Gårdsstorlek beroende på verksamhet?

[B-boy]

Hej experter! Ber om ursäkt ifall ämnet har avhandlats tidigare, i så fall får ni gärna hänvisa mig rätt.

Jag har en fundering angående hur stor gård man kan tänkas behöva beroende på vilken verksamhet man avser att bedriva (eller som man vill ta höjd för att näste ägare skall kunna bedriva).


Låt oss anta att man kan köpa en äldre bondgård i Mellansverige och har möjlighet att köpa till både jordbruksmark och skog. Hur stora arealer jordbruksmark och/eller skog krävs för att kunna:

1. Ha gården som sommarstuga, med ytor för grödor och djur som det räcker om man tittar till en-ett par gånger i månaden (typ rotsaker, potatis och biodling). Skog så det räcker till att ta ved varje år.

2. Ha gården som "reservboende" om staden/regionen där man bor drabbas av en allvarlig kris (t.ex. omgattande sociala oroligheter, kärnkraftsolycka eller t.o.m. krig), dvs. den yta jordbruksmark och skog som krävs för att snabbt kunna ställa om till en stor grad av självförsörjning på kort tid (dvs mer omfattande odlingar än i 1. ovan, och plats för djur som man kan skaffa och lära sig sköta relativt snabbt, typ höns och får).

3. Göra en "Åter" och försöka bli så självförsörjande som möjligt, gradvis under en femårsperiod. Fokus på självförsörjning av livsmedel och ved snarare än försäljning, dvs man jobbar med något annat också (heltid eller deltid).

4. Göra en "Åter plus" och dels försöka bli så självförsörjande som möjligt, dels försöka sälja såpass mycket grödor eller animaliska produkter att man kan trappa ner på och kanske tillslut sluta jobba med ett annat jobb.

5. Bo permanent, jobba med annat, men ha 3-4 hästar på marken.

6. Bo permanent, jobba med annat, och ha skog nog att få vara med i det lokala jaktlaget.

7. Bedriva småskaligt modernt jordbruk (typ spannmåls-, mjölk-, eller köttproduktion) så att man kan leva av det.

Finns det några tumregler?
/B-Boy

[Neon Knight]

Finns det några tumregler?

Ju mindre gård, desto mindre förlust.

[tropfrog]

Det är svåra frågor då det är skillnad på jord och jord. Skillnaderna år till år. Skillnad från person till person vad gäller ork och behov. Jag kollade lite vad gäller häst. Om du skall odla ekologiskt hö så behöver en häst ca 1,5 ha ett bra år 3 ett dåligt år. Skall man ha 3 hästar kanske man kan minska marginalerna per häst lite? Så kanske 7,5 ha? Kanske går med mindre.

Häst är väl egentligen en katastrof för de flesta självhushållare. Du kan ju försörja en större familj med grönsaker, ägg, honung och kaninkött på samma yta som en häst behöver.

Mvh
Magnus

[skräptanten]

Tumregeln är att en köper så möe gård som en har råd med! (Eller så möe som banken vill låna ut till, rättare sagt...) Sen får en rätta mun efter matsäcken. I geografiska Mellansverige är priserna humana. Till skillnad från i Svealand, om det är din definition på "Mellansverige".
Och skippa hästarna. Det där 1,5 hektaret som föder 1 ridhäst över vintern, föder istället en 10-12 nyttiga mjölkgetter, till exempel.

[Skogsola]

 Hästar har noll med självförsörjning att göra. Lika "alternativt" som en rallybil och ungefär samma ekonomi.

[torparmot]

Skogsola, skräptanten och tropfrog sammanfattar allt jag skulle vilja skriva.
 Man kan inte säga generellt hur mycket mark och skog man behöver för att bli självförsörjande. Skogens tillväxt i bergslagen är mellan 5- 8 kubikmeter per hektar och år. Sedan beror det på hur mycket du tar reda på. Eldar du klenved eller ska du bara ha prima björk? För att odla grönsaker behöver du ca 2000 kvadratmeter per person. Många har fått det där med självförsörjning om bakfoten. Det är tre saker som gäller: Arbete, arbete och arbete. Alla som tänker flytta ut på landet borde prova på att leva där i november, december och januari. När vi flyttade ut på landet för mer än 30 år sedan önskade jag mig mest av allt en häst. Med den skulle jag köra hem ved, harva mitt grönsaksland och då och då ta en uppfriskande ridtur. Jag fick en bandgående minilunnare som man kan använda även i mossmark. Den har varit oumbärlig och de uppfriskande ridturerna har jag gjort per cykel. Om man vill bli självförsörjande kan man börja med ett litet trädgårdsland, några mindre djur t.ex höns, kalkoner och kaniner. Trivs man med dessa kan man fortsätta med  getter eller får. Ska du ha bin, gå gärna en kurs. Jag har varit kursledare i biodling. Några av mina elever blev biodlare, andra kom underfund med att detta inte var deras grej. Det är också en vikti g kunskap. På 70 talet köpte alltförmånga  bisamhällen som de senare övergav.  Torparmor

[Ett svart får]

Alla som tänker flytta ut på landet borde prova på att leva där i november, december och januari.

Det är ju den enklaste delen av året. Inget med odling alls, varken plöjning, ogräsrensning eller något. Djuren är inne och har ingen större lust att rymma, allt de kräver är lite matning och städning. Man kanske får skotta lite snö, fixa lite med veden och sedan är det inte mycket annat att göra. Lugnt och skönt, sitta inne och elda och ha det bra. Kanske göra sånt man inte hunnit med under sommaren och hösten.

[torparmot]

Visst är det så " ett svart får"! Det är då vi njuter, läser och kopplar av. Vi som trivs på landet. Men det finns många som vill sola, ligga i hängmattan eller resa bort stora delar av sommaren. Det kan man inte göra om man har får som lammar, kycklingar som kläcks eller bin som svärmar. Kan man inte njuta och känna sig tillfreds under de fridfulla vintermånaderna så kanske man bör tänka en gång till..
Torparmor

[TW]

Jag håller med de andra. Skall det bli någon ekonomi i att bo på landet så är inga hästar en grundförutsättning..... men som vanligt så finns det ett litet fåtal undantag som bekräftar regeln...... men de har ofta väldigt speciellas förutsättningar så låt oss bortse från dem.

Ett modernt jordbruk som skall vara ekonomiskt bärkraftigt kräver minst 40 hektar åker helst 140 hektar och enorma investeringar i maskiner och utrymmen. I dagens läge är det svårt att skaffa sig någonting sådant utan att låna sig sjuka och bli bankens trälar för 3 generationer framåt.

Det är väldiga skillnader mellan jaktlagen för hur mycket skog man måste äga för att få vara med. Här i byn är minimigränsen 2 hektar men jag har hört att det finns jaktlag där man måste ha 50 hektar för att få vara med.

Förr brukade man räkna med att en mjölkko krävde en hektar vall plus litet skogsbete. Arbetshästen på gården krävde två hektar vall plus litet skogsbete. Hur många får det gick på en hektar vall plus skogsbete minns jag inte men de var väldigt många. I synnerhet kustbyar brukar ha samfällda fårbeten där mantalsägare får ha sina får på somrarna.
Dessutom måste vallen plöjas upp och sås om med några års mellanrum så man behöver ha litet mer åkar/vall än man har djur för.
Det innebar en väldig produktivitetsökning för småbrukarna då de på 50-60-talet kunde köpa gråferguson eller lillvalmet och ersätta arbetshästen med två kor.
I dagens värld är skogsbete oekonomiskt för djurens klövar skadar granrötterna och då blir granarna innanruttna och duger bara till ved.

Det ekonomiskt bästa alternativet på en liten gård fattas på din lista:
Göra lilla halvÅter.
Köpa en gård med relativt litet boningshus och bra uthus och så mycket åker och skog som ni har råd med utan att låna för mycket. Lämpligtvis på någon ort som är lindrigt avfolkningsdrabbad och där gårdspriserna är låga samtidigt som den ligger inom långpendlingsavstånd (högst 12 mil) från en stad med aktivt näringsliv. Det innebär att traktens småföretag bekvämt kan leverera till den halvan av stadens pendlingsområde som vätter mot er och att ni har en period med långpendlande som en nödfallsreservplan C ifall det någon gång blir en krisperiod i hushållsfinanserna.

Ställa gården i ordning som helgpyssel under ett par år medan ni bor kvar i stan. Samtidigt får ni kontakter och bekanta i lokalsamhället. Amortera så mycket söm möjligt för nästa steg förutsätter minsta möjliga skulder.
Söka arbete i trakten och flytta till gården när ni hittar arbete. Leva billigt och täcka en del av matbehovet med egna odlingar och djur. Täcka värmebehovet och virkesbehovet på gården med egen ved (kräver väl 5-7 hektar skog). Om man har 2-3 hektar skog klarar man sig för man kan köpa gallringsvirke och vindfällen på rot i andras skogar och hugga och täcka en del av sina behov med det.
Då man lever billigt och drygar ut kontantinkomsterna med litet självförsörjning har man råd att vara arbetslös ett par tre månader i året eller alternativt arbeta deltid. En familj klarar sig bra om ena föräldern har heltidsarbete. Det öppnar möjligheter för att dra nytta av alla möjliga sorters säsongarbeten och deltidsarbeten som brukar finnas på landet...... och för olika slags småföretagande och småindustrier. Ju fler ben man står på och ju fler inkomstmöjligheter som står öppna destu bättre klarar man sig.
Det gäller att hela tidebn ha en plan B och plan C så att när ett arbete försvinner ordnar man ett annat åt sig och när det är knappt om arbete ökar man självförsörjningen och när det är gott om arbete minskar man självförsörjningen.

Edit: För att göra det mera klart vad jag menade.

[Anders S]

För att odla grönsaker behöver du ca 2000 kvadratmeter per person.

Men en del kommer långt med 100 m2 per person eller t.o.m. ännu mindre.

Om man vill bli självförsörjande kan man börja med ett litet trädgårdsland

Just så.

[torparmot]

Anders S. Jag plitade dit en nolla för mycket. Menade 200 kvadratmeter. Men starten bör vara blygsammare. Det är klokt att känna sig för, man ska ju känna trivsel och glädje också. Det värsta är när man skaffar djur. Misskött trädgårdsland är ingen katastrof men djur som inte sköts ordentligt är bedrövligt. Detta gäller även bin. Torparmor.