Vad kan man förvänta sig av heterosiseffekt hos nötkreatur?

[JSRosen]

Som rubriken lyder.
Vilken ökning i tillväxt, 200 dagars/avänjnings vikt( 6-7 mån), slaktvikt, mjölkavkastning m.m kan man förvänta sig vid korsning mellan raser.
tex angus(ko) x hereford(tjur) = "Black baldy"

[Tjalve]

På mjölksidan finns en hel del att läsa om korsningar. Ofta kör man där med tre raskorsningar. Kolla VikingsGenetics koncept ProCross eller sök runt efter internationella studier. Mest går det ut på att få upp hälsoegenskaperna hos Holstein.

Vad gäller köttras vet jag inga direkta studier men kungen kör väl med Simgus (Angus + Simmental).
Hittade några länkar:
http://www.stenhammarsgods.se/djurhallning/kottrasbesattning/
http://simmental.com.au/simangus/
http://froogard.se/vart-jordbruk/

[JSRosen]

På mjölksidan finns en hel del att läsa om korsningar. Ofta kör man där med tre raskorsningar. Kolla VikingsGenetics koncept ProCross eller sök runt efter internationella studier. Mest går det ut på att få upp hälsoegenskaperna hos Holstein.

Vad gäller köttras vet jag inga direkta studier men kungen kör väl med Simgus (Angus + Simmental).
Hittade några länkar:
http://www.stenhammarsgods.se/djurhallning/kottrasbesattning/
http://simmental.com.au/simangus/
http://froogard.se/vart-jordbruk/

Tack, har tittat på dem men finner inte något konkret.
Att simgus är en erkänt bra kombo råder väl inget tvivel om men lika så är ju Black baldy(svart hereford, Hereford x Angus), dock ej i Sverige!? Undra varför! Den är ju bland den vanligaste dikokorsningen i världen där man sedan lägger på med en tung tjur.
Jag menar hur mycket tyngre kalv skulle en svart herefordko med tex en Limousintjur till far vänja av vid 6 månader mot en renrasig hereford-/angusko.
Hittade en artikel om att korsningseffekten ökade avvänjningsvikt tillväxt, klassning, slaktvikt med ca 3% men har inte hittat något mer som bekräfta det.
Skulle gärna vilja ha egna erfarenheter av er dem som kanske vet.
 
Korsningar är ju dem som slaktas mest men klassar sig "endast" medelmåttigt R i slaktdatan, så jag tvivlar på att det skulle kunna vara så att effekten är så mycket bättre just på tillväxt och klassning utan att det kanske fokuseras mer på andra värden som lätta kalvningar, fertilitet och hållbarhet, eller?

[fendt0000]

ofta när det gäller hereford betäcker man ofta med tex simmental eller i vissa fall agnus för att man vill ha en hereford med dess goda lynne och egenskaper fast med lite mer kött på benen kan man säga.
ofta är det nog så att korsningar blir ofta snäppet böttre när det gäller både kött och mjölk sen ska man inte glömma att om man är intreserad av avel finns det också en extra slant på att ha just renrasiga djur!

har ingen egen erfarenhet av hereford+agnus men hereford+simmental ger fina avkommor men jag tror att det allra viktigaste för att få fina djur som växer bra är att de får råmjölk och av vilken kvalitet, hur de har mått de första veckorna och var de får för foder/bete. (nu halkar jag iväg lite men det finns faktiskt mjölkbesättningar som väljer att inte seminera några kvigor som har varit sjuka som små och behövt behandling)

iallafall, mitt råd är att välja en ras/korsning som du tror passar bäst till dina beten och foder då tunga kattraser kan kräva en mer intensiv uppfödning för att löna sig och de kostar också extra ofta.   

[Tjalve]

Vet inte riktigt varför man skulle korsa angus och hereford.
Att ha moderdjur av lättköttras som angus eller hereford och sedan en tung tjur som charolais, simmenthal är relativt vanligt. Man får lättfödda kor som behöver mindre foder under vintern samtidigt som man får upp tillväxten på kalvarna.

[carljohan]

Wapnö seminerar könssorterat med Limousintjuren Posthaven Polled Urban Cowboy ... med gott resultat ...

http://wapno.se/wapnoe-miljoekoett%C2%AE/

[JSRosen]

ofta när det gäller hereford betäcker man ofta med tex simmental eller i vissa fall agnus för att man vill ha en hereford med dess goda lynne och egenskaper fast med lite mer kött på benen kan man säga.
ofta är det nog så att korsningar blir ofta snäppet böttre när det gäller både kött och mjölk sen ska man inte glömma att om man är intreserad av avel finns det också en extra slant på att ha just renrasiga djur!

har ingen egen erfarenhet av hereford+agnus men hereford+simmental ger fina avkommor men jag tror att det allra viktigaste för att få fina djur som växer bra är att de får råmjölk och av vilken kvalitet, hur de har mått de första veckorna och var de får för foder/bete. (nu halkar jag iväg lite men det finns faktiskt mjölkbesättningar som väljer att inte seminera några kvigor som har varit sjuka som små och behövt behandling)

iallafall, mitt råd är att välja en ras/korsning som du tror passar bäst till dina beten och foder då tunga kattraser kan kräva en mer intensiv uppfödning för att löna sig och de kostar också extra ofta.   

Ja att man korsar med hereford skulle nog vara för lynnet och för övervintringsförmågan och det goda förmågan att klara torftiga beten Angusen mjölkar väl generellt bättre än hereford så det e nog kanske därför man korsar med Angus samt att dem e Polled och den fina marmoreringen, och att bibehålla en liten ko med en billig övervintringsförmåga.
Korsar man med simmental så får du ju ifs ökad mjölkproduktion men också en tyngre ko.

i mitt fall skulle det handla om att sälja av tjurkalvar på hösten. Sandjordsbeten natur och vall. Spannmål för halmproduktion/strömeddel, vall och helsäd. Kviguppfödning till 24 mån en betessäsong.

[JSRosen]

Vet inte riktigt varför man skulle korsa angus och hereford.
Att ha moderdjur av lättköttras som angus eller hereford och sedan en tung tjur som charolais, simmenthal är relativt vanligt. Man får lättfödda kor som behöver mindre foder under vintern samtidigt som man får upp tillväxten på kalvarna.

Ja det måste ju finnas någon anledning, dem e ju väldigt popis i staterna och i australien. Vet bara att fertiliteten är väldigt bra och att kalvarna är väldigt pigga och är uppe snabbt.
Frågan är ju om kalven efter en hereford x angus ko med en tex Limousinetjur som far skulle bli ett bättre resultat,totalt, än om man bara använt en renrasig hereford/angusko ist under samma förutsättningar?

Någon som kanske har egna erfarenheter kring tre ras korsningar och har jämfört mot tvåras?

[Tjalve]

Ska man utnyttja korsningseffekten fullt ut måste man ha minst tre raser, annars försvinner effekten efter första generationen. Jag tror det blir väldigt svårt att upprätthålla i en mindre självrekryterande besättning utan seminering.

[JSRosen]

Ska man utnyttja korsningseffekten fullt ut måste man ha minst tre raser, annars försvinner effekten efter första generationen. Jag tror det blir väldigt svårt att upprätthålla i en mindre självrekryterande besättning utan seminering.

Oki, förstår jag dig rätt med detta exempel.
Hereford(tjur) x Angus (ko)= korsningskviga x Limousine(tjur) = korsningskviga och sen tillbaka till hereford eller vidare till nästa ras?

Hur liten är en liten besättning? Tänkte börja med runt 20 kvigor av lättras och två tjurar av olika lättras och dela dem i två grupper om 11 i varje. Rekryteringskvigorna går sedan med tjur nr tre av annan ras. De kvigorna efter tjur nr tre åker tillbaka till den grupp med lätt tjur som dem ej är besläktade med. Jag räknar med 40 kalvningar per säsong, nästan 100% rekrytering de första åren om dem håller måtten sedan ner till 10%. Semin e inte uteslutet, dock lite meck att kolla brunster och tajma det för kalvning i januari februari.

[Tjalve]

Ska man köra korsningseffekten fullt ut blir det så att man måste följa schemat hela tiden. 1,2,3,1,2,3... Så man behöver hela tiden ha tre olika rasrena tjurar att använda så en specifik ko alltid betäcks med tjur av rätt ras annars går det inte att få till någon rekrytering. För i ditt exempel går det ju aldrig att använda samma tjur till både mor och dotter. Tre separata grupper moderdjur behövs som bara rekryteras från specifik tredjedel vilket slumpen i små besättningar kan ställa till problem.
Vill man hålla på med detta går det säkert men jag tror inte vinsten blir så stor. Dels blir det en del extra arbete med tre grupper sedan behövs minst en tjur mer. En erfaren tjur kan betjäna 40 hondjur. Man missa möjligheten att sälja aveldjur. Den extra arbetsinsatsen äter nog snabbt upp det förmodade ökade slaktvärdet tror jag.

[JSRosen]

Ska man köra korsningseffekten fullt ut blir det så att man måste följa schemat hela tiden. 1,2,3,1,2,3... Så man behöver hela tiden ha tre olika rasrena tjurar att använda så en specifik ko alltid betäcks med tjur av rätt ras annars går det inte att få till någon rekrytering. För i ditt exempel går det ju aldrig att använda samma tjur till både mor och dotter. Tre separata grupper moderdjur behövs som bara rekryteras från specifik tredjedel vilket slumpen i små besättningar kan ställa till problem.
Vill man hålla på med detta går det säkert men jag tror inte vinsten blir så stor. Dels blir det en del extra arbete med tre grupper sedan behövs minst en tjur mer. En erfaren tjur kan betjäna 40 hondjur. Man missa möjligheten att sälja aveldjur. Den extra arbetsinsatsen äter nog snabbt upp det förmodade ökade slaktvärdet tror jag.

oki tack för dit svar. Vet att min plan var/är lite inveckla. Så att köpa in tvåras som rekrytering och lägga på dem med en ny ras skulle kanske vara ett bättre/enklare alternativ och sälja/slakta av alla avkommor från den egna besättningen. Att hitta det man önskar tar ju mkt tid och kan kosta en hel del det med, inte sant?
Tre grupper med tre tjurar blir det väl hur man än vrider och vänder på det eller, en med kvigkalvarna, en med tjurkalvarna och sen en med rekryteringskvigorna? iaf om man nu har "små" spridda beten som inte klara mer än kanske 15 kor med kalv och tjur och inte vill köra runt en och samma tjur till de olika grupperna. Det blir ju svårt att få en koncentrerad kalvning då menar jag.