Plåt - Zink - Aluminium - Metall??

[Skogsbönan]

Hur kan man som amatör skilja dessa åt? Jag hittar mkt på loppis och second-hand men blir osäker många gånger vad det egentligen är. Aluminium brukar jag se men oftast är det knepigt. Kom hem med ett mjölkspann som jag trodde var plåt men det visade sig att det var aluminium tex. Och det är inget jag vill ha. Är aluminium tjockare än plåt? Om zink inte har oxiderat är det än svårare att se......Är plåt mer blankt....eller är det metall? Finns det några bra knep att gå på för att skilja på dessa och veta vad man ev tar med sig!?

[fredde e]

Första tankefelet Du gör är att prata om plåt i motsats till andra material. Plåt är ett utvalsat material till olika tjocklek, altso platt. Plåt gåt att valsa av alla material från guld, silver, järn, aluminium, järn, ja allt metalliskt. Jag förstår att Du pratar om järnplåt i motsats till tex aluminium, koppar och dylikt. Vill Du urskilja järn från annat so tar Du med en kylskåpsmagnet. Den drar endast till sig järnplåt, inget annat material. Metall är altso allt, som inte är plast, trä eller sådant. Det Du betecknar som metall är förmodligen mässing, koppar och brons. Men även järn och aluminium är metall.

[malarmaster]

aluminium är ju lätt (vikten) och brukar på begagnade föremål se lite matt ut. plåt förekommer knappt annat än om den är behandlad med t.ex förnicklad eller förzinkad. plåtföremål brukar dessutom vara tunna.obehandlade plåtföremål rostar. rostfritt känner man på tyngden,betydligt tyngre än aluminium och plåt.ytan är dessutom oftast blank.koppar känns oftast igen på färgen,gamla oputsade föremål tenderar att gå mot grönt när de är kraftigt oxiderade. tenn är mjukt,grått till färgen och brukar sakna glans på äldre föremål.Mässing gulfärgat,brons går mot brunt-grönt.
rostfritt brukar ju ha en stämpel någonstans med "rostfritt" och ett nummer som talar om hur mycket nickel det är i. tennföremål brukar också vara stämplade med tillverkning och bokstav+siffra för att tala om tillverkningsår.

[fredde e]

@ målarmästarn.   Hur betecknar Du materialet i saker som är gjorda i visserligen plåt, men i annat metall än järn. Plåt finns i alla andra material än järn. Tex  aluminium, då rostar de inte.
Jag hoppas jag får medhåll när jag  hävdar att en ölburk är tillverkad i plåt. Men det är faktiskt aluminiumplåt. Lika som en gammal kaffepanna är tillverkad i kopparplåt. Inget av dessa rostar och reagerar inte på en kylskåpsmagnet som jag skrev.

[Skogsbönan]

Första tankefelet Du gör är att prata om plåt i motsats till andra material. Plåt är ett utvalsat material till olika tjocklek, altso platt. Plåt gåt att valsa av alla material från guld, silver, järn, aluminium, järn, ja allt metalliskt. Jag förstår att Du pratar om järnplåt i motsats till tex aluminium, koppar och dylikt. Vill Du urskilja järn från annat so tar Du med en kylskåpsmagnet. Den drar endast till sig järnplåt, inget annat material. Metall är altso allt, som inte är plast, trä eller sådant. Det Du betecknar som metall är förmodligen mässing, koppar och brons. Men även järn och aluminium är metall.

Oj.....ok först....Så plåt kan vara både guld, silver, järn, alu., järn osv......fattar inte.... Vad är valsa? Eller är det plåt som mixas med vad som in i olika material? Jag trodde plåt och järn var olika material? Jag gör nog inget fel bara min okunskap.........Mässing, koppar, silver, guld och brons kan jag urskilja. Så i princip är det som är tungt med stämpel och inte rostar stål. Metall som inte rostar är alum. Och det som rostar är plåt? Det här var överkurs för mig........(dumförklarad....... )

[Thomas_]

Oj.....ok först....Så plåt kan vara både guld, silver, järn, alu., järn osv......fattar inte.... Vad är valsa? Eller är det plåt som mixas med vad som in i olika material? Jag trodde plåt och järn var olika material? Jag gör nog inget fel bara min okunskap.........Mässing, koppar, silver, guld och brons kan jag urskilja. Så i princip är det som är tungt med stämpel och inte rostar stål. Metall som inte rostar är alum. Och det som rostar är plåt? Det här var överkurs för mig........(dumförklarad....... )

Stoppa in en tjockare järntacka mellan två valsar, som en mangel ungefär. Ut kommer plåt. Järn in i valsen = järnplåt ut. Guldtacka in i valsen = guldplåt ut, osv. Plåt kan vara av järn, eller något annat. Aluminiumplåt tex rostar inte, men är ändå en plåt.

[fredde e]

Det finns även rostfritt stål, som är blandat järn och andra metaller som tex krom. Stål är järn, som är enkelt uttryckt hårdare än vanligt järn. Att valsa betyder att man kavlar ut metallbitar tills dom blir tunna. So tjock som man vill ha dom. Du gör ju samma med Din deg till pizzan. Tunn till pizzan, tjockare till kakor. Men plåt i rätt mening kan innehålla vilket metall som helst. Se " ölburk", mycket tunt aluminiumplåt. Stämpel  finns oftast på sk ädelmetall som Guld, Silver, men även Tenn. Rostfritt kan förekomma stämplat, men mera sällan som tex bestick är ju aldrig stämplat, men rostfritt. Materialet som Du hittills har kallat plåt är järn och som jag skrev är det det enda som reagerar på en magnet. Mycket dåligt gammalt rostfritt kan eventuell reagerar något, men svagt.

[malarmaster]

@ målarmästarn.   Hur betecknar Du materialet i saker som är gjorda i visserligen plåt, men i annat metall än järn. Plåt finns i alla andra material än järn. Tex  aluminium, då rostar de inte.
Jag hoppas jag får medhåll när jag  hävdar att en ölburk är tillverkad i plåt. Men det är faktiskt aluminiumplåt. Lika som en gammal kaffepanna är tillverkad i kopparplåt. Inget av dessa rostar och reagerar inte på en kylskåpsmagnet som jag skrev.

säger du plåt till mig som byggare menar jag materialet järn. Men visst är det ett generellt uttryck för ett utvalsat material.
vad jag ville i mitt inlägg var att visa hur hon kan skilja de olika materialen åt. Går man på loppis säger man knappast "plåt" om grejen är tillverkad av t.ex aluminium.
Inte heller om det är koppar då den oftast på äldre föremål är uthamrad från ett tjockare material. kopparslagare var ju ett förr vanligare yrke,tenn är oftast gjutet,likaså mässing och brons.undantag finns ju t.ex i ljusplåtar i mässing.
en ölburk eller läskburk kallar jag aluminiumburk,inte plåtburk även om det fanns förr.Kan vara att det skiljer sig mellan landsändarna.
plåt i hushållsföremål är för mig järn,oftast belagd med zink eller krom t.ex bakformar.
Rostfritt är ju också ofta i plåtform men där säger jag bara rostfritt.
Och allt rostfritt är inte okänsligt för magneter,billiga bestick i "rostfritt" t.ex IKEAs reagerar på magnet,det handlar helt om hur blandningen i legeringen är gjord.

[Skogsbönan]

Stoppa in en tjockare järntacka mellan två valsar, som en mangel ungefär. Ut kommer plåt. Järn in i valsen = järnplåt ut. Guldtacka in i valsen = guldplåt ut, osv. Plåt kan vara av järn, eller något annat. Aluminiumplåt tex rostar inte, men är ändå en plåt.

Ahhaaa....! Nu hänger jag med på den biten! Så ordet plåt är egentligen bara en benämning på något som åkt in i en vals och blivit ihoptryckt!? Ha där ser man - Jag som alltid trott att plåt är en egen typ av material! Tack för den lektionen!

[TL]

En järnplåt sen en aluplåt ovanpå sen en djevla masse dynamit pofff sen valsas detta ut

används i bilindustrin tex nu kan man punktsvetsa stålplåt på ena sidan o aluplåt på andra sidan kul på hög nivå

Mvh Thomas

[torbjorn]

Det är mycket sällan man träffar på föremål som är tillverkade av zinkplåt. När folk slarvigt talar om zinkprylar idag, så menar de egentligen förzinkad (galvaniserad) stålplåt. Före 1930-talet (alltså innan rostfri stålplåt blev gångbar på marknaden) så förekom det att man tillverkade diskbänkar av zinkplåt. I krigstider med svår materialbrist har det hänt att zink har fått ersätta koppar i t ex elutrustning. På den tiden stora segelfartyg byggdes av trä, så förekom det att man klädde delar av skrovet med zinkplåt för att få det tätare.

Gjuten zink (dock inte ren zink utan någon form av legering) kan förekomma emellanåt - t ex dörrhandtag, fästen för torkararmar på bilar, förgasare mm. Även om zink egentligen inte är något vidare bra material att tillverka saker av (tungt, dålig hållfasthet, svårt att bearbeta mm) så har den fördelen att den är lätt att gjuta med mycket god precision. Dels är zinken mycket lättflytande i smält tillstånd så den har lätt för att krypa in överallt i en komplicerad gjutform, och dels krymper den inte när den stelnar som andra metaller gör. Den goda precisionen gör att det ofta behövs mycket mindre efterbearbetning på en gjuten detalj av zink än vad som hade behövts om man hade gjort den av t ex gjutjärn eller aluminium.

När det gäller rostfritt stål, så är det s k austenitiska stål som är omagnetiska. Sådana är de vanligaste kvaliteterna idag, men bl a knivar görs av en magnetisk kvalitet. Austenitiskt rostfritt stål går nämligen inte att slipa till en vass egg. Det finns också andra specialtyper av rostfritt stål som är magnetiska - dels mycket billiga och tveksamt rostfria stål, och dels t ex eldhärdiga kvaliteter.
Små litiumknappcellsbatterier brukar t ex ha höljet gjort av magnetiskt rostfritt stål. Rostfria saxar, moraknivar mm är så gott som alltid magnetiska, bordsknivar kan variera, andra bestick än knivar är oftast omagnetiska. Diskbänkar, tvättmaskinstrummor mm är också nästan alltid gjorda av omagnetiskt rostfritt. Grova gjutna rostfria detaljer, t ex rördelar som används i frätande miljö i kemiska fabriker, kan vara av mycket olika kvalitet beroende på användningsområdet.

En sak till som det kan vara värt att nämna något om är skillnaden mellan järn och stål.
Förr i tiden - fram till kanske 1920-talet - sade man stål bara om sådana järnkvaliteter som gick att härda, medan allt annat mjukt järn och gjutjärn kallades järn.
Numera använder man järn dels för att beteckna järn i kemiska sammanhang, då framför allt som absolut rent sådant och dels när man talar om gjutjärn.  Allt smidbart material kallas stål, oavsett om det går att härda eller inte och oavsett om det är en billig mjuk kvalitet eller någonting som man har kostat på en massa dyra legeringsämnen i.

[ensamhet]

Det finns även sånt som verkar vara en sort, men är något helt annat.
Jag hade ett 2 tums rör med grovt gods som verkade vara rostfritt/syrafast eftersom det hade dess egenskaper och utseende.
Men skrothandlaren var tveksam eftersom det var lite gulaktigt, så han tog och skickade det separat för analys.
Mins inte vad det var, men fick ca 40 gånger priset för syrafast.

[Skogsbönan]

Det är mycket sällan man träffar på föremål som är tillverkade av zinkplåt. När folk slarvigt talar om zinkprylar idag, så menar de egentligen förzinkad (galvaniserad) stålplåt. Före 1930-talet (alltså innan rostfri stålplåt blev gångbar på marknaden) så förekom det att man tillverkade diskbänkar av zinkplåt. I krigstider med svår materialbrist har det hänt att zink har fått ersätta koppar i t ex elutrustning. På den tiden stora segelfartyg byggdes av trä, så förekom det att man klädde delar av skrovet med zinkplåt för att få det tätare.

Gjuten zink (dock inte ren zink utan någon form av legering) kan förekomma emellanåt - t ex dörrhandtag, fästen för torkararmar på bilar, förgasare mm. Även om zink egentligen inte är något vidare bra material att tillverka saker av (tungt, dålig hållfasthet, svårt att bearbeta mm) så har den fördelen att den är lätt att gjuta med mycket god precision. Dels är zinken mycket lättflytande i smält tillstånd så den har lätt för att krypa in överallt i en komplicerad gjutform, och dels krymper den inte när den stelnar som andra metaller gör. Den goda precisionen gör att det ofta behövs mycket mindre efterbearbetning på en gjuten detalj av zink än vad som hade behövts om man hade gjort den av t ex gjutjärn eller aluminium.

När det gäller rostfritt stål, så är det s k austenitiska stål som är omagnetiska. Sådana är de vanligaste kvaliteterna idag, men bl a knivar görs av en magnetisk kvalitet. Austenitiskt rostfritt stål går nämligen inte att slipa till en vass egg. Det finns också andra specialtyper av rostfritt stål som är magnetiska - dels mycket billiga och tveksamt rostfria stål, och dels t ex eldhärdiga kvaliteter.
Små litiumknappcellsbatterier brukar t ex ha höljet gjort av magnetiskt rostfritt stål. Rostfria saxar, moraknivar mm är så gott som alltid magnetiska, bordsknivar kan variera, andra bestick än knivar är oftast omagnetiska. Diskbänkar, tvättmaskinstrummor mm är också nästan alltid gjorda av omagnetiskt rostfritt. Grova gjutna rostfria detaljer, t ex rördelar som används i frätande miljö i kemiska fabriker, kan vara av mycket olika kvalitet beroende på användningsområdet.

En sak till som det kan vara värt att nämna något om är skillnaden mellan järn och stål.
Förr i tiden - fram till kanske 1920-talet - sade man stål bara om sådana järnkvaliteter som gick att härda, medan allt annat mjukt järn och gjutjärn kallades järn.
Numera använder man järn dels för att beteckna järn i kemiska sammanhang, då framför allt som absolut rent sådant och dels när man talar om gjutjärn.  Allt smidbart material kallas stål, oavsett om det går att härda eller inte och oavsett om det är en billig mjuk kvalitet eller någonting som man har kostat på en massa dyra legeringsämnen i.

WOW! En man som kan sin sak - Gillas
Får nog läsa ett par gånger så det går in i knoppen.......Tack för seriös lektion....igen!

[Skogsbönan]

Vad är metall då egentligen? Är det järn eller ett eget material?

[tropfrog]

Metall ser jag som ett samlingsnamn för alla ämnen med metalliska egenskaper. DVS hög ledningsförmåga, hög densitet och blanka

MVH
Magnus

[Thomas_]

Vad är metall då egentligen? Är det järn eller ett eget material?

Broder Google; https://sv.wikipedia.org/wiki/Metall

[Kontorsråttan]

Om det inte framkommit tidigare är plåt en form och inte ett material. Iaf i min världsbild.
 

[fredde e]

Om det inte framkommit tidigare är plåt en form och inte ett material. Iaf i min världsbild.
 

Jaaaaaa och gjord av metall. Annars är det faner, det är gjord av trä. Längre upp är det en som tom har beskrivit hur man gör plåt.

[torbjorn]

Vad är metall då egentligen? Är det järn eller ett eget material?

Lägg dock märke till att förr i tiden (fram till kanske 1930-talet) menade man med metall "alla metaller utom järn". Numera ingår även järn och dess legeringar i metallbegreppet och vill man sammanfatta allt utom järn brukar man tala om "icke-järn-metaller".

[torbjorn]

Ahhaaa....! Nu hänger jag med på den biten! Så ordet plåt är egentligen bara en benämning på något som åkt in i en vals och blivit ihoptryckt!? Ha där ser man - Jag som alltid trott att plåt är en egen typ av material! Tack för den lektionen!

Man säger plåt även om tunna metallskivor som är tillverkade på annat sätt än genom valsning. För några hundra år sedan innan valsningen hade slagit igenom på allvar, så tillverkades mycket plåt genom att man hamrade ut en glödande metallklump, antingen för hand eller med vattenkraftsdriven hammare.  Blyplåt har tillverkats genom att man lät smält bly rinna ut på en snett uppspänd linneduk.

Om plåten börjar vara för tunn för att kallas plåt (kanske runt 0,2 mm eller tunnare), så kallas den folie istället.