Nu räddar vi skogen!

[TW]

Jag tänker inte uttala mig om lönsamhet och producerade kubiker men jag som snickare och timmerman ser ett stort problem i det moderna skogsbruket. Nämligen vad slutprodukten duger till.

Eftersom man strävar till att öka volymtillväxten så gallrar man hårt. Dels för att få så stor volym massaved som möjligt från gallringen och dels för att få snabb volymtillväxt i de få träden som är kvar efter gallringen. Träd som står i så hårt gallrad skog blir blir lösvuxna och grovkvistiga. En stor del duger bara till massaved och sämsta sortens virke. Sedan kalhugger man då träden är mitt i bästa växande åldern och påstår att större träd får smalare årsringar och därför är olönsamma. Det är visserligen sant men om man tänker litet längre än till massavedskubiker ser man att en grövre stock ger mycket större andel fullkantat virke och mindre andel bakan jämfört med en klenare stock. Med andra ord högre utnyttjandegrad. Dessutom är såvitt jag kan förstå volymtillväxten ganska bra även med smalare årsringar om trädets omkrets är stor. De allt klenare sågstockarna leder till att det blir allt svårare att få tag i grövre virkesdimensioner och då tvingas man ta till alla möjliga konstiga nödlösningar som bara blir till förträt på bygget. Dessutom blir det allt mindre andel kärnved i virket då träden fälls som allt yngre.

Samtidigt blir stocklängderna allt mer standardiserade. Numera tycks bara 4,20 och 4,50 duga som stocklängder. Virket kommer i jämnlånga knippen. Det blir mycket större virkesspill på bygget när allt skall tas ut ur jämnlångt virke plus förträten att inte hitta en enda bräda som är tillräckligt lång då man behöver den. Rimligtvis gör det här systemet också att utbytet i sågstock per träd blir mindre. Där jag tar ut en 6 meters stock och kapar bort en krok eller en sprötkvinst tar skogsbolaget ut en 4,50 meters stock och en massavedsbit. Rent slöseri. I synnerhet snickarvirke får gärna vara kort så länge kvaliteten är bra. Jag har sett hur tätvuxen furu av högsta kvalitet som skulle ha kunnat bli till de bästa fönstren i trakten blev till massaved för att längden inte var mer än 3 meter. Det blev över hundra sådana fina stockar som gick i massatraven av 11 hektar gammal tallskog. Samtidigt är det brist på snickarvirke av den kvaliteten.
Med andra ord så strävar det moderna skogsbruket ensidigt till att producera massaved och formvirke helt utan hänsyn till samhällets övriga behov.

Jag har ingenting emot några mindre kalhyggen..... men maskingallring och annan modern gles gallring borde förbjudas i lag.

[Skogskunnig]

Under tråden, varsamt naturnära skogsbruk, beskriver jag en skötselmetod där man hugger var tredje träd var femte år. Metoden tillkom när markägare sålde till skogsbolagen. - - Jag blev uppmärksammad på fenomenet när jag jobbade med skogsinventering åt skogshögskolan i början på 70talet. Huggningsmetoden hade då funnits i hundra år.

Bolag har inte fått köpa privat skogsmark sen slutet av 1800-talet. Hur gammal är du? Var det på 1870-talet du inventerade skog??

[Anders S]

Bolag har inte fått köpa privat skogsmark sen slutet av 1800-talet. Hur gammal är du? Var det på 1870-talet du inventerade skog??

Jag hörde senast för några veckor sen om en bit privat skogsmark som nyligen sålts till skogsbolag.

[Skogskunnig]

Enda undantaget är om bolaget samtidigt säljer lika mycket skogsmark.

Är du säker på att skogsägaren sålde själva marken och inte bara virke/avverkning? Ofta säger man ju att man säljer skog till ett bolag när man menar att man säljer virke från en avverkning.

[Anders S]

Enda undantaget är om bolaget samtidigt säljer lika mycket skogsmark.

Är du säker på att skogsägaren sålde själva marken och inte bara virke/avverkning? Ofta säger man ju att man säljer skog till ett bolag när man menar att man säljer virke från en avverkning.

Som jag uppfattade det var det marken som såldes. Men det skulle vara en överdrift att påstå att jag är säker.

Dessutom finns nu en kontrovers i Orsa jordägare/besparingsskog i samband med att skogsbolag köpt in sig i besparingsskogen genom att köpa privat skogsmark (kanske även privata gårdar).

Dessutom har jag genom åren hört många berättelser från 1900-talet om skogsbolag som köpt upp gårdar, särskilt i trakter där jordbruket varit olönsamt. De har ibland styckat av marken och sålt husen, ibland behållit husen. Åkrarna har oftast planerats igen. Jag har däremot sällan hört talas om privatpersoner som köpt av skogsbolag, även om det lär förekomma.

[Anders S]

Jag skulle tro att detta är så pass mycket substans som finns i "skogskunnigs" påståenden om att det skulle finnas lagstiftning mot bolagsköp av privat skogsmark:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Norrl%C3%A4ndska_f%C3%B6rbudslagen

"Norrländska förbudslagen eller Bolagsförbudslagen är en lag som antogs av Sveriges riksdag år 1906.
Lagen, som antogs av riksdagen den 4 maj 1906, tillkom som resultat av den flera decennier långa debatten kring Norrlandsfrågan, och dess syfte var att begränsa de stora skogsbolagens uppköp av enskild skogsegendom i Norrland för att behålla de självägande bönderna där."

"Lagen gällde först i Norrland ner till övre Hälsingland och övre Dalarna, men utsträcktes 1912 till hela Hälsingland och 1917 även till Värmland.[1] Den ersattes 1925 av en huvudsakligen likalydande lag för hela Sverige.[2]
Förbudet mot bolagsförvärv av jord- och skogsbruksfastigheter upphävdes 1965.[3]"

[malarmaster]

tänkte väl det med tanke på att bolag köper och säljer mark hela tiden. ulf

[Anders S]

Intressant bakgrund när det gäller Norrländska förbudslagen m.m. finns här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Baggb%C3%B6leri

[MagnusH]

Kolla jordförvärvslagen. Bolagen behöver förvärvstillstånd för att få köpa skogsmark, och för att få det skall de visa att de behöver den i verksamheten (dvs sågverk) och att de på sikt säljer lika mycket som de köper.

[Bo]

Räddningen för skogen och för naturen är en fastighetsskatt relaterad till markens exploateringsgrad. - Den blir alltså lägre ju mer det finns kvar av skogens värden utöver att producera ved och virke.

Rätt utformad räcker en sådan skatt för att ge den rätta balansen mellan naturvård och exploatering.

[Anders S]

Räddningen för skogen och för naturen är en fastighetsskatt relaterad till markens exploateringsgrad. - Den blir alltså lägre ju mer det finns kvar av skogens värden utöver att producera ved och virke.

Rätt utformad räcker en sådan skatt för att ge den rätta balansen mellan naturvård och exploatering.

Skulle högre naturvärden (och kanske vissa kulturvärden) ge lägre skatt?
Eller skulle högre grad av exploatering ge högre skatt?
Hur mäter och poängsätter man naturvärden respektive exploatering? Det finns många olika sorter av båda slagen.

[Bo]

Under en ideal ordning betalar man den förre ägaren till en fastighet för värden som skapats av människor men betalar en årlig skatt för den naturgivna resurs man tar i anspråk. Nivån på denna bör då vara högre ju mindre värde som är över för oss andra att njuta.

Högst avgift blir det för monokulturer och inhägnad mark, - Lägst för marker där exploatören lyckas få det han vill ha och där ändå naturen och artrikedomen finns kvar och vi inte stängs ute.

[Skogskunnig]

Detta skulle väl gälla all mark då? Så villa- eller sommarstugetomter skulle få extremt hög skatt, liksom all åkermark.
Ni som vill "rädda" skogen, har ni nån som helst aning om hur stor ekonomisk betydelse skogsnäringen har för Sverige? Hur ofta är ni för övrigt ute i skogen?

[Anders S]

Hur ofta är ni för övrigt ute i skogen?

Jag var mer ute i skogen förr. På 70-talet fanns det i alla fall rester av njutbar skog kvar här och där. Svårare att hitta idag. Det har blivit mer och mer trädplantage, mindre och mindre riktig skog.

[Pentti Linkola]

Jag var mer ute i skogen förr. På 70-talet fanns det i alla fall rester av njutbar skog kvar här och där. Svårare att hitta idag. Det har blivit mer och mer trädplantage, mindre och mindre riktig skog.

Ytterligare en fördel med lilla Blekinge.

[Pentti Linkola]

Ni som vill "rädda" skogen, har ni nån som helst aning om hur stor ekonomisk betydelse skogsnäringen har för Sverige? Hur ofta är ni för övrigt ute i skogen?

Väldigt ofta.
Pengar från miljödålig verksamhet är inte intressanta, enligt mig. Dessutom används de ofta till fortsatt miljöskadande.

[Anders S]

Ytterligare en fördel med lilla Blekinge.

Ja, men det är ju en trädgård.    Eller hur menar du? 

[Ett svart får]

Ytterligare en fördel med lilla Blekinge.

Ja, det var verkligen som att komma tillbaka från en näradödenupplevelse när man körde ut från granplanteringens mörka småland och kom ner i det gröna och frodiga Blekinge. Som ljuset i tunneln.

[Pentti Linkola]

Ja, men det är ju en trädgård.    Eller hur menar du?

Skogligt så finns tex en hel del lövskog. Mycket bok, som bäst sköts hyggesfritt. Rätt mycket naturbeten och ca 90 reservat. Fast de producerar inte mycket trä, men en hel del kött.

[Anders S]

Jo jag vet. Jag har bott ett år i Blekinge och jobbat på lantbruk. Där är reservat nu. Blekinge är fint. Och kanske skogsbruket gått mindre hårt fram där de senaste decennierna. Jag har inte varit där så mycket på senare år, så jag har ingen klar bild.