Gamla frysar suger ström!!

[torbjorn]

Ett litet äldre frysskåp drog nästan lika mycket som en ny frysbox. Då inser man att frysboxen är effektiv.

Kan du ange några bestämda siffror? Lämpligen som medeleffekt under några dagars mätning.

[torbjorn]

Om jag nu läser dina tidigare inlägg rätt Torbjörn så verkar det inte som gamla frysar drar så mycket mera ström. Bara isoleringen som blivit dålig. Detta borde väl gå att åtgärda genom att stanna och torka ut frysen, sen ersätta isoleringen med ny (ev. polyuretanskum?), Kanske svårare än det låter?

Jag kommer också ihåg att jag läst att gamla frysboxar kan stå i kalla vintertemperaturer utan att ta skada, men inte modernare, stämmer det och av vilken orsak?

Det är inte bara att isoleringen blir dålig med tiden, det finns faktiskt saker som har förbättrats också.

Dels har isoleringen ofta blivit tjockare, i synnerhet på de sidor av boxen där kondensorn finns innanför ytterplåten.

Dels verkar det som om kylmaskineriet ofta är betydligt effektivare på boxar med R134 som kylmedium (dvs tillverkade ca 1993 och senare) än på äldre typer med R12.  Det står alltid på typskylten vad det är för kylmedium i boxen. Ännu bättre har det blivit på dyrare modeller under de allra senaste åren med varvtalsreglerad kompressor som kan gå på lågt varvtal med mycket god verkningsgrad istället för att slå till och från. Tyvärr tycks en del av de lösningarna inte ha varit särskilt driftsäkra, men det kanske var frågan om barnsjukdomar hos ny teknik som är övervunna idag.

Och, inte minst, är det numera sällsynt med sådana energislukande lösningar som t ex att ha ett elektriskt värmeelement runt luckans kant för att inte tätningslisten ska frysa fast. Det var inte helt ovanligt på 70-talet. Jag hade en gång i tiden ett kombinerat kyl- och frysskåp (Electrolux, tillverkat ca 1974) som visade sig dra 40 W från elnätet även då båda kompressorerna stod stilla. Och det var ständigt varmt runt frysdörrens kant.

[Tännlappen]

...Tittar man på miljöaspekten så är ju en upplysning om typ att nytillverkning kan vara mer skadligt inte helt fel...Tittar man på sin egen situation om man spättat ut det gamla aset på grund av tyngden i dom gamla frysarna så är man ju inte så pigg på att ersätta den med en likadan  ...som står på original järnmedar...Få tag i rätt tätningslister är inte heller så lätt, ofta är väl locket spräckt enligt typ resväskemetoden att stå och stampa på locket så det går att stänga till var pris. Har man en frys som bara är ca 10-20 år gammal så är det nog inte så lätt att tjäna in den på elräkningen...När det gäller reparationer var det väl billigare förr...trenden sen många år är ju att liksom byta ut hela kitt i stället för att bara fixa det som är sönder. När det gäller hållbarhet och energiförbrukning så är det ju upp till politikerna att sätta mål för industrin...Nu när politikerna snackar miljö så får man känslan av att dom med lägst inkomst drabbas värst...Det som tillverkats låter man verka ut, inte lägga massa konstiga avgifter på det för att subventionera rika eller industrin med nyförsäljning....

[Örnnästet]

Så här skriver Naturskyddsföreningen:

Har du ett skåp från 90-talet så är det en rejäl miljöbov
som står och går 24 timmar om dygnet. I många fall är det
bästa för miljön att konsumera så lite som möjligt, att återanvända
och köpa begagnat men i det här fallet där utvecklingen
har gått så snabbt stämmer inte detta. Byter du ut ditt
gamla 90-tals skåp mot ett kvalitetsskåp av A+++ modell
har du tjänat in miljöpåverkan för att producera skåpet på
bara 2-3 år.
Då energieffektiviteten har sett en sådan snabb utveckling
bör faktiskt de flesta äldre kylskåp idag bytas ut och
flertalet frysskåp bör bytas ut mot en A+++ modell.
Förutsatt att de äldre modellerna tas om hand på ett miljö-
riktigt sätt.
Kylskåpsmodeller äldre än 2005 (7 år) bör av miljöskäl bytas
mot de effektivaste modellerna på marknaden.
För frysskåp har utvecklingen i energieffektivitet gått
ännu snabbare. Här bör du byta ut till en A+++ modell om
du har ett frysskåp av standardmodell, A och A+ modeller.
Har du en A++ modell av frysskåp bör du byta ut den efter
5 års användning.
Då standardmodellerna för frysskåp ligger så långt efter
A+++ modellerna i energieffektivitet så blir rekommendationen
att aldrig köpa ett frysskåp av standardmodell.

http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/nytt-rad-byt-kyl-och-frys-om-de-ar-aldre-sju-ar

http://mb.cision.com/Public/514/9434267/a1f2acb61a89ab4f.pdf

[Örnnästet]

Dock, Naturskyddsföreningen skriver också...

Detta resultat måste ses som en grov uppskattning då det
vilar på flera osäkra parametrar.

1. Den förväntade livslängden för ett modernt kylskåp är
under debatt. Många anser att moderna kylskåp med
mycket elektronik har en lägre livslängd. Produktens
livslängd påverkar rekommendationerna något.

2. Rekommendationerna bygger på förutsättningen att
A+++ modellerna håller vad de lovar och att de inte
tappar i energieffektivitet under sin livstid. Om så är
fallet återstår att se. Detta påverkar också rekommendationerna
något.

3. Konsumentens energikälla påverkar rekommendationerna
väldigt mycket. Ju större miljöpåverkan energikällan
har desto mer slår energibesparningar med nya
modeller igenom. Om konsumenten till exempel använder
förnyelsebara energikällor är rekommendationerna
helt annorlunda.

4. Rapporten har använt en relativ hög återvinningsgrad
på kasserade kyl och frys i Sverige. Det bygger på insamlade
uppgifter men dess exakthet är svår att säkställa
d.v.s. hur vanligt det är att produkter inte
samlas in på ett miljömässigt korrekt sätt.


För vår del så har vi inte möjlighet att ha frys i uppvärmd byggnad, så vi har därför valt en frysbox i A++ modell som klarar av lite tuffare minusgrader. Vilket A+++ frysboxarna inte gör.

Känner också till att studenter vid Linköpings universitet tittat på data från tillverkarna av vakumpanelsisolering och sett att isoleringsförmågan avtar kraftigt efter några år. Å andra sidan så är vakumpanelsisolering, även när den är som sämst, bättre än polyuretanskum (i samma tjocklek) - och den intjänade miljöeffekten går ju förhållandevis snabbt enligt Naturskyddsföreningen.

[Gilbert]

Energimyndigheten har samma rekommendationer efter SP tester. Men det hjälper inte på alternativ.nu för här gäller Jantelagen.

[Tännlappen]

 ...Det här var lurigt...Jämför man i dagens läge två skåp ett A+++ och ett A+ skiljer det ca tre tusenkronor i pris mellan dom , skillnaden i förbrukning år ca 150kw ca 150kr enkelt räknat. på tio år har man då sparat 1500kr mot A+ skåpet ,men samtidigt är A+++ 3000kr dyrare så fortfarande en förlust med 1500kr  ... Kul att veta vad ett 90-talsskåp drog i ström eller ett i början på tvåtusentalet så är det ju möjlighet att kolla siffrorna....Hmmm...En sak man inte tänker på är ju att det faktiskt kostar att bli av med den gamla frysen är väl knappast någon som vill ha ett gammalt as i blickfånget ,ser ju hmmm ut  . dessutom läcker den kanske onyttigheter... Har man en bit till tippen + släphyra kan det lätt bli en femhundring...Och då försvann en del av eventuell besparing, kanske flera års besparingstankar  ...Så känsligt kan det vara...

[torbjorn]

Jag kommer också ihåg att jag läst att gamla frysboxar kan stå i kalla vintertemperaturer utan att ta skada, men inte modernare, stämmer det och av vilken orsak?

Jag glömde att svara på den andra frågan i inlägget förut.

Det är i praktiken ingen skillnad på äldre och nyare frysboxar när det gäller deras funktion i kyla, skillnaden är bara att produktstandarder och krav för CE-märkning numera kräver att tillverkaren ska ange ett tillåtet temperaturområde, det behövdes inte förr.

Det problem som kan inträffa är när det är så kallt ute att kompressorn får mycket korta drifttider och långa stilleståndsperioder, så den är helt utkyld innan den ska starta igen. Dels finns det en risk för s k vätskeslag för att det har samlat sig kylmedium i flytande form i kompressorn, och dels kan den ha svårt att komma igång när den är kall och oljan trögflytande. Kompressorer med startkondensator brukar vara lättare att "kallstarta" än de som saknar sådan. Det är också viktigt för att den ska ha chans att orka igång, att den matas från ett starkt elnät med låg impedans så att inte nätspänningen sjunker för mycket i startögonblicket. Det är t ex inte lyckat att ha en frysbox i ett uthus som matas via en lång och klen kabel från boningshuset eller kanske ännu värre via flera tiotal meter tunna skarvsladdar.
I luftvärmepumpar med kompressor i utomhusdelen brukar man lösa detta med ett litet värmeelement under kompressorn och en termostat som slår till det då utetemperaturen är lägre än ca +4 grader.

Ett annat problem är startreläer med s k PTC-motstånd som i många år har använts framför allt på kylkompressorer av märke Danfoss. De har en förmåga att ta eld om de har utsatts för fukt och kyla länge, och har orsakat många bränder. För 10-15 år sedan byttes de eldfängda reläerna ut kostnadsfritt, åtminstone i Sverige, jag vet inte om samma erbjudande har funnits även i andra länder eller om det fortfarande går att utnyttja. Det är i varje fall i kylar och frysar tillverkade under hela 80- och 90-talet, kanske även en del av 70-talet som det finns ett potentiellt problem.
Om man har en frysbox som man är misstänksam mot, så är ett tillräckligt brandskydd att se till att hålla rent och dammfritt runt kompressorn samt att se till att golvet och väggen bakom boxen är klädda med brandsäkert material (t ex gipsskiva).

[kackelmann]

Jag kan lixom inte ha en gammal frys med kass termostat eller skenande kompressor

Hade nån av dina gamla frysar trasig kompressor eller termostat?

[Anders G.]

Varför visar ni inte upp era isdösar i denna tråden istället? (Handupptagen is med hästtransport skall det vara, annars gills det inte).

[Gilbert]

Tråden för min del är avslutad, det känns inte meningsfullt att dra den vidare.

[MultiMan]

Så här skriver Naturskyddsföreningen:

Har du ett skåp från 90-talet så är det en rejäl miljöbov
som står och går 24 timmar om dygnet. ...

http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/nytt-rad-byt-kyl-och-frys-om-de-ar-aldre-sju-ar

http://mb.cision.com/Public/514/9434267/a1f2acb61a89ab4f.pdf

Jag köpte en Whirlpool frysbox 1999. Ingen ville ha den och jag blev avrådd av handlaren eftersom han inte förstod vitsen och den rymde mindre pga den tjocka isoleringen, en av de första sk superisolerade boxarna. Egentligen kostade den en tusenlapp mer är de vanliga men eftersom ingen köpte den fick jag den för samma pris som en vanlig.

Den är alltså 90-tal men fungerar utmärkt fortfarande och framförallt går den väldigt sällan, långt ifrån den generalisering som Naturskyddsföreningen gör. Den ska klara minst 48 timmar strömlöst utan att maten tinar. Jag kan inte tänka mig att en ny motsvarande är speciellt mycket effektivare och den kan omöjligen vara så mycket sämre att det motiverar ett byte ur energisynpunkt.

[Tännlappen]

 ...Att alla 90-talsfrysar går dygnet runt är väl inte riktigt sant     ...Kan ju mycket väl finnas ett knippe kusiner i frysbranschen där ,eller mycket troligt  . Lite magkänsla och sunt förnuft gäller nog...

[torbjorn]

De frysar jag har stött på som har varit i så dåligt skick (antingen isolerings- eller maskinmässigt) att kompressorn måste gå nästan oavbrutet, har varit mer än 35 år gamla.

Sen är det klart att bland starkt prispressade, masstillverkade produkter som det här är frågan om, så får man alltid räkna med ett eller annat "måndagsexemplar" som får mycket kortare livslängd än vad som är representativt för typen.
Om man går tillbaks och tittar i konsumenttidskrifter från 70-talet så klagas det mycket där på vitvaror som knappt höll garantitiden ut, osv osv, men faktum är att det bara var på sin höjd 5 procent av alla tillverkade exemplar som höll så dåligt, resten klarade sig åtminstone maskinellt gott och väl 30 år innan de började visa ålderskrämpor.

[Örnnästet]

Jag köpte en Whirlpool frysbox 1999. Ingen ville ha den och jag blev avrådd av handlaren eftersom han inte förstod vitsen och den rymde mindre pga den tjocka isoleringen, en av de första sk superisolerade boxarna. Egentligen kostade den en tusenlapp mer är de vanliga men eftersom ingen köpte den fick jag den för samma pris som en vanlig.

Den är alltså 90-tal men fungerar utmärkt fortfarande och framförallt går den väldigt sällan, långt ifrån den generalisering som Naturskyddsföreningen gör. Den ska klara minst 48 timmar strömlöst utan att maten tinar. Jag kan inte tänka mig att en ny motsvarande är speciellt mycket effektivare och den kan omöjligen vara så mycket sämre att det motiverar ett byte ur energisynpunkt.

Naturskyddsföreningen har ju tyvärr inte räknat på frysboxar, som ju är bättre konstruerade för att hålla kyla än skåpen, så man får räkna/uppskatta själv.
OM man antar att energiåtgången för återvinningen och nyproduktionen av frysskåp är motsvarande för frysboxar (förmodligen ett rimligt antagande).
Då kan man räkna baklänges genom att använda sig av rapporten och tillverkarnas data för frysskåp och sen räkna om detta för frysboxar. (Dock är det fortfarande oklart vilken systemgräns Naturskyddsföreningen använder för sin livscykelanalys, och jag har ju bara räknat på några specifika skåp så beräkningen blir ungefärlig och en uppskattning, men ändock...)

För en A++ frysbox tar det då ca 16 år innan det blivit en energivinst att byta ut den till en A+++, och för en A+ box tar det ca 8 år.
Tittade på Cylindas frysboxar A++ 350 liter (234 kwh/år), respektive A+ boxen på 360 liter (318 kwh/år), samt LiebHerrs A+++ box på 331 liter (152 kwh/år).  (kompenserade för volymskillnaden)

Naturskyddsföreningens inställning verkar vara att frysskåp som har en energiåterbetalningstid på knappt 4 år, bör bytas direkt (förmodligen iom att livslängden på det nya skåpet vida överstiger detta). Ett A++ frysskåp har en energiåterbetalningstid på 9,5 år och bör bytas efter 5 års användning (för efter ytterligare fyra år har man tjänat in energivinsten) enligt deras rekommendation. Utifrån detta resonemang, bör man byta en A+ frysbox (enl. ovan) efter 4 år till en A+++. Dvs. köper man en A+ box idag bör man byta den INOM fyra år till A+++ för man gör då en energivinst totalt sett! (Deras utgångspunkt var 2012, så varför köpa en A+ box?!)

Jag vet ju inte hur mycket ditt 90-tals skåp drar, jämfört med en A+ och A++ box. Men vid strömavbrott håller A+ boxen i 36 timmar och A++ boxen i 67 timmar. A+++ boxen håller i 77 timmar. Sen har ju kompressorerna förmodligen också blivit bättre. Kanske är din box att jämföra med en A+ box? Det är möjligt att det skulle vara en energivinst om du då byter ut din box. Men med tanke på att det fortfarande är oklart hur effektiva de nya vakumpanelsisoleringarna är över tid, hade jag nog avvaktat lite. Men man kan ju alltid mäta för att få ett bättre beslutsunderlag.

Och om ekonomin begränsar, så avvaktar man kanske man har råd till en A+++ box istället för A++ box, när man väl byter... och det kanske blir det allra bästa (om man inte har råd med A+++ idag)?

[Själv är bäste dräng]

Men om det då skiljer 166 kWh per år mellan A+ och A+++ så rör det sig om ca 200 kr per år vilket knappast kan motivera att slänga ut ett fungerande skåp och köpa ett nytt. Ofta så har man ju nytta av värmen från skåpet eftersom vi bor i ett kallt land och måste värma upp våra hus. Har man direktverkande el så är driften av kylboxen "gratis", medan den som eldar med ved kanske endast räknar hem 20 kr som energivinst. Men han kanske å andra sidan har skåpet ståendes i en kallare del av huset där det inte behöver gå så ofta.

Men när det är dags att byta skall man givetvis satsa på ett så snålt som möjligt i rimlig prisklass, så man kan undra varför det finns A+?

[Tännlappen]

  ...Läste lite om märksystemet...verkar som nytt är på gång...På ren latin så man inget förstår  ,istället för år står det annum ...Kanske lika bra det...Så kan det gå med många kockar...blir en obegriplig soppa...Lägger in en länk om vitvaror...

http://www.radron.se/artiklar/Kop-ett-kylskap-med-sa-lite-elektroniskt-lullull-som-mojligt-/

[MultiMan]

Örnnäste: Väldigt utförlig svar, lyfter på hatten!

Jag ägnade lite tid åt att försöka hitta data, men det verkar svårt. De 48 timmarna är enbart något jag har i minnet men det brukar vara bra.

Modellen heter iaf AFG529 och sidor samt lock är 9cm tjocka. Instruktionsboken är tyvärr bara generell och innehåller inga data alls. Den är tryckt 1/6 1998. Hittar ingen data på nätet trots att min Google-Fu är rätt bra.

Med tanke på hur pass sällan den går (18C inomhus) så känner jag inget akut behov att byta men kommer antagligen att köpa den högst klassade när jag byter om inte priset är extremt. Liebherr är väl mycket bra kvalitet men också dyr men förbrukningen verkar ju vara väldigt låg, så både lång livslängd och billig drift betalar sig.

Gjorde en snabbkoll på Elgiganten men herregud så dåliga klassningar på de flesta boxar och en hel del med bara A! Tiden verkar ha stått still där, men Whiteaway hade betydligt mer. Tydligen får man räkna med runt 10000 för en A+++ LiebHerr, runt tre gånger så mycket som jag gav för AFG529, inte så kul. Elextrolux har A++ för halva priset jämfört med den tyska tillverkaren (är det väl?).

Egentligen borde jag kolla på boxen i någon butik. Den Whirlpool jag har nu har jag aldrig behövt stänga av för att avfrosta eftersom den räfflade, blanka aluminiuminsidan gör att man bara kan skrapa bort isen med en spatel och fiska upp isen från botten, tar bara runt 5 minuter. Mycket bra om boxen saknar automatisk avfrostning.

[Örnnästet]

Trist att det inte finns data MultiMan, men det låter som du gjorde ett kap när du köpte boxen. Du har inte möjlighet att låna mätutrustning, det vore onekligen lite intressant...

Ekonomiskt tjänar man nog inte på att köpa de dyrare A+++ boxarna, även om man måste köpa nytt (jämfört med A++ boxarna), men miljösamvetet kanske får det att väga över ändå. Förmodligen kommer priset också att sjunka med tiden, och om elpriset stiger...

Lite beklämmande att det fortfarande säljs (och köps) så dåliga nya frysboxar. Skillnaden i pris mellan A+ och A++ är trots allt inte särskilt stor.
Sen blir ju A+++ boxarna än mer känsliga och ska inte stå i utrymmen under 10 plusgrader, så för vår del som bor så litet måste boxen bo i den oisolerade ladan - bästa valet blev då en stor A++. Ska bli intressant att mäta och se hur förbrukningen blir där ute över tid.

[Tännlappen]

Har man väldigt rappiga vitvaror och familjen krymt...Köper mindre kyl och frys...Då kan man ju välja lägre klassning och få en slant över...