Vilka metoder ska vi använda i biodlingen?

[christelle]

Ett blodprov kanske?

Mm, alla ingrepp påverkar på nåt sätt. Tar en ut helblod så kommer kroppen att initialt "korrigera" förlusten genom att producera mer blodkroppar av alla sorter, vilket påverkar många organsystem, blodgivare tex kan lämna blod igen efter några veckor. Initialt kommer även koagulationssystemet att jobba hårt på platsen för utflödet etc. Kanske applicerbart på bisamhället om man betraktar det som en enda organism?

[Grönsaksemma]

Jag har läst tråden här och får intrycket att en del här vill ifrågasätta ts omsorg om sina bin med ett allt-eller-inget-resonemang.

Min personliga uppfattning är att verkligheten är allt annat än svart och vit, det är en mycket glidande skala. Att undvika onödigt lidande och död borde vara en självklarhet för alla.

Är det onödigt att försöka ge boskap ett bra liv bara för att de förr eller senare ändå kommer att slaktas?
Är det onödigt att vara vegetatian eftersom man hade kunnat vara vegan?
Är det onödigt att döda hankycklingar snabbt när de ändå blir dödade?
Är det onödigt att låta värphöns vara frigående utomhus istället för burhöns?

För mig är svaret på ovanstående frågor rätt självklart.

Ofta när det börjar pratas om begränsning av skada och lidande så kommer det snabbt personer som försöker förringa de som vill driva frågan och hävdar att alla som inte vill odla inälvmask bara är hycklare.

De som på allvar menar att det saknas mellanting mellan att lägga sig ned och dö och att tortera, stympa och mörda allt man ser dagligen borde sätta sig ned och fundera en gång till.

[christelle]

Att undvika onödigt lidande och död borde vara en självklarhet för alla.

Kanske det är så, kanske inte, eller åtminstone inte när det gäller dem en anser vara mindre värd än sig själv. Den filosofiska ansatsen utgår ifrån en etisk princip att inte skada eller orsaka andra levande varelser lidande, att aldrig skada eller döda i onödan. Trådens praktiska utgångspunkt och egentliga fokus är frågan om vi som biodlare måste använda metoder inom biodlingen som skadar eller dödar bina.
Två medlemmar har lämnat förslag på hur man skulle kunna byta dödande metoder mot icke-dödande, Jano och Olof, och deras förslag kommer jag att ta med mig och pröva i min egen biodling när det blir aktuellt.

Så här står det i beskrivningen av användningssättet av biskakaren fint kallad "varroa sampling tool"

"Testet är inte väderberoende och går att upprepa utan att provresultatet påverkas menligt. Nackdelen är att man tar bort 300 bin, detta har endast betydelse för samhället på våren när yngelsättningen är hög och tillgången på arbetsbin är begränsad."
http://svenskbihalsa.se/

Kan man ana en tveksamhet kring tillvägagångssättet?

[olof]

Så här står det i beskrivningen av användningssättet av biskakaren fint kallad "varroa sampling tool"
...Kan man ana en tveksamhet kring tillvägagångssättet?

Det finns även alternativ till detta.
http://scientificbeekeeping.com/powdered-sugar-dusting-sweet-and-safe-but-does-it-really-work-part-3/


Dock är det ett flera saker att tänka på. 300 tvättade bin är referensmåttet som gör resultatet jämförbar med andras mätningar. Mätning med pudersocker är inte jämförbart på samma sätt. Mätning med pudersocker påverkar binas beteende och tar bort ett okänt antal kvalster ur samhället så att nästa mätning inte ger ett rättvisande resultat. Florsockermätningen går snabbare men är väsentligt dyrare. Och du har tillfört något i kupan, det ska dokumenteras i livsmedelsjournalen.

Jag anser att man måste ha en plan och ett godtagbart syfte innan man gör denna typen av ingrepp, oavsett om det är en dödande eller störande metod. För mig skulle det t.ex. kunna vara att ett avelsprogram med målet att få bina att själva hantera varroa. För att bara mäta räcker naturligt nedfall eller mätning vid generell behandling.

[olof]

En sak till som komplicerar ekvationen hur man ska sköta bin - bina lever väldigt kort tid och jag anser att vi är skyldiga dem att minska slöseriet med deras tid och liv. Slöseri kan t.ex. vara att inte ta vara på det överskott de producerat, eller låta bin leva i ett undermåligt bisamhälle i obalans.

Jag brukar t.ex. tänka på det när jag skrapar ur sista gnuttan honung ur burken, bina som samlat denna ska inte ha levt förgäves.

[SNICKAREN]

Det praktiska perspektivet bör inte vara honungsskörd. Detta är ett vanligt missförstånd. Alltför vanligt.. Pollinering är det absolut viktigaste. För alla. Honungsskörden uppskattas endast av biodlaren och av alla honungsälskare (ink mig!).

Vilket samhälle pollnerar mäst; det som får 30 kg i skattlådan el.
                                                 det som får 100 kg i skattlådan, det senare ger mer klir i kassan p.g.a. mer äpplen,päron,plomon och jordgubbar m.m. Honung ska man inte äta, nästan bara kolhydrater.

[christelle]

....300 tvättade bin är referensmåttet som gör resultatet jämförbar med andras mätningar.

Jag anser att man måste ha en plan och ett godtagbart syfte innan man gör denna typen av ingrepp, oavsett om det är en dödande eller störande metod.

Erik Österlund skriver i artikeln om biskakaren i Bitidningen nr 4 2015 "Tycker du att det är för mycket att ta död på 300 bin kan du mäta upp 2/3 dl för tuschlinjen då blir det ca 200 bin."
Vips så hade en kunnat döda 1/3 mindre bin vid varje mättillfälle 

I ovan nämnda artikel i Bitidningen inleder Österlund med "Ett bra sätt att få en uppfattning om varroaläget i ett samhälle och som kanske tar 5 minuter vid bikupan...." och det tolkar jag som att det är biodlarens bekvämlighet och minskade arbetstid som står i centrum när nya metoder rapporteras och anammas?
Till Österlunds försvar så anger han hur en själv ska tillverka bislaktaren, dock måste man köpa två burkar jordnötssmör av märket Skippy som grundmaterial. Kan man nu inte göra den själv så lämnar han ut adressen till försäljaren som fått en artikel fin gratisreklam för sin produkt i (som började lanseras februari 2015).

[Sanntos]

Det är en trend att man bara diskuterar den ena sidan av saker och ting, men är det inte så att helheten borde avgöra? I det här fallet finns det knappast någon som inte håller med dig om att man inte borde döda bin. Men det är inte så enkelt, för du öppnar väl kupan? Händer det inte då att du klämmer ett bi? Alltså bör man inte öppna kupan! Men det vore kanske inte så bra på lång sikt?

Jag tror att man kan se skakmetoden som ett komplement till andra mätmetoder för att ge större säkerhet för de sm är beroende av biodlingen för sin utkomst.

[christelle]

Det är en trend att man bara diskuterar den ena sidan av saker och ting, men är det inte så att helheten borde avgöra? I det här fallet finns det knappast någon som inte håller med dig om att man inte borde döda bin. Men det är inte så enkelt, för du öppnar väl kupan? Händer det inte då att du klämmer ett bi? Alltså bör man inte öppna kupan! Men det vore kanske inte så bra på lång sikt?

Jag tror att man kan se skakmetoden som ett komplement till andra mätmetoder för att ge större säkerhet för de sm är beroende av biodlingen för sin utkomst.

Jag har valt att diskutera vilka metoder vi ska använda inom biodlingen i perspektivet att vi ska göra så lite skada som möjligt. Det motsatta dvs den andra sidan ser jag som att vi biodlare helt okritiskt anammar nya metoder även om dessa inte kan genomföras utan att vi skadar eller dödar bin. Det är helheten av denna specifika fråga.
Det är väl självklart att jag öppnar kupan och att ett och annat bi kommer i kläm men det handlar inte om det utan om de exempelmetoder (varroakontroll, drottningtillsättning och drottningbyte) som går att läsa om i första inlägget och som ligger till grund för hela tråden. Nu verkar det dock som om det mesta här handlar om biskakaren och inte om kloramin och antennklippning av drottningar.
Tråden handlar inte heller om vilka som har biodlingen som näringsverksamhet och deras upplägg utifrån den ena eller andra aspekten. Utgångspunkten är att alla biodlare kan reflektera, analysera och evaluera över sin biodling utifrån de metoder de väljer att använda sig av.

Var finns informationen att skakmetoden ska ses som ett komplement till andra metoder? Finns det nån förklaring på varför tillverkaren av biskakaren anger att man ska använda 300 bin vid varje provtillfälle (deras skakare är gjord för detta antal) medan Österlund anger att det kan räcka med 200 stycken?
Är inte metoden utprovad/vidimerad för att det ska gå åt minsta möjliga antal bin för testen och för att få ett så säkert resultat som möjligt? Är metoden tillförlitlig (till samma procentsats) om 200 bin används vid provtillfället? Jag menar att i så fall så skulle metoden att döda 200 bin i stället för 300 vara mindre skadlig - nåt att fundera på?

[Sanntos]

Om igen glider du undan och ändrar perspektiv, och avgör hit och dit vad som får diskuteras och vilka argument som är tillåtna i din tråd.

Du säger emot dig själv flera gånger, ibland t o m  i samma inlägg.

När någon säger något du inte riktigt gillar så bemöter du ofta det genom att säga att det inte ska diskuteras i din tråd, t ex

Tråden är inte heller skapad för att diskutera diverse filosofiska inriktningar

Men det hindrar dig förstås inte från att några inlägg senare själv diskutera filosofiska ansatser, då har du tydligen tillåtet det igen

Kanske det är så, kanske inte, eller åtminstone inte när det gäller dem en anser vara mindre värd än sig själv. Den filosofiska ansatsen utgår ifrån en etisk princip att inte skada eller orsaka andra levande varelser lidande, att aldrig skada eller döda i onödan.

[christelle]

När någon säger något du inte riktigt gillar så bemöter du ofta det genom att säga att det inte ska diskuteras i din tråd, t ex Men det hindrar dig förstås inte från att några inlägg senare själv diskutera filosofiska ansatser, då har du tydligen tillåtet det igen

Att du inte fortsatte med resten av det jag skrev utan bara delade upp inlägget efter dina åsikter tyder bara på att du saknar argument och verkar ha väldigt svårt att svara på de frågor jag ställer till dig. Vad är du egentligen ute efter när du konsekvent försöker förvränga och förändra det jag skriver? Om du inte är överens med mina åsikter så är det väl ett lätt sak att skriva det och argumentera emot men att hela tiden försöka skärskåda, klippa i och kritisera mina inlägg utifrån att det inte råder konsensus ger bara en metadebatt utan egentligt innehåll. Så här såg resten av stycket ut.

Kanske det är så, kanske inte, eller åtminstone inte när det gäller dem en anser vara mindre värd än sig själv. Den filosofiska ansatsen utgår ifrån en etisk princip att inte skada eller orsaka andra levande varelser lidande, att aldrig skada eller döda i onödan. Trådens praktiska utgångspunkt och egentliga fokus är frågan om vi som biodlare måste använda metoder inom biodlingen som skadar elle r dödar bina.

Kom igen nu istället med argument, motargument, förslag och kritik på det tråden egentligen handlar om. Vilka metoder ska vi använda i biodlingen?

[olof]

...Vilka metoder ska vi använda i biodlingen?

Är det verkligen det denna tråden handlar om?
Är det inte snarare "Vilka metoder ska vi inte använda i biodlingen?"

[urdus]

Är det verkligen det denna tråden handlar om?
Är det inte snarare "Vilka metoder ska vi inte använda i biodlingen?"

Riktigt.

Så ekologiskt som det går (med giftsprutande bönder i närheten) är väl självklart. Sen är det väl mer vilken inställning vi ska ha till bina. Bina ger och ger. Vi tar. På något vis försöker vi väl rädda dem undan sjukdomar o dyl, men det är ju lite av ett dilemma vilka metoder vi använder för det, och om vi inte tar naturens gång i egna händer pga egen vinning (ekonomi)?

Det största problemet är väl att det mesta vi gör ställs mot ekonomi? Naturen (och vi) är på väg att gå under pga detta tänk. Bina i tex usa hade ju inte varit i närheten av den situation de har idag om det inte vore för att biodlarna och bönderna sökte maximerad ekonomisk vinning. ( Stickspår - Argumentet att vi behöver maten håller inte. Monokulturer är en fara för hela ekosystemet. Speciellt som det används tonvis med gift för att hålla dem "lönsamma" )

Jag är ung i biodlarsvängen, men jag känner starkt att vår påverkan på dem bör vara minimal. Skicket på bistammen kanske kan "mätas" genom att se hur många vilda samhällen det finns, och finns det vilda så bör de få vara vilda och inte genast "tas om hand". osv osv..

??

[Sanntos]

Skicket på bistammen kanske kan "mätas" genom att se hur många vilda samhällen det finns, och finns det vilda så bör de få vara vilda och inte genast "tas om hand".

De fåtal vilda bisamhällen som finns kommer alla direkt från en biodlare, och livslängden är kort, om nu inte en biodlare tar hand om det.

[urdus]

De fåtal vilda bisamhällen som finns kommer alla direkt från en biodlare, och livslängden är kort, om nu inte en biodlare tar hand om det.

Precis. Något är generalfel och måste ändras. Som det är nu är ohållbart. Något lite OT, men ändå.. Borde ju vara av största intresse för alla biodlare, eller rättare sagt för alla. Givetvis inser jag att det är en stor och till synes bottenlös fråga, men icke desto mindre akut för det..

[Sanntos]

Hmm, vad som hände var att varroan anpassade sig så att det kunde sprida sig utanför sitt ursprungsområde i Asien. Så utan biodlare hade vårt vanliga bi varit i stort sett utrotat nu. Och varroan hade förstås också fått problem utanför Asien, det är ju inte naturligt för en parasit att döda sin värd, vart ska man då ta vägen.. Sådant här händer, arter utvecklas och tar över nya områden, det är inte människans fel.

[urdus]

Mja. Det var ju människor som tog hit dem.

Till Gotland kom de med båt har jag hört. Pass hade de inga..

Ok. Nog med OT. Sorry.

[carljohan]

För bara 60 euro om året så kan man stödja forskningen om varroa och klokrypare ...

http://en.beenature-save-the-bees.com/

Verkar vara det bästa icke-kemiska alternativet så här långt ...

Lite pyssel får man räkna med ...

[Sanntos]

Mja. Det var ju människor som tog hit dem.
Till Gotland kom de med båt har jag hört. Pass hade de inga..

Varroan sprider sig med ett antal km om året mellan bisamhällen även utan vår hjälp, fast till Gotland kom de nog med båt. Var det inte så att den svenska varroan upptäcktes först på Gotland?

[urdus]

Varroan sprider sig med ett antal km om året mellan bisamhällen även utan vår hjälp, fast till Gotland kom de nog med båt. Var det inte så att den svenska varroan upptäcktes först på Gotland?

Jo. De gamle här säger det.