Storlek på trädgårdsland

[Tinkerbell]

Har precis köpt ett hus på landet i Östergötland med 2300kvm tomt där vi tänkt anlägga en odling av grönsaker.
Hur stort trädgårdsland behöver vi gräva upp för att tre personer ska kunna bli någorlunda självförsörjande på grönsaker?

Är det något vi kan så redan på hösten för skörd till nästa sommar?

[Skogsvilde]

Hur mycket yta beror väldigt mycket på hur mycket jobb du kan och orkar lägga direkt.
Det finns en del som du kan få i jorden redan i höst, vitlöken sätter man på höstkanten, dill och morötter kan sås.
Du kan förbereda för ett potatisland genom att täcka en yta som passar dig med papp och sedan lägga ett tjockt lager halm på detta. Där kan du odla potatis i två år innan du måste rotera för att få bra odlingsföljd.,

Jag gillar principen att bryta och göra landen allteftersom då man kan växa med uppgiften i ett lagom tempo.

[Tinkerbell]

Men rent teoretiskt hur mycket odlingsyta går åt? Har hört väldigt spridda siffror mellan 100-500kvm

Vist får man börja lite försiktigt och utöka men nyfiken som man är vill man ju veta.

[Anders S]

Jag gillar principen att bryta och göra landen allteftersom då man kan växa med uppgiften i ett lagom tempo.

Samma här. Dessutom kan man behöva pröva sig fram om, var och hur det går att odla på tomten. Det kan vara dumt att satsa för stort innan man gjort detta.

Men rent teoretiskt hur mycket odlingsyta går åt? Har hört väldigt spridda siffror mellan 100-500kvm

Det finns goda skäl att siffrorna varierar så mycket.Det beror mycket på odlarens skicklighet och platsens förutsättningar hur mycket man kan få ut. Behovet varierar också mycket, men även om ni nu vet vad ni behöver så är en osäkerhetsmarginal på t.ex. 100-500 m2 inget konstigt innan ni har satt igång och odlat några år.

[Pentti Linkola]

Det gjordes någon odlingstest, där de kom fram till att veganer behöver 800 kvm per person, för att vara helt självförsörjande på mat, på det stället.

[Alexn72]

Jag har ca 150kvm och är nu under sommaren mer eller mindre självförsörjande på grönsaker
Jag skulle säga att fundera över hur ni vill sköta det hela..

Ska ni använda maskiner? hästar, handkraft?
ett "häst land" är bättre om det är 50x3m än 12x12 då det är svårt att svänga tex

och ska man ha maskiner så får raderna anpassas efter avståndet maskinen kräver.
Ska man däremot göra allt för hand så kan man plantera mycket tätare

Bevattning är också en sak att  tänka på, det är stor skillnad i att vattna 50x3 och 12x12m


ogräs.... vad finns där idag? är det gräsmatta så börja använda så absolut lite du bara kan typ 5x5meter och resterande plöjer du upp eller liknande så du kan utrota ogräs/gräs utan att behöva vara rädd om vad du sått

[Tinkerbell]

Idag består tomten av en grusplan, tre byggnader (boningshus, garage med gäststuga, gammalt häbre samt jordkällare som bonus) och resten slät gräsmatta med en del fruktträd. Det finns med andra ord inga befintliga odlingar alls.

Vi är inga veganer, snarare köttomaner men vill börja äta mer grönt och slita för födan. Mestadels för att få goda obesprutade hemodlade grönsaker men ändå att tjäna en liten slant i minskat inköp från affären.

Vi har inte tänkt använda några maskiner mer än att låna/hyra en jordfräs i början. Möjligt att vi köper någon maskin efter hand men vet inte vad som kan vara lämpligt i så fall. Tipsa gärna.
I bevattningsväg har vi gratis tillgång till sommarvatten från en närliggande å och behöver därmed inte ta vatten från brunnen.

[Skogsvilde]

Jag skulle nog satsat på bäddar. Ca 1,2m X så långa som du tycker fungerar. Placera dom så pass långt ifrån varandra att det går att köra med gräsklipparen i mellan. Jag gillar att ha sarg för att få en klar avgränsning. Det kan du använda virke, plåt, betongplattor ja precis det som du tycker fungerar.
 
Gräv klart minst en snabbt, och sedan en till om du vill ha mer klart och sedan någon som du kan ha som potatisbädd. Jag upplever att om man använder en gödselgrep vid grävningen så är det lätt att rensa bort rötter och sånt som man inte vill ha.  Har du höns så skickar du in grästuvor och svål till dom så har dom finfin sysselsättning och mat.
När löven faller så använder du dom till att täcka bäddarna. Bara ös på så sköter naturen resten.
Om du har mycket som skall komposteras dvs städa upp tomten så kan du med fördel göra en bädd där du gör en limpa med kvistar och annan trädgårdskompost.

Gällande maskiner så JA det är bekvämt med jordfräs men den är helt onödig om du jobbar med en täckodlingsprincip då maskarna gör det mesta av jobbet åt dig.
Dessutom så river jordfräsen av rötterna och finfördelar dom så fint vilket ger dig mer ogräs.
Du har mer nytta av en klafse det är en bred månskäre liknande hacka som är riktigt bra till jordförflyttning.
En fyllhammare är perfekt till grävning och en bra gödselgrep gärna med svetsad skoning mot skaftet.

Gräsklipparen skall vara en modell där man kan samla upp klippet som du använder i täckodlingen.
Har du en hel del att röja betalar det sig med en rejäl röjsåg annars klarar du dig långt med lie och och rejäla klippbertyg.

Juh bättre du planerar ditt förarbete desto lättare blir underhållet.
Täckningen av den öppna jorden är en del av det som gör jobbet lätt.
Jag lägger max några timmar per år med ren ogräsbekämpning men mer tid på att förebygga det.
Eller inte för gräset skall juh klippas och samlar man upp det och lägger det i bädden så är det liksom på vägen.
I år har jag tex låtit två limpor sköta sig själv, det innebär att jag fått kopiösa mängder våtarv, svinmålla och annat i dessa. Men dom är juh mat dom oxå.

[Tinkerbell]

Ja, en bra gräsklippare behöver jag köpa så du rekommenderar en med gräsuppsamlare till odlingen före en mulcher/bioklipp som finfördelar och lämnar kvar klippet?

Höns har jag inte men grannen har. Tror inte vi kommer skaffa några om vi kan idka byteshandel mellan ägg och grönsaker.

[Skogsvilde]

I början av säsongen använder man klippet i odlingarna, när man har täckning så kan man göda gräsmattan med det. Och man sedan skördar så täcker man resten med gräsklipp om man inte har andra alternativ.

En del med självhushållningen är att om man har djur så kan en del hjälpa till i grönsaksproduktionen.
Direkt eller indirekt. Hönsen har jag nämt, vi har kaniner oxå och dom har halm i sina burar. Det normala är att ma lägger den på en gödselstack men jag lägger den direkt på bäddarna som både gödsling och täckning. Och på det sättet gör den nytta två gånger och jag sparar in ett arbetsmoment.
Den största nackdelen med täckodling är nog den estetiska. Det ser skräpigt ut.

[lichiplommon]

Jag skulle nog börja med en lämplig storlek - typ inte mer än 60m2 - oavsett om du kör bäddar med täckodling eller nån annan metod. Alltså ungefär som en halv kolonilott. Sedan kan du utöka. Det är frustrerande att inte mäkta med i början och bättre att se vad man orkar och sedan utöka. Om jorden är bra så borde 150-200 räcka till årets grönsaksbehov (lite marginal inräknat).

[Pentti Linkola]

Hackor är underskattade av oss modärna nordbor.
Har odlad med jordfräs förr och det kommer aldrig att hända igen. Eller med spade..

Tycker man det är tungt att nybryta så låna in traktorgranne med plog, eller börja och öka med mindre per år.
Men ett par hundra kvadrat är nog inte för mycket att börja med, i vilket fall. Det mäktar man normalt med och gör man inte det så är det ingen jätteförlust.

[Tinkerbell]

Så en jordfräs är inget att ha efter man har grävt bort grässvålen? Vad är det som är så dåligt med jordfräs?
Så det är hackan som gäller för att få 200m2 fin odlingsjord?

[Anders S]

Jamen vad har du för jord?

Här är lite egna erfarenheter från lerjord. Jag har etablerat nya bäddar
* dels genom att först fräsa, sen sätta potatis med täckodling första året, sen fortsätta odla med stort inslag av täckodling,
* dels genom att täcka från början och sätta potatis först efter två år, eftersom jag tycker det tar två år för grässvålen att brytas ned och innan dess går det inte så bra att odla (om man inte gödslar eller bearbetar kraftigt eller för bort grässvålen).

Efter 2-3 år är min iakttagelse att bäddarna som etablerats enbart med täckodling har bättre jordstruktur. De som etablerats med en inledande fräsning har mer pulverartad struktur, och alltså mindre aggregatbildning. De senare slammar lättare igen vid väta och blir sedan hårda när de torkar.

Jag har även gjort liknande jämförelser på grusig moränjord. Även där är det bättre att bara täcka. Fräsningen gav mer ogräs och till synes lägre mullhalt (synbart grusigare jord).

Jag har då alltså bara fräst en gång just i början, precis som du ämnar göra.

[Anders S]

För balansens skull ska jag lägga till lite. Det kan bli för mycket täckodling. Man kan få problem med ökade problem med sniglar, mögel och sork. Jag tycker dock detta motverkas bra av att odla i upphöjda bäddar med gräsremsa mellan. Det kan också bli dålig mineralisering, d.v.s. dålig näringstillgång då allt för mycket näring går åt till att bryta ned täckmaterialet. Det kan då bli lite av torvmosse över det hela. Även här hjälper upphöjda bäddar till, men ibland gör en ordentlig jordbearbetning bra nytta, som sönderdelar halvförmultnat täckmaterial och blandar det med jord. Men det är oftast en överdrift att fräsa. Hacka eller möjligen gräva duger bra. Dessutom behöver man gödsla.

Jordfräsning: det växer ofta bra under en säsong efter att man fräst på våren, men strukturproblem kan dyka upp senare, t.ex. efter nästa vinter. Då kan man kanske klara sig med att fräsa en omgång till. Man kan bli beroende av att kunna fräsa. Ibland går det bra, ibland blir jorden utmattad förr eller senare. Olika jordar tål fräsning olika bra. En moränjord med mycket sand, måttligt med lera och få eller inga stenar är väl det bästa om man vill fräsa. Ren sand- eller mojord funkar nog också bra, men jag har inte testat.

[Tinkerbell]

Många bra tips och synpunkter. Jag är ytterst tacksam :-)

Jag har en månad kvar innan tillträde till huset så vet faktiskt inte vilken typ av jord som gömmer sig under grässvålen.
Men min tanke går mot att klippa med mulcherklippare och låta klippet ligga kvar som näring till gräsmattan och odla utan täckning för att lättare kunna jaga mördarsniglar som är ett stort problem i dessa trakter. Odlingarna kommer roteras.

Jorden blandar jag upp med kogödsel om ingen annan har bättre förslag. Såg att det finns pelletrerad kogödsel som kanske kan vara bra att komplettera med under säsongen? Till kommande år har vi skaffat komposter att ta näringsrik jord från.

[Anders S]

Du får pröva dig fram. Du kommer märka efterhand vad som fungerar och vad du ytterligare behöver. Vad som är rätt odlingssätt beror också mycket på odlaren. Det är en personlig grej.

[Tännlappen]

...Som Pentti Linkola  om hackor, en gåta att dom försvann...En tvåhjulstraktor är inte helt fel...Men som sagt börja med att rensa tomten från brädhögar och bilvrak , inget får ligga på marken inte ens en vattenkanna får stå på marken detta för att förhindra att det finns äggläggningsplatser för spanska sniglarna...även röja så att maximalt solljus kommer åt...gräs givetvis kortklippt...Så en snigelundersökning är nog en bra början vilket även kan styra vilket sätt man ska odla på eller vad man ska odla...Sanering av tomt minskar även sorkpåhälsningar...Rejält växthus kan också vara en bra grej...

[Anders S]

Eller också kan man få fiender till de spanska skogssniglarna att trivas. T.ex. äter vinbergssnäckor deras ägg. En mer varierad miljö kanske är bra. Jag och ett antal andra odlare diskuterade saken för ett tag sen. De flesta som hade erfarenhet av spansk skogssnigel ansåg att täckodling var mer till fördel än nackdel. Jag är också misstänksam mot flitig gräsklippning, i synnerhet med rotorklippare som mosar gräset. Mums för sniglarna? Slår man gräset sällan och hellre med slåtterbalk än rotorklippare så minimerar man mängden mosat vattnigt växtmaterial. Bedriver man ängsbruk på stora delar av tomten så hinner gräset växa sig hårt, kolrikt och har låg vattenhalt. Inte bra snigelmat. Välskötta komposthögar där allt material kommer i omsättning relativt snabbt kanske inte är så farliga. Det är halvdött och nyligen dött material som sniglarna lever av, samt relativt svaga och vattniga växter (d.v.s. övergödda och övervattnade). Människor har en allmän städningsmentalitet och tar för givet att den löser problem. Jag kan lika gärna tänka mig att den skapar problem. Den är i alla fall inte gynnsam för den biologiska mångfalden i trädgården.

[Pentti Linkola]

Jordfräsar är finfina på att sprida ogräs och i sandjordar som jag har haft och har, så bearbetar de alldeles för mycket.
På tvåhjulstraktor kan man sätta plog, istället för fräs, om man vill det.

Har gott om spanska sniglar, men de är inget problem. Tar de jag ser och de har minskat efterhand, som jag jagat och på samma tid har pantersniglarna ökat.
Fast det finns som sagt gott om dem ändå, men de är helst i gräset, som sköts som äng och inte som gräsmatta. Har kanske tagit 50 i odlingen i år och de har bara ätit på dött material, eller levande ogräs. Inte på mina plantor.

Och deras fiender trivs definitivt också bäst i det höga gräset. De spanska är mycket slemmigare och klarar sig bättre och är våghalsigare på kortsnaggat gräs, än andra typer.
Biologisk mångfald är bra skit.

En gräsmatta utan något intressant, inga fiender och endast prunkande grönsaksland och blomrabatter som finns liksom. Som bäddat för problem.