blever myee drönarvax uten mellenvegg

[krulle]

tjenix 

Om man inte ger mellenvegg blir de mye drönercella dann?

[Thomas_]

Det beror dels på var i kupan du placerar nya tomma ramar, och dels vid vilken tidpunkt på året. Jag kan inte rekommendera att inte använda förpräglade mellanväggar eller plastramar.

[krulle]

en del anvender uten mellenvegg,hur er de möjlig

[Thomas_]

Det är fullt möjligt ja - det blir ofta exakt som när bina byggde i ihåliga trädstammar. Inget att rekommendera för biodling i länder med varroa-kvalster....       Vildbygge är bara förnamnet.

[eriks]

I skattlådan kan man köra varannan mellanvägg med gott resultat.


Skickat från min iPhone med Tapatalk

[krulle]

du mener varannen uten mellanlegg och varannen med mellenleg

[Kap Horn]

Hej Thomas


Så du tillhör skaran som tror sig veta bättre än bina själva...


@Krulle
min hållning gentemot bina är: ger de möjlighet att sköta sig själva, de kan det, de har "tränat" på det i miljontals år medan vi som bihållare/skötare/utnyttjare ligger låååångt i lä!

[Thomas_]

Hej Thomas

Så du tillhör skaran som tror sig veta bättre än bina själva...

Nix. Mina kunskaper bygger på både erfarenheter och inlärning.

Jag är fullt nöjd med att ha starka bisamhällen och 0% vinterdödlighet år efter år. Mina kriterier skiljer sig ofta emot andra biodlares - med olika resultat som följd.....

[Kap Horn]

Då så


Lycka till med plasten som du förespråkar...

[mcrae]

...Inget att rekommendera för biodling i länder med varroa-kvalster...

Det skulle vara intressant om du resonerar like kring detta, nästan allt man läser och tittar tyder på att det är tvärtom med "foundationless" ramar och varroa

[Thomas_]

Jag tänker på varroan. I mina samhällen vill jag alltid ha koll på mängden varroa. Får bina bygga vildbygge i större omfattning blir det väldigt mycket drönarceller. Odlar man drönare så odlar man på samma gång varroa, då varroahonan föredrar drönaryngel framför arbetsyngel.

Av samma orsak har jag två drönarramar i yngelrummet, och skär bort dem var 20:e dag, dvs var 10:e dag under vår-försommar avlägsnas eventuella varroa. När bina får bygga dessa drönarremsor, så blir samtidigt vanliga mellanväggar betydligt snyggare utbyggda i yngelrummen, än om det inte fanns någon drönarram.

[Gep]

Jag har två egna funderingar om drönare och varroa.
Det vore intressant att höra om någon har motsägande fakta.

- Varroan blir inte fler om det finns fler drönarceller.
   I ett yngelläggande samhälle hittar troligen varroan en cell att föröka sig
   i ändå.
   Finns det någon som verifierat att det i snitt blir fler utkrypande varroa från
   en drönarcell ?

- Det är bättre om varroan i ett samhälle förökar sig i drönarceller.
  Drönarna är slit och släng individer. De ska ha energi att delta i nån
  parning annars så kan de gärna samla på sig varroan i ett samhälle.
  Hellre det än att varroan försvagar arbetsbina.
  Drönarna slängs ändå ut på hösten.
  Förhoppningsvis med sin varroa och sjukdomarna de samlat på sig.
  Evolutionen har kanske gynnat varroans prefererens för drönarceller genom
  att samhällen med större delen av sina angrepp på drönarlarver blir
  starkare än ett samhälle där alla larver utsätts för samma mängd angrepp ?
  Varroan gynnas ju också av ett starkt långlivat samhälle.
 

[tropfrog]

Jag är ju bara teoretiker när det gäller biodling, men dock ganska så erfaren hobbybiolog. Så vem som helst kan säga emot mig och hävda sin långa erfarenhet....Men:

Vad jag förstår så dör ett samhälle förr eller senare om det lämnas utan Varroa behandling (åtminstonde om man sköter det på ett konventionellt sätt). Samhället dör bara indirekt av varroan. DVS det försvagas av varroan och kan därmed angripas av andra sjukdomar som tar bort dem. Men i vilket fall så kommer samhället likväl att dö. Så om varroan skulle på något biologiskt vis vilja att samhället överlever på sikt så har den misslyckats grovt. Därför tror jag inte på den teorin. Varroan är en parasit, inte en symbios, som det hade varit om din teori stämde. Varroans parsitiska natur gör att den också kommer att dö när samhället dör ut om den inte kan ta sig till ett nytt samhälle, eller hur? Vilken individ är den ända individen i samhället som är välkommen i andra kupor och kan sprida varroan? Jo....Drönarna. Alltså tror jag att naturlig sellektion har gjort att varroan föredrar drönarceller. De linjer som föredragit andra celler har helt enkelt inte lika enkelt kunnat överleva när bisamhällena dött.

Det finns dom som hävdar att drönarutskärningar riskerar att avla fram varroa som föredrar arbetarceller. Denna teori tror jag inte på, enligt ovan resonemang. Men om det skulle vara så, så kanske det kan vara bra? Varroa stammar som har mycket svårare att förflytta sig.

MVH
Magnus

[christelle]

Varroan kanske föredrar större celler eller kan det ha att göra med att drönarna tar längre tid på sig att utvecklas? Är det större celler v. är ute efter i första hand så torde ju viceceller vara mumma för dem?
Varför hjälper inte bina varann att bli av med kvalstren, hur hårt sitter v. fast på ynglen när de kryper ut? Skulle det gå att sätta en trång v. fälla (som typ pollenfälla)?

[Gep]

topfrog: Bättre spridning kan vara en orsak till preferens av drönarceller.
Sen så är originalet en jämvikt mellan bin och varroa. Symbios är nog inte rätt ord. Bina gynnas knappast av varroan.
Varroan kommer till oss från länder där bisamhällena överlever i jämvikt
med varroan sen lång tid tillbaka.
christelle: Att den längre utvecklingstiden är positiv för varroan har jag nog
               läst någonstans.

[Thomas_]

Det är tiden som puppa som gör att varroa-honorna föredrar drönarcellerna. Det hinner bli, enligt flera vetenskapliga studier, mer än en 1,0 st fler avkommor från varroa-honan i en drönarpuppa än i en arbetspuppa.

Hur varroahonan vet vilken cell som hon ska krypa ned i har jag ingen aning om - och struntar i orsakerna till det. Huvudsaken är att bina håller sig friska och starka i kuporna.

[Adam T]

Det vore intressant att höra om någon har motsägande fakta.

- Varroan blir inte fler om det finns fler drönarceller.
   I ett yngelläggande samhälle hittar troligen varroan en cell att föröka sig
   i ändå.
   Finns det någon som verifierat att det i snitt blir fler utkrypande varroa från
   en drönarcell ?

Drönarlarvens längre utvecklingstid gör att det blir i snitt en mer utkrypande och fertil varroahona från en drönarpuppa än från en arbetarpuppa, så ja, en god tillgång på drönarceller ger fler kvalster.

- Det är bättre om varroan i ett samhälle förökar sig i drönarceller.
  Drönarna är slit och släng individer. De ska ha energi att delta i nån
  parning annars så kan de gärna samla på sig varroan i ett samhälle.
  Hellre det än att varroan försvagar arbetsbina.
  Drönarna slängs ändå ut på hösten.
  Förhoppningsvis med sin varroa och sjukdomarna de samlat på sig.
  Evolutionen har kanske gynnat varroans prefererens för drönarceller genom
  att samhällen med större delen av sina angrepp på drönarlarver blir
  starkare än ett samhälle där alla larver utsätts för samma mängd angrepp ?
  Varroan gynnas ju också av ett starkt långlivat samhälle.
 

Nej är det korta svaret. Den skada på bin och spridning av sjukdomar som varroa medför sker inte under förökningsfasen, utan under tiden däremellan när kvalstren sitter på bin och äter upp sig inför parningen. Vad jag vet föredrar de under den tiden inte drönare, utan sitter mest på arbetarbina. Varroan gynnas mer av spridning till många samhällen än av ett långlivat samhälle.