Bygga ett rakt stängsel (över 300 meter)

[Anders S]

Jag håller med!

Med den här metoden och bra syn (glasögon förvrider ibland siktlinjen) torde du kunna åstadkomma ett stängsel som kröker under en halvmeter på 300 meter. Ingen människa ser en så liten avvikelse. Vill du få det riktigt exakt kan du kika genom en avvägningskikare så får du bättre synskärpa än med ögat.
En avvikelse som inte syns när man står och siktar längs stängslet syns inte heller i något annat sammanhang. En krökning som är så liten att den är omöjlig att upptäcka kallas för rakt.

Hur är det om man är astigmatisk? Jag är ju det, men tror jag kan se någorlunda rakt om jag tittar rakt framåt. Däremot blir linjer i synfältets kanter krökta. Men jag är inte säker på detta.

[Hektor]

Gräv eller borra ett hål och sätt ner dem och fyll på med jord. Så gör vi när vi hägnar in planteringar m.m.   Singel eller cement behövs inte.

[Klasb]

Innan du funderar mer på staketets utformande borde du söka tillståndet från Länsstyrelsen.

[trailerprojekt]

Jag kommer hägna hus+byggnader och de åkrar kring huset jag behöver för att odla husbehovet av grönsaker.

Hägnas in: mina hundar och andra djur, bin, etc
Hållas ute: skotrar, grannars hundar, rådjur, älgar och förståss zombies =)



Jag vet inte vad som vore klokare om man inte gjoter fast stolparna, jag har tänkt använda klass A impregnerat så jag tror inte hållbarheten är något problem. Att "banka" ner singel känns inte som att det gör stolpen lika stabil. Att gjuta fast järn/ankare och göra en plint i hålet istället blir en hel del mer jobb känns det som, men det kanske är rätt väg att gå. Vilken förankring hade passat bäst isf?

Haha! bra där! Inte ska vi se till att några zombies kommer och stör husfriden. Läst Stjärnklart?

Tilltråden. Mig veterligen så är det väl kärlen som ser till att staket viker sig. Kom ner till frostfritt så borde de inte vara så stora problem. Jag hjälper ett företag då och då. Där senaste jobbet är att föra in skruvpålen i Sverige. En produkt som används sedan 20 år i Finland. www.skruvpale.se - Inte den billigaste prylen på marknaden. Men ROI, return of investment, är bra då den förutom går att få ner i dassig mark till frostfritt. Även har 30 års garanti och är galvad. Hittills så säljs den på K-rauta, Bygg-Max och bygghemma. Fler står på tur.

Oavsett vad du använder. Så skulle ja se till att komma ner på djupet. Få en stadig grund. (Som även klarar zombies

[skogaliten]

Jag kommer hägna hus+byggnader och de åkrar kring huset jag behöver för att odla husbehovet av grönsaker.

Hägnas in: mina hundar och andra djur, bin, etc
Hållas ute: skotrar, grannars hundar, rådjur, älgar och förståss zombies =)



Jag vet inte vad som vore klokare om man inte gjoter fast stolparna, jag har tänkt använda klass A impregnerat så jag tror inte hållbarheten är något problem. Att "banka" ner singel känns inte som att det gör stolpen lika stabil. Att gjuta fast järn/ankare och göra en plint i hålet istället blir en hel del mer jobb känns det som, men det kanske är rätt väg att gå. Vilken förankring hade passat bäst isf?

Först, kolla med kommunen och länsstyrelsen om det krävs bygglov eller något annat tillstånd för att hägna en hel fastighet, mer än den "vanliga hustomten" (trädgården) med stängsel, i synnerhet om det är stängsel av viltstängseltyp.

Allemansrätten gäller utanför tomten på jordbruksfastigheter. Men allmnänheten får inte beträda odlingar med växande gröda, och det finns också begränsningar för hur man får köra med skotrar.
Vilda djur gör som de vill.
Vildsvin och hjort håller jag bort från trädgården med enklare elstängsel. Billigt och lätt att sätta upp. Stoppar antagligen skoterförare också (åtminstone lär en skoter fastna stängslet). Älgar kan hoppa över, men de är så få, så det blir inget reellt problem hos oss.

Hägn för t.ex. skogsplantering av lövträd kräver tillstånd. En grönsaksodling med viltstängsel runt sig kan man antagligen få tillstånd till, men att bygga utan tillstånd riskerar att bli dyrt.

Annars så är det inte särkilt problematiskt att sätta t.ex. ett fårstängsel på åkermark.
Man bygger "starka hörn", bankar ner vanliga tryckimpregnerade stolpar i en rad med 5-7 meters avstånd mellan hörnen, och spänner stängslet med t.ex. traktor. 10 cm tryckimpregnerade stolpar till hörnen är brukligt, och så 8 cm stolpar på raksträckor. Hörnstolpen vill man ha ner till frostfritt djup, övriga stolpar slås ner ca 50-60 cm efter spettning eller maskinell håltagning.

Välbyggda fårstängsel håller sig spända och fina i åtminstone 20 år. Vilthägn eller hägn runt skogsplanteringar byggs på ungefär samma sätt, fast med längre stolpar.

Ska man ha lite längre mellan stolparna, så behövs ett stabilare nät, typ Gunnebonät. Men sådant är väldigt mycket dyrare.

Att fylla med något  är onödigt och att gjuta fast varje stolpe är orealistiskt. Stängslet måste ju vara spänt om det ska fungera, och då måste avståndet mellan stolparna vara relativt litet, alltså max 5-7 meter på slät mark. För 300 meter går det då åt ca 60 stolpar på raksträckan och 3  grövre stolpar i varje hörn till det "starka hörnet".

Om det är 300 meter på ena sidan, så borde det väl vara fler sidor som behöver stängslas, om fastigheten ska stängslas runt om?

Om det är en kvadrat med 300 meters sida så ska i så fall 240 hål till frostfritt grävas, och så ska man gjuta också...Bara för raksträckorna. Det lär ta en enorm tid.

Se till att dikena runt åkermarken är nygrävda innan stängslet byggs, för det kommer inte att gå att komma åt dem efter att stängslet är uppe.

Vi har stängslat många kilometer med stängsel till våra djur. Vi har hittills inte stött på någon åkerkant som är speciellt rak. De buktar alltid mer eller mindre, de ser bara raka ut innan man kommit dem tillräckligt nära. Antagligen gäller det din 300 meters sträcka också.
Syftning, som beskrivits tidigare här, duger utmärkt för att få ett estetiskt tilltalande stängsel.

[Skogsvilde]

 
Betong runt stolparna, tillåt mig att små le så där lite elakt.


Nä förresten tillåt mig att förklara varför istället.
För att stolpen skall stå stadigt med betong runt sig så måste du få ner betongfoten på frostfritt djup.
Då klumpen kommer att ploppa upp som en kork när det fryser på.

Dessutom så har betong inget som helst att göra i naturen om man kan undvika det.

Borrar du ett hål som är tight och använder en glidhammare för att få ner stolpen så står den stadigt.

[Klasb]

300m och rakt då kommer nätet/tråden att lossna på vintern när det inte finns krympmån och eller stolparna att lossna oavsett hur de är fästa

[Anders S]

Detta med rätten att hägna in sin mark:
Om man inte har jordbruksfastighet, men t.ex. större tomt på några hektar, kan man då anse hela fastigheten som tomt och hägna in den? Jag tänker särskilt på om man odlar och behöver skydd mot vilt. Då har man en anledning att hägna in ett större område än den vanliga villatomten. Sistnämnda borde gälla även om man bedriver jordbruk. Stängsel borde också få utformas på lämpligt sätt. Odling i viltrika marker kan kräva rejäla stängsel.

Samtidigt är det en klok filosofi i såna här sammanhang, där man kan trampa andras intressen på tårna, oatt välja en lagom säkerhetsnivå, snarare än en maximerad. Jag tror det ofta fungerar bäst, men det beror på. Ibland är vilttrycket väldigt stort och man måste förstärka stängslet efterhand, vilket kan vara orationellt. Dock om man bor permanent på platsen så finns många sätt att komplettera ett stängsel med annat skydd. Man kan röra sig mycket på sin mark och pinka här och där, man kan ha hund, jaga och använda olika skrämselanordningar.

Stängsel längs väg bör man rådgöra med väghållaren om. Trafikverket kan ha sin synpunkter om det är allmän väg.

Om stängslet inte är nere i ett dike eller alldeles på krönet så borde väl diket kunna underhållas trots stängsel? Eller beror det på typ av grävmaskin? Större väghållare har väl lämpliga maskiner för ändamålet tror jag, om det är dike längs väg.

[Klasb]

Det handlar om allemansrätten och det rörliga friluftslivet staketet får aldrig inkräkta på dessa. För tomt oavsett om det är villa eller industri gäller inte allemansrätten och då får man i princip ha vilket staket som helst. storleken på tomten ska vara skälig, det är svårt att havda att den ska vara större än 1 ha men det beror helt på bebyggelsen
för fårnät tror jag inte det finns restriktioner annat än att om det finns stig eller liknande som det rörliga friluftslivet skulle kunna använda så måste man göra en öppning eller stege.
staket på 2m ska man alltid tala med Länsstyrelsen först. om man inte gör det så kommer det garanterat att bli mycket stora problem.

[Själv är bäste dräng]

Rovdjursavvisande stängsel kommer man knappast över, och det går inte att göra övergång heller.

[DennisCA]

Borttaget, redan besvarat

[kaskelottas]

Här där jag bor är det kommunen som beslutar om bygglov inte länstyrelsen.
Har pratat med dem redan och då det inte är detaljplanerat område och fastigheten är jordbruksfastighet så var det bara att bygga sa dem.
Hade det varit en mur eller plank kunde det varit annat sa hon, men ett 2m vilthägn fanns det inga hinder för.

Bara att börja bygga!

[Karlsdotter]

Blev det missförstånd mellan dig och kommunen? Du skrev nu vilthägn och det används för att stängsla in vilt som vildsvin eller hjortar.
Det är ju inget stängsel för att stänga ute vildar 2 som 4 benta

[kurt]

Rovdjursavvisande stängsel kommer man knappast över, och det går inte att göra övergång heller.

Man kan göra gångpassage i form av:

elstängselgrind
självstängande grind
vinkelgenomgång
stätta

http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningar-projekt/Viltskadecenter-dokument/VSC-publikationer/Stangsling-mot-stora-rovdjur.pdf

[skogaliten]

Här där jag bor är det kommunen som beslutar om bygglov inte länstyrelsen.
Har pratat med dem redan och då det inte är detaljplanerat område och fastigheten är jordbruksfastighet så var det bara att bygga sa dem.
Hade det varit en mur eller plank kunde det varit annat sa hon, men ett 2m vilthägn fanns det inga hinder för.

Bara att börja bygga!

Nej!         Du har inte bott på jordbruksfastighet så länge?

Som vanligt har kommunens handläggare fel, dom ska inte ens svara! Länsstyrelsen är de som har myndighetsansvaret för sådana här frågor.

Gäller de flesta kommuner för det mesta vad avser jordbruksfastigheter. Kommunens handläggare fösöker ibland tvinga fram bygglov t.ex. när det inte behövs, eller tror att saker är fritt fram bara för att det är utanför detaljplanelagt område.

Dufår inte bygga vilthägn, hägn runt skogsplanteringar, eller faktsikt ens rovdjursskyddande stängsel, som hindrar allmänhetens fria rörlighet, utan tillstånd.

Jag har byggt 6 kilometer rovdjursavvisande stängsel (med bidrag till stora delar), och fått lov att skapa "människogångar" emellan, respektive dra upp stängslet en bra bit från sjöstranden, och med skyltar anvisa hur man går in/ut genom grindar, för att få tillstånd att stängsla.

[skogaliten]

Detta med rätten att hägna in sin mark:
Om man inte har jordbruksfastighet, men t.ex. större tomt på några hektar, kan man då anse hela fastigheten som tomt och hägna in den? Jag tänker särskilt på om man odlar och behöver skydd mot vilt. Då har man en anledning att hägna in ett större område än den vanliga villatomten. Sistnämnda borde gälla även om man bedriver jordbruk. Stängsel borde också få utformas på lämpligt sätt. Odling i viltrika marker kan kräva rejäla stängsel.

Samtidigt är det en klok filosofi i såna här sammanhang, där man kan trampa andras intressen på tårna, oatt välja en lagom säkerhetsnivå, snarare än en maximerad. Jag tror det ofta fungerar bäst, men det beror på. Ibland är vilttrycket väldigt stort och man måste förstärka stängslet efterhand, vilket kan vara orationellt. Dock om man bor permanent på platsen så finns många sätt att komplettera ett stängsel med annat skydd. Man kan röra sig mycket på sin mark och pinka här och där, man kan ha hund, jaga och använda olika skrämselanordningar.

Stängsel längs väg bör man rådgöra med väghållaren om. Trafikverket kan ha sin synpunkter om det är allmän väg.

Om stängslet inte är nere i ett dike eller alldeles på krönet så borde väl diket kunna underhållas trots stängsel? Eller beror det på typ av grävmaskin? Större väghållare har väl lämpliga maskiner för ändamålet tror jag, om det är dike längs väg.

Dikessystemet runt åkermark, kan ju vara på fyra sidor om en åker. Och antagligen ligger bara en sida av åkern längs en väg.

Även om de 300 metrena är längs en väg, så lär de andra sidorna, som antagligen helt eller delvis har diken, ha något annat på utsidan om sig än väg.

Mot skogsmark t.ex., som någon annan  eventuellt äger. Denne granne lär inte avverka i förtid för att någon glömt att sköta sina diken. Eller mot en trädgård, eller mot något annat som inte går att köra in en grävmaskin på hur som helst.

Att försöka bruka mark som är dåligt dränerad, är lite grann ogörligt, så innan man sätter igång med mer storskalig odling, så bör man se över sina diken, och hur den faktiska dräneringen fungerar.

[kaskelottas]

Nej!         Du har inte bott på jordbruksfastighet så länge?

Som vanligt har kommunens handläggare fel, dom ska inte ens svara! Länsstyrelsen är de som har myndighetsansvaret för sådana här frågor.

Gäller de flesta kommuner för det mesta vad avser jordbruksfastigheter. Kommunens handläggare fösöker ibland tvinga fram bygglov t.ex. när det inte behövs, eller tror att saker är fritt fram bara för att det är utanför detaljplanelagt område.

Dufår inte bygga vilthägn, hägn runt skogsplanteringar, eller faktsikt ens rovdjursskyddande stängsel, som hindrar allmänhetens fria rörlighet, utan tillstånd.

Jag har byggt 6 kilometer rovdjursavvisande stängsel (med bidrag till stora delar), och fått lov att skapa "människogångar" emellan, respektive dra upp stängslet en bra bit från sjöstranden, och med skyltar anvisa hur man går in/ut genom grindar, för att få tillstånd att stängsla.

Du fick mig att ringa länstyrelsen med det här inlägget. =)

Du har fel kan jag medela, det är kommunen som sköter det var svaret.

[kaskelottas]

Blev det missförstånd mellan dig och kommunen? Du skrev nu vilthägn och det används för att stängsla in vilt som vildsvin eller hjortar.
Det är ju inget stängsel för att stänga ute vildar 2 som 4 benta

Fel av mig, viltstängsel.  I praktiken är det samma konstruktion.

[johe71]

Fel av mig, viltstängsel.  I praktiken är det samma konstruktion.

jo, viltstängsel och vilthägn är samma sak fast med olika syften (stänga ut eller in vilda djur).... är det ett hägn så krävdes iaf 2013 tillstånd från länsstyrelsen... är det ett stängsel så är det kommunens ansvar

http://www.argum.se/tillstand-eller-inte-viltstangsel/

kanske värt att tänka på: "För både stängsel och hägn gäller generellt att de inte får anläggas på ett sätt som hindrar rörelsefriheten enligt allemansrätten och ska vara utformade så att det kan skötas rationellt. Grindar, stättor eller andra passagemöjligheter kan därför vara nödvändiga."


och enligt agria så är det Länsstyrelsen som håller i frågan om allemansrätt

(http://www.agria.se/hast/artiklar/aktivering-och-traning/allemansratten-stangsel-och-grindar/)

Om en markägare har stängsel runt hela sin mark så att du inte kan nyttja din allemansrätt genom att rida i området kan länsstyrelsen ingripa. Länsstyrelsen kan med stöd av miljöbalken (MB) förelägga den som håller stängsel i ett område av betydelse för friluftslivet att ordna grindar eller andra genomgångar som behövs för att allmänheten skall kunna komma till mark som omfattas av allemansrätten.

Om markägaren har stängslet endast i syfte att utestänga allmänheten från området kan länsstyrelsen förelägga denne att helt ta bort stängslet.

[skogaliten]

Du fick mig att ringa länstyrelsen med det här inlägget. =)

Du har fel kan jag medela, det är kommunen som sköter det var svaret.

Men vad har du då sagt till Länsstyrelsens lantbruksenhet?

Har du t.ex. frågat om det krävs bygglov för att bygga stängsel runt min tomt, så kommer de att säga, nej, det sköter kommunen.

Om du istället frågar "får jag omgärda hela min fastighet på X hektar, med ett viltstängsel för att stänga ute alla människor och djur, och samtidigt stänga inne mina odlingar och djur", så kommer de garanterat inte att säga att kommunen sköter det.

Har du ens något perspektiv på vad det är du tänker göra? Vill du avsiktligt minska den biologiska mångfalden? Och antagligen bli osams med dina grannar/närboende på kuppen? Och antagligen få betala böter och bli tvungen att riva hela/delar av stängslet som du satt upp?

Varför inte bara skydda grönsakerna från vildsvin, rådjur, älgar, hjortar eller vad det nu är som hotar där du bor, samt skydda eventuella bin mot vad som nu hotar dessa (björn t.ex.), och så hägna höns, får eller getter  på det normala, legala och brukliga sättet.

Om du frågar om du får bygga stängsel för att skydda dina odlingar, så kommer de att säga att du får det, för det får du. Men stängslen behövs inte för att skydda odlingar under vintern, så då ska t.ex. skidåkare eller gående kunna passera.
Men att skydda sina odlingar är inte samma sak som att kringgärda en hel fastighet

Läs på om allemansrätten och stängsel på länsstyrelsens hemsida.

Vare sig du eller jag får stänga in "naturen" med ett nästan ogenomträngligt stängsel, som omgärdar en hel fastighet. Men du får skydda odlingar, och hägna in dina djur.

Att stänga ute allt, stämmer injte med svensk lagstiftning. Det finns inte exklusivt privat mark i Sverige förutom tomtområdet (trädgården), utan Allemansrätten gäller.

Har du sett någon gård i Sverige (jordbruksfastighet), som är helt omgärdad med stängsel?

Det har du inte, för det är inte tillåtet.

Om du ser ett viltstängsel i skogen, så är det en skogsplantering, eller ett vilthägn, som man sökt tillstånd för hos Länsstyrelsen, och det omgärdar bara en bråkdel av "hela" fastigheten.

Om du sett stora hagmarker/betesmarker, dessa kan vara på 10-tals hektar, som har stängsel för att hålla betesdjur inne, eller t.ex. äppelodlingar eller grönsaksodlingar, så stämmer det också, men inte heller där är det frågan om att omgärda en hel fastighet.

Och sådana stora, hindrande, stängsel är enligt regelverket försedda med stättor, färister, eller specialkonstruerade grindar, för att ge allmänheten (det rörliga friluftslivet) tillträde. Ytterst sällan så stänger dessutom stängseln ute i stort sett alla marklevande djurarter, utan man har normalt siktat in sig på att hålla inne en art (t.ex. nötboskap) och då kan rävar, harar, grävlingar, rådjur, hjortar, i regel passera stängslet.

För grönsaksodlingar av vissa slag, kan man behöva stänga mer radikalt, men det är sällsynt att det handlar om mer kanske något 100 kvm som det är riktigt tufft stängslat runt.

Sådana stängsel är uppsatta efter noggranna diskussioner och överenskommelser med Länsstyrelsen.