Vill ha våtmark. Hur provdämmer man på enklaste sätt?

[Kretsloppan]

Har mestadels kulverterade diken men det är öppet som i en korsning. Har i många år längtat efter damm och våtmark så jag blir glad bara av en vattenpöl med en dykarbagge. I fårhagen spankulerar större vattensalamandrar och de håller sig också i vår källartrapp. Jag bekymrar mig över var de leker nånstans. Dikena var ju torrlagda i somras. Jag vet att sånt här ska samrådas med grannar och länsstyrelsen men jag vill först ha en plan för hur man bäst går tillväga. Har haft grävfirma här men jag tror att en kombination av lite dämning och lite grävning vore det bästa. Om jag får klartecken att provdämma lite blir jag nog klokare över var måttlig grävning skulle ha bäst effekt.

Så hur gör man på enklaste sätt en provdämning?

Granstock över diket med dammduk eller t o m presenning som fångar vattnet?

Nån som använt befintliga vertikala dikesrör till stigrör/munk?

Vattentåliga byggskivor med vinklat avloppsrör igenom?

Emotser era svar med förväntan

[Bösahusarn]

Rent tekniskt vet jag inte men du bör ju börja med att kolla med dikningsföretaget (samfälligheten). I min kommun så har man inventerat gamla sump som är utdikade för att kanske komma överens med markägarna att återställa dåligt nyttjade odlingsmarker till våtmarker igen.

Kanske finns det liknande projekt i din kommun, då kan du kanske få både tekniskt och ekonomiskt stöd.

[Pitchblende]

Tyckte du det var för lite mygg i somras?

[Doris och Börje]

Tyckte du det var för lite mygg i somras?

Här gjorde vi tvärtom , har en stenig liten skogshage som går under familjenamnet "träsket".
Varför är kanske inte så svårt att lista ut
Tog bort granar och lät björkarna stå kvar, grävde ur gamla diken och har fått det lite torrare än innan.
Låter djurens hage gå ner där så de håller undan lite, men bara under sommarens torrast månader.

Myggen frodas 

[Kretsloppan]

Tanken är ju att öka den biologiska mångfalden och för det är jag beredd att ta risken med mer mygg. Dock, enligt vad jag läst, så är väl mygg ett större problem vid tillfälliga vattensamlingar där det inte hinner utvecklas några rovinsekter som balanserar mängden mygglarver. Så är väl fallet med de aggressiva översvämningsmyggorna?

Nå, är det ingen som provat eller läst nåt som verkar bra angående själva dämningen?

[javill]

Har ingen koll på själva dämningen men, tänkte bara poängtera att får inte vill ha blött i sina hagar. Leverflundra kan bli problem om det är mycket blött. Men, går det att stänga bort våtmarken är det ju inga problem.

[besk]

Se till så det inte påverkar någon annans angränsande mark. Ger dina ingrepp upphov till förändrade förhållanden kan du blir skadeståndsskyldig och ålagd att återställa… Det finns lite juridiska saker man bör fundera över innan spaden sätts i jorden. Kan det betraktas som vattenverksamhet? Då kan det vara anmälnings-/tillståndspliktigt. Regelrätta dämmen bör åtminstone omfattas av anmälningsplikt. Jag skulle börja i den ändan. Visar det sig att det faller på något sånt så spelar det ingen roll hur mycket man än planerat för det praktiska.

[Själv är bäste dräng]

Eller så gräver du bara. Det är förmodligen positivt och om du inte lägger ner enorma summor så är det bara att återställa om det skulle bli bråk.

Här grävde vi en damm av en slump. Ungarna började gräva och bredda i ett dike. Sedan har jag varit där några gånger med traktor och grävmaskin, så nu är den nog 40-50 m2 och 1,5m på det djupaste stället. Grodor, salamandrar, trollsländor trivs i dammen och som du mycket riktigt skriver, stickmyggorna finns inte i den vattensamlingen.  Däremot i allehanda tillfälliga vattensamlingar som hinkar, tunnor mm.

Tyvärr för djurlivet fick ankorna låna dammen den här sommaren som var, så det skall bli spännande i vår/sommar att se vad det gav för skada.

Snoken har varit här också, har hittat vuxna, men också månadsgamla

Djurlivet kommer igång på bara en liten pöl.

[Kretsloppan]

Det var intressant, Bäste Dräng! Hur var ert dike beskaffat innan ni började gräva ut det? Var det alltid vattenfyllt? Stod vattnet stilla där eller var det något flöde i det? Jag vill ju inte gräva om det visar sig att vattnet inte hålls kvar. Här är det starr och knapptåg och jag tror det är igelknopp i botten på ett ställe och mullhaltig jord där vattnet höllskvar längst i somras så då hoppas jag ju att det är vattenmättat underifrån så allt man lyckas samla inte bara ska försvinna av kapillärkrafter ut i marken?

[Själv är bäste dräng]

Diket är bara vattenförande vid regn och på våren, avvattnar några flikiga åkerlappar och lite skog, på sin höjd 20 ha. Marken är nog mest morän, men berget ligger nära (i ena sidan av dammen har vi sopat fram det). Den här sommaren var den torraste här sedan dammen fick sin djuphåla för 10 år sedan, och det var bara där det fanns vatten. Annars brukar vattennivån sjunka mellan några decimeter och en halvmeter på sommaren. På hösten fyller den upp till maxnivån, vilket skridskoåkande ungar gillar

Nedströms dammen finns ca 100m grundt dike genom älgörtsträda innan halvt igenvuxna åkerdiken leder först förbi små åkerlappar med vall och mossåkrar som slyt håller på att erövra, för att efter kanske 500 m komma till ett krondike. Inte min mark, men jag skall nog fixa ett mindre salamanderhål där också

[Kretsloppan]

Här är det ju i övrigt lerjord så då borde ju förutsättningarna här vara mera vattenhållande än morän? Det låter ju då som din modell skulle fungera här också. När jag talar om fördämning menar jag ju inte heller att torrlägga nedströms som vid en kraftverksdamm, utan när vattennivån väl höjts lokalt blir ju inte det passerande flödet mindre än innan ...

[besk]

När jag talar om fördämning menar jag ju inte heller att torrlägga nedströms som vid en kraftverksdamm, utan när vattennivån väl höjts lokalt blir ju inte det passerande flödet mindre än innan ...

Så fungerar 99% av alla fördämningar. Det är ytterst få som har en reell förmåga att magasinera. Det jag menar är främst att om du höjer nivån lite granna så finns det en risk att du gör det en bra bit upp. Om du har en granne med granskog/plantering i nära anslutning så kan de bli lite sura om du gör marken ack så lite våtare. Det Själv är bäste dräng beskriver låter ju mer som ett hål kring ett dike. Det skulle inte påverka någonting i stort sett. (Förutom att det räknas som vattenverksamhet och om diket för mindre än, jag har för mig att det är, 500 liter per sekund så är det endast anmälningspliktigt. Det borde dock inte vara några större problem att hålla myndigheter utanför om du endast gräver ett hål för att få en vattenspegel, det har nog ingen granne större åsikter om, till skillnad om du försämrar avbördning, vilket jag förstår det som att du vill.)

Lite sunt förnuft så går det säkert bra, men det är fantastiskt vad ett litet dike kan gör skillnad ibland. Har ett litet som ibland sätter igen lite halvt 500 meter bort och det märks. Men det är ganska flackt där också.

[Kretsloppan]

Jodå, Besk, jag har noga övervägt de aspekter du beskriver; det finns ju en anledning till att så stor andel av våtmarker och fuktängar dränerades bort. Man behövde bättre skördar och mat på bordet ... och ekonomisk vinst. Men uträtningen av diken och bäckar och torrläggningen skulle ju visa sig ha ett högt pris: Östersjön övergöds och flora och fauna utarmas.

För att jag vill göra något litet i rätt riktning betyder ju inte det att jag är okunnig om, eller struntar i, andra aspekter än de rent naturvårdsmässiga. Men visst, det är ju andra än jag som kommer läsa den här tråden så också ur ett pedagogiskt perspektiv är det bra att ditt inlägg finns med.

Nu handlade ju min fråga om de tekniska lösningar som kan komma ifråga. Om topografin och markägandeförhållandena medger att ingen annans mark riskerar få ökad vattenhalt så borde väl en måttlig höjning av vattennivån öka chanserna för att hålla kvar en större vattenvolym med en mindre variation av vattenlinjen? Eller är det värt att investera i dammduk i en djupdel? Undrar om det finns något sätt att förutsäga var vattnet kommer dröja kvar hela sommaren eftersom det är vad groddjuren behöver för ynglens utveckling, och vattenspegeln har ett skönhetsvärde. Hade jag en egen grävare hade jag också bättre möjligheter prova mig fram. Kan man räkna med att grundvattnet trycker på underifrån där det nästan alltid är blött och det finns kabbeleka och starr?

[besk]

Men visst, det är ju andra än jag som kommer läsa den här tråden så också ur ett pedagogiskt perspektiv är det bra att ditt inlägg finns med.

Så jennobelt 

Om vad du vill åstadkomma är en bestånde vattenspegel så hade jag bara grävt ett ordentligt hål vid/kring diket där det brukar vara som våtast och flackast. Duk hade jag struntat i. Alla vattendrag fylls igen över tid, särskilt fort kan det gå i mindre drag med litet flöde. Därför kan man nog räkna med att behöva rensa lite då och då. Det är bra om man kan få till det så att det finns mycket träd och buskar som skuggar och håller igen gräsväxten, det är oftast den som fyller igen fortast. Sen så hade jag struntat i att försöka dämma. Skulle tro att du har svårt att dämma i någon större utsträckning. Antagligen så stiger vattnet bara några centimeter. Sen börjar det hitta vägar genom jorden istället för genom ditt tidigare dike, så klart med konsekvensen att kringliggande mark blir sur. Jämför med att gräva ett ordentligt hål som är en eller två meter djupt så tror jag dämning ger väldigt lite spegelyta jämfört med grävning.

[Själv är bäste dräng]

Tror att du har grundvattenytan rätt nära markytan. Nu vill du väl komma igång det här året, men om du vill kolla grundvattennivån på något annat ställe där du funderar på att gräva nästa år, så tar du ett järnrör och slår ihop ena ändan med släggan och så skär slitsar med vinkelkapen den närmaste metern från din skapade spets. Sedan är det bara att slå ned röret ett par, tre meter där du undrar. Sedan tejpar du på en kapsyl på ett 3 meters måttband och lodar djupet. Då kan du komma tillbaks både vid torra och blöta perioder och se hur det ligger till.

När du gräver, gör en djuphåla på i alla fall dryga metern, gärna nedåt två, så att de kan övervintra bra. Och tänk på att grodorna gärna vill ha varmt vatten så du inte gör hela pölen djup. Det är bra att göra det lätt för en älg eller gris att komma upp också. Grodynglen är ena riktiga soldyrkare, så länge de inte blir inlåsta när vattnet sjunker på sommaren. Juridiskt sett tror jag man måste ha staket runt om dammen är anlagd.

[Kretsloppan]

Så jennobelt 

Jag tror ordet du söker är sjangdobelt
Men ni börjar få mig övertygad om att det är grävning som är skiten! Mycket massor blir det väl då men det går nog att lösa. Hade önskat mig ett djup på 1,5 m, och med en lutning på 1:3 (för säkerheten för djurlivet är väl det tillräckligt flackt, eller? För barn är ju minsta vattenpöl livsfarlig men hit förirrar sig knappast barn som inte är våra egna och de måste ändå punktmarkeras och fårens elstängsel hindrar dem ju till viss del ...) blir det ju minst 9m i diam plus sumpzon. Där det är som mest sankt är det tyvärr närmare till en granplantering än längre in på åkern/diket och det är också det med skuggan som lockat mig in på dämningstanken eftersom skugga är ogynnsamt för krypen i en damm.
Vore bra om fåren kunde beta ena kanten och samtidigt få vatten när de är i den hagen. Eller är det bara hästar och kor man kan använda till sånt då? -Den blå bården som jag läst om ... Har ju läst om mycket men är rädd det ska bli fel när det kommer till praktiken och därför är jag mycket tacksam för detaljerade handfasta tips om järnrör och vinkelslip och vad man kan förvänta sig av olika åtgärder.

[Inga-Karin E]

Man kan få jättebra hjälp när det gäller att gå vidare med dessa funderingar av duktigt folk på Länsstyrelsen. Om det inte finns någon specialist på det där du bor kan de nog hänvisa till någon på annat håll. Jättekul att du vill ha en våtmark.