Billigare alternativ till extrabelysning

[torbjorn]

Har inte riktigt koll på hur mycket olika lysrörsarmaturer drar, men några gamla jag mätt på drar betydligt mer än de få watt som själva lysrören är märkta med. Jag har 6x18W på ett ställe, alltså 108W, och där drar det 280W. Så det är inte säkert att lysrör vinner över LED. Själv håller jag på med att byta ut alla lysrörsarmaturer vartefter de slocknar, men det är en kombination av att jag inte gillar hanteringen av rören och att jag vill kunna lysa upp mycket med liten reservkraft.

Lysrör slits när de startar, den höjda startförbrukningen är försumbar bara du har armaturen tänd några minuter. Vet inte hur länge du skall ha dem tända för att kompensera för slitaget, men skulle tro att det kan vara en halvtimme eller något sådant. Så lysrör skulle aldrig bli valet i en kylskåpsbelysning

Om man mäter lysrörsarmaturers effektförbrukning med en dålig effektmätare som inte tar hänsyn till fasvridning och övertoner, så får man ett alldeles för högt värde.
Normalt kan man räkna med att den aktiva förbrukningen för en gammaldags armatur med drossel och glimtändare är ungefär 25 % mer än lysrörets märkeffekt. En armatur med ett 40 W lysrör kan t ex förväntas dra 50 W.
Ett sätt att kolla om effektmätaren är pålitlig för att visa aktiv effekt hos lysrörsarmaturer är att leta på en armatur med faskompenseringskondensator (alltså inte en liten kondensator som är tänkt som radiostörningsskydd utan en större rund burk på typiskt ungefär 1 uF per 10 W lysrörseffekt), och mäta på den både med och utan inkopplad kondensator. En bra effektmätare ska visa samma värde i båda fallen, en som inte bryr sig om fasvridningen alls visar ungefär dubbla effekten då kondensatorn är bortkopplad.

När det gäller slitaget vid start av lysrör så är det värre ju kallare lysröret är. Ljusutbytet blir också mindre när lysröret är kallt.
Ett lysrör slits mer vid start med en "vanlig" glimtändare än med elektronisk glimtändare. Och om man har ett bra HF-don istället för drossel i armaturen så är startslitaget nästan försumbart.
Ska man bedöma hur länge man måste ha lysröret tänt för att kompensera för startslitaget så måste man också ta hänsyn till hur svårt och dyrt det är att byta lysröret när det är utslitet. Sitter det inom räckhåll hemmavid så är ju utbyteskostnaden nästan försumbar, men om man måste ta in avlönad arbetskraft och hyra skylift för att byta det så blir det desto dyrare...

[Själv är bäste dräng]

Var till staden igår och passade på att svänga in på Biltema. Köpte två st LED-lysrör, 18W och 2340 Lumen styck, och bytte nyss ut de vanliga i den armatur jag haft mest ont av långsam uppstart och flimmer. Givetvis hade någon tagit glimtändarersättaren ur det ena paketet, så nu lyser bara ett rör. Jag mätte förbrukningen först med ett vanligt rör igång och sedan med ett LED-rör. 55 W med vanligt och 20 W med LED. Och jag upplevde ljuset likvärdigt.

[tropfrog]

När det gäller slitaget vid start av lysrör så är det värre ju kallare lysröret är. Ljusutbytet blir också mindre när lysröret är kallt.

Då antar jag att du med "ljusutbyte" menar lumen per watt? Det är ganska så naturligt eftersom lumen är ett mått på hur mycket ljus det mänskliga ögat ser. Vi upplever varma ljus som starkare än kalla. Speciellt i det gröna spektrumet.

Tyvärr så kan inte växter utnyttja det gröna spektrumet. Så vill man ha en effektiv belysning till växter så skall man inte räkna lumen. Det finns några andra metoder. Gemensamt för dem är att de ljuskällor som visar sig ge mest användbart ljus för växter per watt har lite högre kelvin (8500-10000). Dvs ett lite kallare ljus.

Mvh
Magnus

[torbjorn]

Då antar jag att du med "ljusutbyte" menar lumen per watt? Det är ganska så naturligt eftersom lumen är ett mått på hur mycket ljus det mänskliga ögat ser. Vi upplever varma ljus som starkare än kalla. Speciellt i det gröna spektrumet.

Tyvärr så kan inte växter utnyttja det gröna spektrumet. Så vill man ha en effektiv belysning till växter så skall man inte räkna lumen. Det finns några andra metoder. Gemensamt för dem är att de ljuskällor som visar sig ge mest användbart ljus för växter per watt har lite högre kelvin (8500-10000). Dvs ett lite kallare ljus.

Mvh
Magnus

Ett lysrör ger ifrån sig samma färgspektrum vare sig det är varmt eller kallt. Jag avser alltså lysrörets fysiska temperatur, inte vilken "färgtemperatur" ljuset från det förväntas ha.
Orsaken till att det blir sämre ljusutbyte då lysröret är kallt, är att kvicksilverångan har så lågt ångtryck vid låga temperaturer att glimurladdningen från början mest bara sker i argon (fyllningen i ett lysrör är ju en blandning av argon och kvicksilver), och urladdningen i argon ger inte mycket ljus, varken direkt synligt ljus eller UV-ljus som lyspulvret på rörets insida kan omvandla till synligt ljus.
Och anledningen till det större startslitaget är att det låga ångtrycket gör att det är svårare att få igång gasurladdningen ordentligt, glimtändaren måste göra flera försök innan röret kommer igång på allvar och varje tändförsök sliter på elektroderna i röret.
Om man ser att ett gammalt lysrör är mycket svart i ändarna, så kan man räkna med att det har utsatts för många svåra kallstarter.

[Själv är bäste dräng]

Har varit till staden igen (ett j..la rännande...) och passade på att hämta en tändare och köpte ett par 150 cm långa 2800 lumen/20 W LED-lysrör till en annan armatur. Har ingen bra ljusmätare så det blev inte mätt, men armaturen drog 113 W med vanliga rör (nja, smala lågenergi var det) och 46 W när de nya LED kommit i. Så det verkar inte som att man behöver bry sig om att drosslarna sitter kvar.

[torbjorn]

Då är ju frågan fortfarande om den energimätaren verkligen mäter aktiv effekt på ett korrekt sätt eller om den bara mäter skenbar effekt (U x I , utan hänsyn till fasvridning, övertoner och sånt). Om den mäter skenbar effekt, som borde betecknas med VA och inte W, så kan det lätt bli att jämföra äpplen och päron.

[Själv är bäste dräng]

Energimätaren är en vanlig konsumentmätare, en sådan man stoppar i vägguttaget. Jag kan kontrollmäta den i serie med en riktig, och med last av en lysrörsarmatur som har vanliga rör senare, men hur många procent tror du det kan slå? Äpplen och päron är ju rätt lika ändå

[torbjorn]

Jag har sett tidigare att billiga effektmätare kan visa dubbla den verkliga effektförbrukningen och kanske ännu mer, om man mäter på en lysrörsarmatur utan faskompenseringskondensator. Om den blir konfys av övertoner kan det hända att den mäter fel om det finns mycket övertoner i spänningen på elnätet, även om lasten som man försöker mäta på inte är skyldig till att sprida övertoner omkring sig.

[von tratt]

Led-lysrören behöver ingen förkoppling alls, antagligen är ersättningständaren bara en kortslutning (men det vet jag inte med säkerhet). Eftersom de inte blir särskilt varma alls och inte är av glas så öppnar sig vissa möjligheter, till exempel att köra utan armatur - givetvis med beaktande av elsäkerheten! Dessutom lyser de bara åt ett håll (det kanske finns runtom-lysande också) så reflektor behövs inte heller. Nu är ju biltema-mässiga armaturer inte dyra. Men ändå.

Just till växter är led särskilt bra eftersom man kan köra på röda, det vita ljuset är ur ledens perspektiv en omväg. Men vanliga ledrör kan vara människotrevligare än det växtanpassade röd-lila skenet...

[ensamhet]

Led-lysrören behöver ingen förkoppling alls, antagligen är ersättningständaren bara en kortslutning (men det vet jag inte med säkerhet). Eftersom de inte blir särskilt varma alls och inte är av glas så öppnar sig vissa möjligheter, till exempel att köra utan armatur - givetvis med beaktande av elsäkerheten! Dessutom lyser de bara åt ett håll (det kanske finns runtom-lysande också) så reflektor behövs inte heller. Nu är ju biltema-mässiga armaturer inte dyra. Men ändå.

Just till växter är led särskilt bra eftersom man kan köra på röda, det vita ljuset är ur ledens perspektiv en omväg. Men vanliga ledrör kan vara människotrevligare än det växtanpassade röd-lila skenet...

Öh, menar du att de drängen köpt inte lyser runtom, som ett vanligt lysrör?

[ensamhet]

Jag har sett tidigare att billiga effektmätare kan visa dubbla den verkliga effektförbrukningen och kanske ännu mer, om man mäter på en lysrörsarmatur utan faskompenseringskondensator. Om den blir konfys av övertoner kan det hända att den mäter fel om det finns mycket övertoner i spänningen på elnätet, även om lasten som man försöker mäta på inte är skyldig till att sprida övertoner omkring sig.

Om man tar vattenfalls elmätare och mäter hur många kilowatt lysröret och ledröret drar på en vecka eller så, slipper man bry sig om grekiskan du och drängen pratar om då?

[von tratt]

Öh, menar du att de drängen köpt inte lyser runtom, som ett vanligt lysrör?

Allra bäst att han svarar själv :-)

De jag har sett lyser på ena sidan (det är ju också i de flesta fall funktionellt...).

[Själv är bäste dräng]

Tror det stod 200 grader ljusvinkel på lysrörskartongen och man skulle sätta dem åt rätt håll. När de lyser och man tittar på dem ser det ut som vanliga rör, men förmodligen är det för att de är matta. Jag är nöjd med att de lyser ungefär lika starkt som de gamla, och startar direkt.

Och visst ensamhet, det är vattenfalls mätare som gäller.

Finns inte så mycket övertoner i det här nätet normalt, och jag har aldrig sett effektmätarna fått spelet när jag mätt något här. Dessutom tycker jag det verkar troligt att lysrörsarmaturen kan dra det dubbla när det sitter vanliga rör i den eftersom drosslarna brukar ge ifrån sig en hel del värme, åtminstone några tiotals watt. Men jag skall kolla mätaren så jag vet vad det diffar på. Är inte så hemma på den "rörigare" delen av el-läran, så jag orkar inte räkna.

Tror som du, von tratt. Man kan ju bygga en riktig knarkararmatur, fast med lysrör

[torbjorn]

Om man tar vattenfalls elmätare och mäter hur många kilowatt lysröret och ledröret drar på en vecka eller så, slipper man bry sig om grekiskan du och drängen pratar om då?

Tänk på att effekt mäts i watt eller kilovatt, energi i t ex wattimmar eller kilowattimmar. Talar man om vad en elapparat förbrukar på en vecka, så är det som regel energi man menar, och då bör man tala om kilowattimmar (kWh) och ingenting annat.

Den elmätare som sitter fast monterad i elmätarskåpet hos en som är kund hos Vattenfall, mäter säkert korrekt så om man läser av den,  behöver man inte bry sig. Men jag vet inte om de där små stoppa-i-väggen-mätarna som de har skickat ut under kampanjer beter sig på bra sätt eller inte. Dem måste man prova som jag beskrev tidigare i tråden.

[ensamhet]

Tänk på att effekt mäts i watt eller kilovatt, energi i t ex wattimmar eller kilowattimmar. Talar man om vad en elapparat förbrukar på en vecka, så är det som regel energi man menar, och då bör man tala om kilowattimmar (kWh) och ingenting annat.

Den elmätare som sitter fast monterad i elmätarskåpet hos en som är kund hos Vattenfall, mäter säkert korrekt så om man läser av den,  behöver man inte bry sig. Men jag vet inte om de där små stoppa-i-väggen-mätarna som de har skickat ut under kampanjer beter sig på bra sätt eller inte. Dem måste man prova som jag beskrev tidigare i tråden.

Det var såna som sitter i elmätarskåpet jag tänkte använd, för att se vad vanliga lysrören drar

[tropfrog]

Ett lysrör ger ifrån sig samma färgspektrum vare sig det är varmt eller kallt. Jag avser alltså lysrörets fysiska temperatur, inte vilken "färgtemperatur" ljuset från det förväntas ha.
Orsaken till att det blir sämre ljusutbyte då lysröret är kallt, är att kvicksilverångan har så lågt ångtryck vid låga temperaturer att glimurladdningen från början mest bara sker i argon (fyllningen i ett lysrör är ju en blandning av argon och kvicksilver), och urladdningen i argon ger inte mycket ljus, varken direkt synligt ljus eller UV-ljus som lyspulvret på rörets insida kan omvandla till synligt ljus.
Och anledningen till det större startslitaget är att det låga ångtrycket gör att det är svårare att få igång gasurladdningen ordentligt, glimtändaren måste göra flera försök innan röret kommer igång på allvar och varje tändförsök sliter på elektroderna i röret.
Om man ser att ett gammalt lysrör är mycket svart i ändarna, så kan man räkna med att det har utsatts för många svåra kallstarter.

Vad är den praktiska applikationen av denna kunskap på just växtljus? Jag har mina tända 14 timmar. Vilka rör är bättre med hänsyn till denna information?

Mvh
Magnus

[torbjorn]

Det var med anledning av inlägg om startslitage och varmt eller kallt lysrör längre upp i tråden som jag skrev det. Tanken var att reda ut eventuella förbistringar så att man skiljer på å ena sidan faktorer som har med lysrörets fysiska temperatur att göra och å andra sidan vilken färgtemperatur det är tänkt att lysa med.  Färgtemperaturen påverkas ju inte av omgivningstemperaturen, men det gör däremot en del andra egenskaper hos lysröret.

Har man lysrören tända så mycket som 14 timmar åt gången, så spelar startslitaget nog ingen roll alls om det inte är en extremt undermålig armatur som används (exempelvis billiga 12 V-drivna lysrörsarmaturer från 70-talet, de sämsta av dem var mycket bra på både att bränna sönder lysrörets ena glödtråd och att få startproblem om lysröret var det minsta lilla åldrat).

[Själv är bäste dräng]

Jag fick för mig att byta till LED-rör i några korta armaturer idag, men de var annorlunda kopplade så det fungerade inte rakt av. Tog då ett LED-rör och kopplade in 230 V direkt, och det fungerade utan problem. LED-startern som följer med verkar innehålla en säkring.