Val av körsbärsträd/bigarråträd

[Nannisz]

Finns tyvärr inte ett körsbärsträd på gården vi flyttat till, på gränsen mellan zon II-III, har ni några tips på val av körsbärs eller bigarråträd?
Eller vet ni nåt sort jag bör undvika?
Hur ska jag välja om jag gärna vill ha en sort som ger bra avkastning till sylt eller saft eller bara att äta?

Hoppas ni har bra tips till mig, jag är ny på det mesta inom odling av ätbara saker 

[kurt]

Du får väl börja med att bestämma vad du skall använda dem till . Bigarråer är ju bara för att äta, skall man göra saft, sylt eller något annat så är det ju olika typer av surkörsbär som gäller. Välj någon sort som naturligt eller är ympad så att den inte blir så hög

[Ett svart får]

"Stella" är nog ett bra val. En frisk och tålig sort som klarar zon 3. Ympas på olika grundstammar för att ge olika storlek. Välj om möjligt en "e-planta".

[Nannisz]

Du får väl börja med att bestämma vad du skall använda dem till . Bigarråer är ju bara för att äta, skall man göra saft, sylt eller något annat så är det ju olika typer av surkörsbär som gäller. Välj någon sort som naturligt eller är ympad så att den inte blir så hög

Surkörsbär vill man inte plocka å äta av namnet att dömma?

[Nannisz]

"Stella" är nog ett bra val. En frisk och tålig sort som klarar zon 3. Ympas på olika grundstammar för att ge olika storlek. Välj om möjligt en "e-planta".

Vad är en E-planta?

[kurt]

Surkörsbär vill man inte plocka å äta av namnet att dömma?

Indelningen i surkörsbär och sötkörsbär är mera botanisk, det finns många surkörsbär som inte alls är så sura och som går bra att äta som de är. Men alla surkörsbär har en "grundsyra", som är nödvändig om man skall göra sylt eller saft, dessutom finns det surkörsbär som naturligt inte blir så höga och de är mycket härdigare än sötkörsbär

[sonja på slätten]

Jag är också intresserad av detta. Problemet här är att under många år har "blom-och rentorka" slagit till hårt. Jag skulle gärna vilja ha ett LITET körsbärsträd eller "buske", men de är ju ganska dyra, och det vore trist om de skulle angripas direkt.

[christelle]

Finns tyvärr inte ett körsbärsträd på gården vi flyttat till, på gränsen mellan zon II-III, har ni några tips på val av körsbärs eller bigarråträd?
Eller vet ni nåt sort jag bör undvika?
Hur ska jag välja om jag gärna vill ha en sort som ger bra avkastning till sylt eller saft eller bara att äta?

Hoppas ni har bra tips till mig, jag är ny på det mesta inom odling av ätbara saker 

Favoriten att äta direkt är fågelbär, de brukar aldrig ha larver i sig, vilket jag upplever att bigarråer ofta har, dock skjuter de i höjden tämligen snabbt och jag gör ett experiment med att toppa en del av träden men det är oklart i dag om de kommer att ge några bär och i så fall när. Det är ju inte för inte som de kallas fågelbär 
När det gäller syltning etc är skuggmorell bäst, tycker jag. Planterar du en skuggmorell och lämnar marken runt den ifred och lämnar lite bär kvar till fåglarna kommer den att förökas.

[manna]

Vad är en E-planta?

Elitplanta. En kvalitetsmärkning på växter framtagna för vårt klimat. De är friska och härdiga. Både t ex 'Stella', sötkörsbär, och 'Nordia', surkörsbär, finns som e-planta. Båda är självfertila, så du behöver inte ha ytterligare någon sort som lämnar pollen. Grundstam spelar roll för hur stort trädet blir. En vanlig grundstam är GiSelA, som ger ett litet träd.

[sonja på slätten]

Hur är det med tålighet mot "blom-och-grentorka", är det testat på olika sorter? Jag  bor på västkusten och antar att smittotrycket här är stort och väderförhållandena mycket svampvänliga med all fukt.

[tuslus]

Jag är också inne på att plantera körsbärsträd i vår/sommar/höst, vad som nu blir bäst. Jag har funderat på att ha två olika sorter.
Jag har funderat på sötkörsbär "Fryksås" och skuggmorell "Morello", vad jag har kunnat läsa mig till ska Fryksås vara härdigt upp till zon 5 och pollineras av alla bigarråer och surkörsbär. Och skuggmorell räknas som surkörsbär och är självfertil, även den härdig upp till zon 5.
Är det någon som har en aning om hur långt isär man behöver eller kan plantera två körsbärsträd?

Jag fick även frågan om jag ville ha rotskott från ett körsbärsträd okänd sort. Kan man plantera ett rotskott och få ett bra körsbärsträd i sinom tid?

[Ett svart får]

Jag fick även frågan om jag ville ha rotskott från ett körsbärsträd okänd sort. Kan man plantera ett rotskott och få ett bra körsbärsträd i sinom tid?

Om det är rotskott är det sannolikt surkörsbär (prunus cerasus), bigarråer och andra vanliga körsbär (prunus avium) skjuter inte alls rotskott i samma omfattning. Det vill säga bär med varierande grad av syra, jag tycker dom är goda men andra är inte lika förtjusta i dom. Bra till saft, som Kurt skrev ovan.

[manna]

Jag är också inne på att plantera körsbärsträd i vår/sommar/höst, vad som nu blir bäst.
Är det någon som har en aning om hur långt isär man behöver eller kan plantera två körsbärsträd?

På vår och höst är plantskolornas/växtbutikernas utbud som störst. Det är en fördel att plantera under vår och höst eftersom marken ofta är fuktig då. Under sommaren får du vara ännu mer noga med vattningen (man kan ju hoppas det i alla fall  ). En fördel med höstplantering framför vårplantering, är att trädet går i vila. Det kan med andra ord enbart ägna sin kraft åt att etablera sig. Det ska inte producera blad och blommor.

Plantera i grop som är vid och "grund". Plantera lika djupt som trädet står i sin kruka/påse. Sätt gärna trädstöd för de första två åren och glöm inte gnagskydd om du har t ex kaninbesök. Jag brukar beskära först andra året, medan andra beskär direkt vid plantering. Beroende på trädens slutstorlek, hade jag satt dem på minst 4 meters avstånd. Men avståndet beror även på hur du vill att din trädgård ska se ut. Det är skillnad på att plantera träd för optimal skörd och för att få skörd och skön skugga t ex.

[Ett svart får]

Ett annat planteringsknep som jag haft stora framgångar med är marktäckning. Bar jord värms upp av solens strålar och vattnet avdunstar blixtsnabbt. Täcker man under trädet med exempelvis gräsklipp, täckbark eller flis minskar avdunstningen avsevärt. Själv har jag en kompostkvarn som jag kör sly igenom och det materialet är gratis och perfekt.

[tuslus]

Tack så mycket Ett svart får och manna!

Nu börjar planeringen ta lite mer form Kanske bara ta rotskott (som då troligen är surkrsbär) och fryksås Jag har inte så mycket yta egentligen, det är mer som en kil med mest sten och sly i. Jag tänkte försöka byta ut slyn mot lite godare saker, typ körsbär och plommon

Höstplantering med marktäckning låter som en bra plan då hinner jag dessutom röja undan lite mer först

Tack igen, och tack för lån av tråden Nannisz

[Nannisz]

tack för trådkapen, då fick jag veta ännu mer   

[tuslus]

Hur är det med tålighet mot "blom-och-grentorka", är det testat på olika sorter? Jag  bor på västkusten och antar att smittotrycket här är stort och väderförhållandena mycket svampvänliga med all fukt.

Det svarar inte på din fråga, men jag snubblade just över det när jag letar info om äppelvecklare, så jag tänkte att jag kopierar hit det alla fall.

Blom- och grentorka, grå monilia Blom- och grentorka (Monilia laxa) är en svampsjukdom som infekterar via blommornas pistill och gör att blomställningen vissnar och hänger ner. Angreppen gynnas av fuktigt väder vid blom. Särskilt äpple och körsbär angrips. Infektion sker från övervintrade angrepp i gamla blomrester, skott och fruktmumier. Åtgärder: Håll träden luftiga och väl beskurna. Ta bort gammal gyttrad fruktved och fruktmumier. Skär bort angripna skott.

Det står i Jordbruksverkets "Växtskydd i ekologisk fruktodling"

[sonja på slätten]

Tack för informationen. Jag gör detta så gott jag kan med äppelträden, med de angrips ändå i viss mån. Dock blir det väldigt bra med äpplen ändå,  alldeles tillräckligt faktiskt.   Men jag har sett körsbärsträd i trakten som ser helt förstörda ut. Vildväxande dock, så de har förstås inte beskurits.

[manna]

Monilia laxa angriper stenfrukt medan Monilia fructigena går på kärnfrukt.

Förutom redan nämnda råd (tänk på att skära in på frisk ved och att elda upp de angripna växtdelarna), så läser jag i Biologiskt växtskydd i trädgården (Schmid och Henggeler, 1986) att det förebyggande kan hjälpa att plantera pepparrot runt träden. Vid regn under blomningstid kan man dessutom spruta med pepparrotste gjort på blad och rot på fruktträdens blommor. På så sätt hindras sporerna från att gro.

[manna]

Monilia laxa angriper stenfrukt medan Monilia fructigena går på kärnfrukt.

Nej, ursäkta, detta är tokigt.

Monilia laxa är blom- och grentorka. Monilia fructigena (även det en svamp) är gul monilia, även kallat fruktmögel. Båda svamparna kan drabba såväl kärn- som stenfrukt.