Slyrensning - spara något?

[msand]

Hej alla experter!
Vi har nyligen köpt en gård med tillhörande ängar. Ängarna slås en eller två gånger per säsong av en bonde i närheten. Tidigare ägaren slutade för några år sedan att röja längst kanterna på ängarna samt i dikena och det har ju så klart vuxit igen med löv-sly av olika sorter. Ganska grova grejer så det har blivit röjning medelst såg och sedan flis-hugg för att bli av med allt. Arbetar enligt planen att det sedan skall gå att köra med sly-klingan längst kanterna när "träden" är borta. Tänkte göra detta en eller två gånger per säsong. Ängarna har inget sly förutom just längst kanterna. Har redan röjt ett hundratal meter men det var enbart in mot skogen och inte vid dikena.

Min fråga är nu - är det bara att röja bort allt, eller skall man spara några dungar (exv i dikena) av något skäl, estetiska eller av omtanke om naturen?

[Kengus89]

Hej alla experter!
Vi har nyligen köpt en gård med tillhörande ängar. Ängarna slås en eller två gånger per säsong av en bonde i närheten. Tidigare ägaren slutade för några år sedan att röja längst kanterna på ängarna samt i dikena och det har ju så klart vuxit igen med löv-sly av olika sorter. Ganska grova grejer så det har blivit röjning medelst såg och sedan flis-hugg för att bli av med allt. Arbetar enligt planen att det sedan skall gå att köra med sly-klingan längst kanterna när "träden" är borta. Tänkte göra detta en eller två gånger per säsong. Ängarna har inget sly förutom just längst kanterna. Har redan röjt ett hundratal meter men det var enbart in mot skogen och inte vid dikena.

Min fråga är nu - är det bara att röja bort allt, eller skall man spara några dungar (exv i dikena) av något skäl, estetiska eller av omtanke om naturen?

Hur grovt? Al växer fint i diken och blöta marker. Blir jättefint snickerivirke ifall du har tillgång till eget sågverk. Asp blir bra regelvirke/panel. Men tror du ej har så grova stockar?

När du sedan huggt, skippa klingan och ställ dit 3får istället som får hålla rent. Mitt stalltips. 

[msand]

[emoji1] inget grövre än 10 cm. Står ganska fint i "buketter" i dikena så några kanske blir kvar i första omgången.
Får kanske det blir vad det lider...


Skickat från min iPhone med Alternativ.nu

[von tratt]

Skugga och skydd vid dikena är nog nästan bara bra :-)

[skogaliten]

Om dikena ska fungera för det de är avsedda för, nämligen att dränera marken runtomkring, så ska dikena vara helt fria från sly oavsett  växtart.

Det är oerhört mycket billigare att hålla dikena i skick, än att behöva ta jättetag, för att ängar, gärden och skog blir försumpat.

Har man en liten gård, och vill ha måttliga mängder al som sljödvirke, så behöver man inte låta sina alträd "stå i dikena", alarna kan väl lika gärna stå på ett för gårdens kvalitet, vettigare ställe? T.ex. några meter från dikena.

Får, oavsett ras, äter inte alsly förrän de är på svältgränsen.
De tycker inte att det smakar gott helt enkelt. De äter gärna asp, sälg, rönn, björk, ask, och de äter t.o.m. tall och gran, innan de äter al.

Men ett fåtal får kan inte hålla undan mer pyttelitet sly, så med mycket sly så kan man getter som är betydligt mer slyätare än får, eller ganska många får...

Men då har man valt att bli djurhållare, och då blir det antagligen än mer viktigt att hålla dikena i skick...

[skogaliten]

Skugga och skydd vid dikena är nog nästan bara bra :-)

Är du ironisk?

Om dikena ska fungera, så vill man ha sol och öppet närmast dikena.  Därför brukar man hugga ur brynen med regelbundna mellanrum, så att ljus och luft kommer till.

[Thomas_]

Min fråga är nu - är det bara att röja bort allt, eller skall man spara några dungar (exv i dikena) av något skäl, estetiska eller av omtanke om naturen?

Pollinerande insekter, humlor, honungsbin och fjärilar etc. har det tufft ute i naturen numera. Att spara brakved, salixarter (sälg, vide, pil m.fl.), körsbär, lönn, lind, hästkastanj för att nämna några, är en väldigt god gärning...

[Ett svart får]

Pratar vi omtanke om naturen, som "msand" frågade om, så är sly ovärderligt. Buskar fungerar som mat, gömställe och boställe för allt från lavar till fåglar och till och med däggdjur. Och sly växer upp till lövträd som är likaledes ovärderligt för naturen. Är det dessutom bärande träd som rönn, hägg, hassel, ek, bok, apel och så vidare så kan även människor ha nytta av det. Eller så kan man göra som mig och njuta av att se skogens djur äta, leva och frodas.

[torpjens]

Som Skogaliten skrev, för att dikena ska fungera rätt ska de vara rena från vedartad växtlighet. Jag brukar gå nere i diket och ta allt jag når med röjsågen.


Vill du vara snäll mot fåglar och småkryp som Thomas_ var inne på så sparar du en remsa med sly en liten bit ifrån diket. Då får du både fint för kryp och för diket.

[skogaliten]

Javisst kan/bör/ska man spara bärande träd, dungar med salix, hassel,  osv.

Men om man låter det växa i dikena, så är risken att man gör både naturen, kulturvärden och sig själv en otjänst.

Varierad mark, med fuktiga partier, men också torrare, är i regel det bästa. Dungar med buskar och mindre träd, gärna bärande, och stenrösen/stenmurar som finns kvar på åkrarna eller i åkerkanten (utan av vara helt överväxta av sly), är ett sätt att bevar ett rikt och varierat odlingslandskap.

Ängsmark, alltså utmagrad ängsmark/betesmark, är en naturtyp som minskat oerhört mycket de senaste decennierna, och är hemvist för många (kultur-)påverkade växtarter, mängder med fjärilar och insekter, som är svårt missgynnade av förbuskning/igenväxning.

Det finns mängder av hektar med igenbuskade och försumpade (alltså för blöta) fd ängsmarker i Sverige! Det kanske är onödigt att bidra till ännu flera hektar?

En betydligt större kultur- och miljögärning, är att bevara ängsmarker. Helst med sådan hävd som innebär att det växande skördas med skärande redskap efter andra halvan av juli (så de flesta blommande växterna hunnit blomma), att gräset torkas plats (så växterna kan fröa av sig), gärna i en hässja, och, i idealfallet, så får något djurslag gå och beta på eftersommaren.

I den senaste fågelinventeringen, så verkar "skogens fåglar" hävda sig väl, och öka, medan "kulturlandskapets fåglar", har problem och minskar.

[msand]

Stort tack för alla kloka kommentarer och synpunkter i denna fråga. Det finns onekligen många sidor av detta och det kommer att bli en kompromiss där det blir lite sly kvar och en del rensat. Skall satsa på sådant som blommar tidigt (salix) har jag förstått gör humlorna glada.