än nytta? Fast det är väl för all del rimligt att det skett någon muta. Jag undrar om det är så att biotopskyddet behandlades så olika av olika tjänstemän att systemet blev orättvist.

Det var ju bland det bästa som kunnat hända, rättsstatens återupprättelse. Äganderätten har återgått till ägaren och nu kan man sköta sin skog som man själv vill.

Behagar den svarande Tjalve att vara en parodi på att låta privat ägande gå ihop med miljö?

Det finns andra inskränkningar på äganderätten  -  även en del som väl brukar vara värre. Bland annat får man invid vatten extremt inskränkta rättigheter. ...

[Rassemouse]

Du behöver inte alls vara rädd om din skog.
För ska vi nå koldioxidmålet så behöver man växande föryngrad skog. Då gammal skog mest verkar gå på sparlåga.
Det är även naturligt att skogsområden försvinner eller dör snabbt då det genom alla tider har rasat skogsbränder.
Och visst en del områden förskonas.

Det där är en sanning med modifikation. Det är sant att yngre skog tar upp mer koldioxid än äldre. Men en slutavverkning kommer att släppa ut mer koldioxid än den tar upp i ca 30 år efter att det kalhöggs. Och runt 100 år innan det är tillbaka på plus minus noll. Och då är träden oftast avverkade redan...

[Ett svart får]

Planterar man ek så bildar de svårnedbrutna löven relativt snabbt tjocka humuslager som i sig är ett kollager. Och när träden slutligen dör är veden stenhård och tar mycket lång tid innan den bryts ned och återgår till luftens koldioxid.

[Ek]

Det där är en sanning med modifikation. Det är sant att yngre skog tar upp mer koldioxid än äldre. Men en slutavverkning kommer att släppa ut mer koldioxid än den tar upp i ca 30 år efter att det kalhöggs. Och runt 100 år innan det är tillbaka på plus minus noll. Och då är träden oftast avverkade redan...

Det får du nog förklara lite närmare. Vad är det som släpper ut koldiox vid avverkning trodde koldioxid var bundet i timmret. Har hört forskare hävda att vi har minusutsläpp i sverige tack vare skogen. Men om ditt påstående stämmer ska vi bara ha skog över 100 år eller ingen alls.

[Rassemouse]

Det får du nog förklara lite närmare. Vad är det som släpper ut koldiox vid avverkning trodde koldioxid var bundet i timmret. Har hört forskare hävda att vi har minusutsläpp i sverige tack vare skogen. Men om ditt påstående stämmer ska vi bara ha skog över 100 år eller ingen alls.

Som jag har förstått det så är det marken som släpper ifrån sig kol- och metangaser när träden tas bort. Och att koldioxidupptaget är så litet de första åren efter plantering gör att det fortsätter släppa ut mer än det tas upp i början.

Jag läste även nyligen att det tyvärr är så att en ganska stor del av skogsforskningen finansieras av skogsbolagen. Har för mig att det var via nån fond eller liknande där en viss del av pengarna från avverkning sätta undan. Jag kommer dock inte ihåg källan nu, men det borde gå att googla fram för den som är intresserad.

För övrigt så kan jag tipsa om podden "det var en gång en skog" för den som vill veta lite mer om kalhyggenas påverkan på miljö och klimat.

Även naturskyddsföreningen har skrivit en del om skogen i flera av de senaste nummerna av Sveriges natur.

[skogaliten]

Som jag har förstått det så är det marken som släpper ifrån sig kol- och metangaser när träden tas bort. Och att koldioxidupptaget är så litet de första åren efter plantering gör att det fortsätter släppa ut mer än det tas upp i början.

Jag läste även nyligen att det tyvärr är så att en ganska stor del av skogsforskningen finansieras av skogsbolagen. Har för mig att det var via nån fond eller liknande där en viss del av pengarna från avverkning sätta undan. Jag kommer dock inte ihåg källan nu, men det borde gå att googla fram för den som är intresserad.

För övrigt så kan jag tipsa om podden "det var en gång en skog" för den som vill veta lite mer om kalhyggenas påverkan på miljö och klimat.

Även naturskyddsföreningen har skrivit en del om skogen i flera av de senaste nummerna av Sveriges natur.

Det stämmer att den största delen av "skogsforskningen" görs med stöd från de stora skogsbolagen.

Det är dessutom fruktansvärt svårt att få tag i forskningsrapporterna, som publicerade råd till skogsägare baseras på.

Själv är jag som skogsägare väldigt skeptiskt till delar av råden angående skogskötsel som är de gängse, och har därför provat att göra annorlunda än råden.

En frågeställning som jag särskilt har intresserat mig för, är råden om markberedning före plantering, och frågor om naturlig föryngring och därför jobbat stenhårt på att hitta de försök som gjorts.

Efter mycket hårt arbete, så har jag konstaterat följande om de typiska försöken: provytorna är kanske 10x25 meter stora, och endast vissa boniteter har varit föremål för försök. Försöken omfattar tillväxt de första tio åren sedan upphör kontrollen, proven avser endast tillväxt och plantöverlevnad för planterade plantor, alla frågor om mikroliv i jorden och/eller andra frågor om biologisk mångfald är totalt ignorerade,  forskningsrapporterna med diagram och detaljer är så skyddade att det inte går att hitta dem (om man inte har en kompis på insidan som kan smuggla ut en kopia). Naturlig föryngring har det egentligen inte forskats på de senaste 50-60 åren, eftersom det för skogsbolagen är stipulerat att det ska "planteras".

Själv har jag lyckats mycket bra med naturlig föryngring med tätt ställd fröställning av tall på tallmark, men det blir ju inte en "tallplantage" av den naturliga föryngringen, utan det blir insprängda små områden där ffa björken trivs bättre än tallen, så då får jag anpassa skötseln efter detta.
Dessutom så "dödar" eller skadar markberedningen mykorrhizan (svamparna), som är nödvändiga för den långsiktiga tillväxten och välmåendet hos trädkollektivet i skogen, vilken gör att jag misstänker att den långsiktiga tillväxten och/eller kvalitetn på timret kan bli lidande.

En annan företeelse i skogskötseln, som ter sig helt obegriplig för mig, är vurmandet för "förädlade" och klonade plantor vs fröförökat material.
Ett träd ska stå på samma plats mellan (45-) 60-100 år innan det kan avverkas som timmer. Om alla plantor har exakt samma genetiska uppsättning, så torde ett sådant bestånd bli mer känsligt för olika former av "angrepp", som stormar, sjukdomar, svampar, insekter o.s.v., än vad träd med genetiskt mångfald torde vara. I naturligt förökat (fröföröktig) material, så finns det en genetisk diversitet, som borde göra att vissa individer är mycket motståndskraftiga mot det ena, och andra individer är motståndskraftiga mot något annat, så att skogen som helhet alltid överlever även om en del träd dör, t.ex. id ett svampangrepp.
Även när det gäller detta, så finns det inga forskningsrapporter tillgängliga....

[Själv är bäste dräng]

Ja, markberedning är en gåta hur man fått igenom. Den går stick i stäv mot allt vad hänsyn säger.

[kretslopp]

En hel del problem med barkborre som finns här omkring är att det planterats så mycket tysk gran. Den växer snabbare men är ömtåligare.

[Ett svart får]

En hel del problem med barkborre som finns här omkring är att det planterats så mycket tysk gran. Den växer snabbare men är ömtåligare.

Kanske är samma som de planterade här, den växer otroligt fort men blir så skör att toppen lätt blåser av. Men när dom planterade för några år sedan var det en blåaktig gransort som växer ännu fortare, vi får väl se hur det går med den.

[Rassemouse]

Kanske är samma som de planterade här, den växer otroligt fort men blir så skör att toppen lätt blåser av. Men när dom planterade för några år sedan var det en blåaktig gransort som växer ännu fortare, vi får väl se hur det går med den.

Fort fort fort ska det gå! Mera pengar i kistan

[kretslopp]

Det som gör att det släpps ut så mycket kol efter avverkning är rötter myseel och annat organiskt som dör och blir blottlagt.  Det är väl belagt att det finns lika mycket under jord som över.

[Vedklyvaren]

Ja, markberedning är en gåta hur man fått igenom. Den går stick i stäv mot allt vad hänsyn säger.

Om du vill plantera ett träd, en potatis eller vad som helst så kan du sticka den rätt ner i gräset och det kan fungera. Men det känns bättre och funkar bättre om du tar en spade och vänder jorden först. Det är det du gör när du markbereder.

[Ett svart får]

Om du vill plantera ett träd, en potatis eller vad som helst så kan du sticka den rätt ner i gräset och det kan fungera. Men det känns bättre och funkar bättre om du tar en spade och vänder jorden först. Det är det du gör när du markbereder.

Man tar bort konkurrensen från gräs och annat, man hjälper trädet i etableringsfasen. Men man tar också död på mykhorrhizan, som trädet behöver för att växa bra på längre sikt.

[Själv är bäste dräng]

Om du vill plantera ett träd, en potatis eller vad som helst så kan du sticka den rätt ner i gräset och det kan fungera. Men det känns bättre och funkar bättre om du tar en spade och vänder jorden först. Det är det du gör när du markbereder.

Om de tog en spade... Nej det är riktigt tunga maskiner som välter och river upp det som legat sedan istiden.

[Vedklyvaren]

Man tar bort konkurrensen från gräs och annat, man hjälper trädet i etableringsfasen. Men man tar också död på mykhorrhizan, som trädet behöver för att växa bra på längre sikt.

Att mykhorrizan skulle dö finns det inga belägg för. Markberedning har gjorts alltsedan skogsbruket blev systematiskt. Med hacka i början och träden växer alldeles utmärkt.

[Rassemouse]

Att mykhorrizan skulle dö finns det inga belägg för. Markberedning har gjorts alltsedan skogsbruket blev systematiskt. Med hacka i början och träden växer alldeles utmärkt.

Träden kanske, men man pajar ju hela skogens ekosystem. En skog är ju mer än träd

[Vedklyvaren]

 Finns inga belägg för det heller. Vildsvin bökar också i marken och orsakar skador på kort sikt.

[kretslopp]

Markberedning är mycket djupare och större ingrepp än grisbök och spadgrävning. Det är dokumenterat  att svampmyselet skadas.

[Skogsvilde]

Markberedning är mycket djupare och större ingrepp än grisbök och spadgrävning. Det är dokumenterat  att svampmyselet skadas.

Då rekommenderar jag dig att befästa det påståendet.
Så vi själva får bedöma trovärdigheten av ditt påstående.

[Själv är bäste dräng]

Jag har inte tänkt så mycket på sådant som läker, typ mycel, utan mer på den rent fysiska omformningen av marken. Block rivs upp och stora hålor skapas, och kulturlämningar förstörs. Och det som rekommenderad åtgärd från de som skall ge råd om hur skogen skall skötas.