Nu räddar vi skogen!

[Anders S]

Vi har ju rester kvar fortfarande av ogödslade betesmarker i urminnes hävd med en väldigt artrik flora på Öland och i sydöstra Skåne t ex. Där får ju antingen detta läge vara norm eller så får man tillämpa negativ avgift där man fått till det bättre än naturen lyckades med själv.

Det kan nog bli en svår bedömning vad som är bättre än naturen fått till det själv. För övrigt talar vi nu om kulturmark. Och där är som sagt jämförelser på en poängskala knepiga.

Jag misstänker också att de myndighetspersoner el motsv som skulle administrera ett sådant system skulle vara konservativa snarare än innovativa. Problem kan uppkomma för den markägare eller markanvändare som är innovativ.

[Anders S]

Bättre med naturskyddsregler på hur produktionen på de lämpliga ytorna ska gå till, än massa skatter hit och dit.

Kanske, kanske inte. Beror nog på, tänker jag.

[Bo]

Det som är hit och dit och ingen reda med är ju dagens skatte- och bidrags-system. Av intäkterna man snor ihop från böterna på produktiv verksamhet, betalar man ut bidrag till dem som lyckas göra troligt att de sköter markerna enligt vad EU-byråkrater fått för sig är miljövänligt och köper in mark till naturreservat. - Det är som att slänga in jästen efter degen i ugnen.

Rätta receptet är att styra med skatterna. - Då blir miljöskyddet inkomster istället för utgifter i budgeten.

[Pentti Linkola]

Jo, bidragsmöget är inte heller vettigt. Bättre att ta bort fulexploateringsalternativen.

Skatt på en liten tomt för själva bostaden, känns inte heller bra. Någonstans måste man bo liksom.
Man borde inte beskattas för att man finns, utan för de samhällstjänsterna som bestämts ska finnas.

[Skogskunnig]

Den som stänger ute någon och förbehåller sig en bit av naturen för egen del, skall betala en avgift till oss andra för att vårt livsrum blivit trängre.

Grattis! Det blir mycket intäkter från alla de som äger en villa- eller sommarstugetomt. Mer utestängande och exploaterad natur får man leta efter. Och all tomtmark har varit skogsmark en gång i tiden.

Du borde läsa på om skatteregler. Det kostar inget att äga skogsmark, bortsett från köpeskillingen om man köpt marken. Den som ärver en skogsfastighet, eller en ö i skärgården, betalar ingen skatt på marken. Det är när man säljer virke som man betalar skatt på intäkten från näringsverksamheten.

[Skogskunnig]

De skogar jag gick i som litet barn hade förmodligen aldrig kalavverkats, eller så låg det mycket långt bak i tiden. Du applicerar som en självklarhet kalavverkningstänkandet med dess omlopp på all skog, när det är till stor del kalavverkningarna och efterföljande skogsbruksåtgärder med inriktning på en åldersmässigt och oftast även artmässigt enformig skog som förött många naturvärden i skogen. Det blir också en visuellt enformig skog. Trist att skåda för alla utom sådana skogsbrukare som inte ser skogen för bara träd.
- - - -
När kalhyggesbruket började införas på bred front under mitten av 1900-talet fanns det mycket skog som ännu inte var påverkad av det och som överhuvud taget inte brukades särskilt intensivt. Denna skog har efterhand försvunnit. Nu brukas nästan all skog som inte är naturreservat med kalhuggning, ofta hyggesberedning, plantering eller i bästa fall fröträd, regelbunden röjning och gallring som etablerar den önskade enformiga skogen som jag skrev om ovan. Det gör den stora skillnaden som jag ser.

Kalhuggningen låg antagligen 80-100 år bak i tiden, eftersom man förr ofta hade så lång omloppstid.

Nej, kalhuggningen skapar inte en enformig skog. Det är röjning och gallring som gör det. Det är hur lätt som helst att röja och gallra så man får en mer varierad skog med större artrikedom, om man vill. Men man förlorar tillväxt då och på sikt pengar.

Man har kalhuggit på bred front i södra och mellersta Sverige sen 1700-talet. I Norrland började man göra det i slutet av 1800-talet, fast man kallade det inte kalhuggning. Dåtidens "hyggesfria" avverkningar såg ut ungefär som dagens hyggen med lämnad naturhänsyn. Skogsbruket i Norrland fram till 1950 var grymt exploaterande. Man avverkade allt man fick betalt för och lämnade resten åt sitt öde. Det var ju därför man fick börja om i stora delar av Norrland på 1950-talet, man kalhögg resterna som inte producerade nånting och planterade. Hade man inte gjort det så hade vi fortfarande haft glesa skräpskogar i Norrland. Idag är det massor av välväxande medelålders skog istället där uppe, och i söder är det skötta skogar sen lång tid tillbaka. Och jag menade precis vad jag skrev, att det är människan som format hur skogen ser ut. Träden växer, men det har alltid varit människan som bestämt vad som ska växa. Det är ingen slump att det växer tall på en del ställen och gran på andra. Det är nästan alltid människan som gjort valet och tagit bort det man inte ville ha just där.

[Anders S]

Kalhuggningen låg antagligen 80-100 år bak i tiden, eftersom man förr ofta hade så lång omloppstid.

För det första: jag tror inte det stämmer. Det var gammal bondskog ocvh där fanns säkert träd som var äldre än så.
För det andra: även om det var som du säger, så innebär det en fördel ur naturvårdssynpunkt om omloppstiden förlängs.

Nej, kalhuggningen skapar inte en enformig skog. Det är röjning och gallring som gör det. Det är hur lätt som helst att röja och gallra så man får en mer varierad skog med större artrikedom, om man vill. Men man förlorar tillväxt då och på sikt pengar.

Du har väl delvis rätt här. Men de hänger ihop. Det är samma skogsbruk och samma ekonomiska-industriella tänkande som ligger bakom kalavverkning och ensartad röjning och gallring.

Viktigt är förstås också vad man planterar och vad man låter självföryngra sig. Oftast blir det bara en art och ibland en art och inte alltid den art som ekologiskt passar bäst på platsen.

Man har kalhuggit på bred front i södra och mellersta Sverige sen 1700-talet.

För all del, men jag tror rätt så olika i olika trakter.

I Norrland började man göra det i slutet av 1800-talet, fast man kallade det inte kalhuggning. Dåtidens "hyggesfria" avverkningar såg ut ungefär som dagens hyggen med lämnad naturhänsyn. Skogsbruket i Norrland fram till 1950 var grymt exploaterande. Man avverkade allt man fick betalt för och lämnade resten åt sitt öde. Det var ju därför man fick börja om i stora delar av Norrland på 1950-talet, man kalhögg resterna som inte producerade nånting och planterade. Hade man inte gjort det så hade vi fortfarande haft glesa skräpskogar i Norrland. Idag är det massor av välväxande medelålders skog istället där uppe,

Skogsbruket har åtgärdat en del av sina värsta misstag, men i stället skapat virkesåkrar utan naturvärden. Nästan alla  skötta tallskogarna ser i mitt tycke bedrövliga ut. Nästan bara tall överallt, lika stora och ofta i räta rader, och väldigt lite annan vegetation.

och i söder är det skötta skogar sen lång tid tillbaka.

Som tidgare skötts på ett trevligare sätt, men som nu ofta försämras ur naturvårdssynpunkt. T.ex. vid avverkning av övervägande lövskog i för blandlövskog lämplig biotop planteras ofta ändå tall för det lönar sig bäst. Stor försämring av naturkvaliteten blir det typiska resultatet.

Och jag menade precis vad jag skrev, att det är människan som format hur skogen ser ut. Träden växer, men det har alltid varit människan som bestämt vad som ska växa. Det är ingen slump att det växer tall på en del ställen och gran på andra. Det är nästan alltid människan som gjort valet och tagit bort det man inte ville ha just där.

Precis ...

[Anders S]

Du borde läsa på om skatteregler.

Även om jag tror du har rätt den här gången, så borde du också läsa på. Jämför tidigare korrespondens.

Bolag har inte fått köpa privat skogsmark sen slutet av 1800-talet. Hur gammal är du? Var det på 1870-talet du inventerade skog??

[Bo]

Skattereglerna kommer att ändras hit och dit, tills man hittar ett invändningsfritt system.

Det är ett sådant som är intressant att ta ut kursen mot.

Och varför skulle villaägaren känna sig hotad av en markanvändningsskatt? - Skall den bara vara på samma nivå som monokulturens, blir det väl billigare än dagens fastighetsavgift.

Fastighetsskatten kommer troligen tillbaka och då måste den vara bättre genomtänkt än den vi hade som gav galna styreffekter.

[lottalotta72]

Nu finns vår bok "Skogspraktikan - varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk" att köpa ( och vi hoppas på inköp från bibliotek också, så fler kan få läsa)! Kan inhandlas via Bokus och Adlibris.

I boken berättar vi både hur ekosystemet skog funkar, hur skogsbruket sett ut historiskt, vad som skiljer naturnära skogsbruk från det konventionella, hur man gör i praktiken, varför och hur man kan förbättra sin skogsekonomi genom att gå över till naturnära skogsbruk och sist men inte minst varför så många skogliga institutioner i Sverige sätter sig på bakhasorna.

[skräptanten]

Sätter de sig på bakhasorna? Vilka, isf?
I SkogsEko (Skogsstyrelsens tidning som kommer till alla som äger skog) står det mer och mer om hyggesfritt skogsbruk, även om det ibland kallas för andra saker. Både Södra och Sydved (som torde vara att betrakta som skogliga institutioner, åtminstone i den här delen av landet) kommunicerar många olika sorters skogsbruk.

[lottalotta72]

Sätter de sig på bakhasorna? Vilka, isf?

Ja, de senaste två åren eller så, så har man börjat prata mer om alternativa skogsbruksformers värde. Dock är förbehållen fortfarande många och okunskapen, som vi upplever det, stor. I boken berättar vi mer om vad vi menar att detta beror på, och vad som behöver göras.

[MagnusH]

Har ni publicerat några egna forskningsresultat? Hur vet man att det ni säger stämmer? Det är ju ganska lång tid det handlar om, hur länge har ni hållit på i ämnet skogsbruk?

[lottalotta72]

Har ni publicerat några egna forskningsresultat? Hur vet man att det ni säger stämmer? Det är ju ganska lång tid det handlar om, hur länge har ni hållit på i ämnet skogsbruk?

En av oss som skrivit boken är utbildad skogsmästare.  Vi äger skog alla tre och har varit aktiva brukare i många år (typ 15). Jag är journalist och har skrivit om skogsfrågor sedan 2004 (bl a skrivit boken Skogen vi ärvde (som kom flera år före Zarembas bok med samma titel)). I boken hänvisar vi tydligt till vilken forskning vi stödjer oss på.

[JFOT]

En av oss som skrivit boken är utbildad skogsmästare.  Vi äger skog alla tre och har varit aktiva brukare i många år (typ 15). Jag är journalist och har skrivit om skogsfrågor sedan 2004 (bl a skrivit boken Skogen vi ärvde (som kom flera år före Zarembas bok med samma titel)). I boken hänvisar vi tydligt till vilken forskning vi stödjer oss på.

Du kan inte lägga ut några referenser som en typ av preview?

[bjed0001]

En av oss som skrivit boken är utbildad skogsmästare.  Vi äger skog alla tre och har varit aktiva brukare i många år (typ 15). Jag är journalist och har skrivit om skogsfrågor sedan 2004 (bl a skrivit boken Skogen vi ärvde (som kom flera år före Zarembas bok med samma titel)). I boken hänvisar vi tydligt till vilken forskning vi stödjer oss på.

Eftersom de andra två författarna är grundare till http://www.silvaskog.se/ så antar jag att det "naturnära skogsbruk" som behandlas i boken är  Lubeckmetoden? Eller har jag fel?

[lottalotta72]

Eftersom de andra två författarna är grundare till http://www.silvaskog.se/ så antar jag att det "naturnära skogsbruk" som behandlas i boken är  Lubeckmetoden? Eller har jag fel?

Ja, det är det. Du har rätt alltså.

[MagnusH]

Okej, en utbildad skogmästare och några nybörjare på skog. Skall man inte ha mer på fötterna, om man vill hävda att ni har rätt och alla andra skogsinstitutioner har fel? Det känns väldigt svajigt det här.

[Skogskunnig]

Det är väl så det brukar vara? Ju mer man vet om något, desto mindre inser man att man faktiskt vet. Det är bara den som kan ganska litet om något som kan vara tvärsäker på sin sak. Mer kunskap ökar insikten om hur lite man vet.

[kretslopp]

Jag vet att min grannes skog aldrig utsatts för kalhygge. Jag gick skogsinventering åt skogshögskolan i början på 70-talet. Vi inventerade många skogområden som aldrig blivit kalhuggna förr. Jag har sett förfärande följder efter hyggen. Jag har sett och vet att det går att bruka skog utan hyggen. I många naturreservat gör man det redan med lönsamhet. Så det är bara att förbjuda hyggen!