Hantverk - Dyrt och onödigt ?!?

[admin]

Carina
 To 3 Maj, 2001 - 05:51
--------------------------------------------------------------------------------
Hej på er!

Jag får något lyriskt i blicken när jag kommer in i en hantverksbutik.
Alla dessa hantverk som är så gedigna, vackra, arbetade....de har själ.
Tanken går till dessa duktiga människor som suttit och lagt ner massor av tid och arbete och just en liten bit av sin själ på dessa föremål.

Jag gillar själv att syssla med olika sorters hantverk, kanske är det därför jag vet vilket gediget arbete som ligger bakom.

Så drogs jag då igår...som en magnet...till en hantverksaffär jag aldrig varit in i tidigare. Där föll jag för vackra smidda ljusstakar, handvävda tyger, en underbar sockerkaksform i glaserad keramik...och framför allt en underbart vacker antikmålad dalahäst.
Jag tyckte det var alldeles för mycket pengar egentligen att lägga på ett prydnadsföremål som en dalahäst...men ändå.
Med ursäkter som att det faktiskt var en äkta dalahäst från Nusnäs och att den var signerad och kanske därför en investering för framtiden köpte jag den.
Nu står den hemma och pryder sin plats under ett skirt grönskande björkris. Så svenskt, så vackert.

När jag tänker efter så är inte hantverk dyrt, egentligen. Tänk alla dessa timmar som är nedlagda, med omsorg på att skapa något som är just vackert. När jag tänker på det så är hästen värd varenda krona. Hade jag köpt sockerkaksformen hade den varit värd varenda krona också.

Om jag hade sålt mina konsthantverk, hade jag då inte velat att folk skulle betalat en rimlig summa för allt arbete jag lagt ner?
Förmodligen kan man inte med att ta ut så mycket pengar att man ens kommer att kunna räkna på någon form av "timlön".

Hur ser ni på att köpa andras hantverk?
Kan ni med gott samvete köpa ett hantverk som inte har någon direkt praktisk användning?
Skulle vara kul om ni ville dela med er av era åsikter i ämnet...
 
Sven Bergersjö
 To 3 Maj, 2001 - 09:21
--------------------------------------------------------------------------------
Hej Carina!
Liksom du älskar jag verkligen hantverk, men för att köpa fina saker så får man ofta lägga ner MYCKET pengar, även om det inte är mycket i förhållande till arbetet och sliten som lagts ner så rör det sig ändå om stora summor när man inte är så rik...
Däremot tycker jag, som du vet, själv om att göra de flesta saker. Min åsikt är att en sak som jag själv gjort är mer eller mindre ovärderlig, jag har ju, precis som du säger, lagt ner min själ i jobbet. Sådant går inte att sälja. Det kan jag bara behålla eller med glädje skänka bort. Likadant älskar jag att få handgjorda saker i present (som exempel- jag gjorde ett bröstsmycke i silver till min fästmö och hon gjorde manschettknappar i samma material åt mig. Betydligt roligare än om var och en gjort sina egna saker!)
Jag tycker köpegrejer ofta är så trista och själlösa, om det finns handgjort hemgjort som alternativ.
Så som en sammanfattning- visst är handgjorda köpegrejer väl VÄRDA de höga priserna, men det är så mycket roligare att själv göra dem eller få dem som gåva av deras skapare.
Sven
 

[ika]

Hantverk är inte oskäligt dyrt, som ni andra har skrivit är det ju massor av arbete som ligger bakom.
Som studerande kan jag inte lägga ut en massa pengar på "lyx" - dit räknar jag t.ex. dyra prydnadsföremål. Däremot har jag en del bruksföremål, är speciellt förtjust i handdrejade lerskålar gjorda enligt gammal teknik och med gamla mönster - vita linjer på naturligt röd lera. Tycker att det är väldigt vackra skålar, man blir glad av att äta ur dem. En har jag fått i present, och en har jag köpt själv på en marknad där krukmakaren själv sålde sina skålar. Ett tips är att köpa direkt av hantverkaren om det är möjligt, då blir priset lite lägre i och med att man slipper hantverksaffärernas provision.

[eldaren]

Instämmes! Jag är en hantverksmänniska, främst smed, som har hunnit hålla på ett tag och prövat att sälja alstren. Min erfarenhet är att man mycket väl kan livnära sig på detta vis om man är skicklig och arbetar mycket, inte minst med att hålla sig framme i olika sammanhang hela tiden. Jag har också lärt mig att systemet i samhället inte är till för alternativmänniskor, de som vill leva enkelt, nära naturen och som förstår det handgjordas rätta värde. Samhället är byggt för massproduktion (ständig tillväxt) där varje vara är genom ohejdad mångfald förbilligad till nonsens för största möjliga profit, och då är det oundvikligen så att hantverk som säljs blir lyxprodukter att ställa i glasmontrar för beskådande av dem som har mer än nog. Om man bedriver hantverk i ett eget litet enskilt företag och följer beskattningslagarna och säljer via återförsäljare, vilket man är mer eller mindre tvungen att göra, så är det så, vilket väldigt få hantverksbutiksbesökare vet, att den trevlige och obyråkratiske hantverkaren som har i dessa vackra föremål nedlagt sin ovärderliga själ får kvar att leva på i värsta fall endast mellan inget och en femtedel av vad kunden betalar! Visst låter det obegripligt!? I bästa fall blir det en fjärdedel kvar!
Hur kan det bli så? Om vi tänker oss att jag gjort en sak som i affären kostar 1000 kr, det är en jättefin sak som tog minst fyra timmar att göra (antagligen en hel dag egentligen) så ska först affären ha mella 30 och 50 procent av priset. Hemslöjden jag sålt lite genom ville efter ett tag ha 50 % på allt i butiken. Så när den är såld efter två månader, eftersom den var så dyr, skickar butiken till mig 500 kr. Sedan måste jag av de pengarna betala 100 kr i moms till staten. Då är det 400 kr kvar. Sedan hade jag lite utgifter för material och sådant som behövs, i mitt fall kol till ässjan bl.a, låt säga 50 kr -> 350 kr kvar. Sist tar samhället hälften av inkomsterna i inkomstskatt (ca 31 %) och sociala avgifter och då är det kvar 175 kr av tusenlappen! Det är max 65 kr/t fast snarare 40... Har man större utgifter blir det ändå mindre kvar.

Fast det finns ju sätt att inte bli hopplöst deprimerad på, som genom att leva billigt, göra så mycket som möjligt själv och att leva kollektivt i någon form så att man kan byta saker sinsemellan! Då får sakerna sitt rätta värde och sin rätta användning! Om ni ändå köper sakerna så gör det av hantverkarn: visserligen kanske det inte alltid blir billigare eftersom han inte vill konkurrera ut sig själv, men han får mer för sitt arbete vilket är välbehövligt.

Ja, låt inte det dystra samhället nedslå er, utan gläd er åt vårt sällskap och att vi blir fler som drar åt ett bättre håll!

Jon

[Jan M Hedlund]

Det finns mycket i värden som är onödigt ur ett rent praktiskt perspektiv men som kan fylla en annan själslig funktion vem har tex användning för alla tavlor som målas alla elektroniska prylar m.m. Att påstå att hantverk är onödigt är bara dumt, desutom finns det mycket hantverk som fyller olika funktioner tex anser jag att det är vettigare att investera i tex ett höganäskrus än i en dalahäst, dalahästen kan vara vacker att se på, men kruset kan vara både vackert och fylla en funktion förhoppningsvis i ett antal generationer.

[ibba]

Det tråkiga och lessna tycker jag är att det är för det mesta bara är folk som utövar hantverk som förstår varför det kostar mycket och kan tycka att det borde kosta mer, för sedan se på den del av befolkningen som hellre köper en massproducerad grej tillverkad i lång-bort-i-stan till en billig peng..

emma.

[Gille]

Skatten på hantverk borde vara lägre, för att gynna kunskaperna och få hantverkar en chans att leva på det!

[hasteus]

Moms på konsthantverk är lägre, 12%, samt om du driver konstnärlig verksamhet kan du alltid kvitta inkomst av tjänst/löneslaveri mot ditt konstnärliga underskott inte bara under de första 5 åren som med nystartade småföretag.

Tyvärr betraktas ju inte hantverksmässig produktion som hantverksmässig konst....

          Mikael

[monika]

Tyvärr betraktas ju inte hantverksmässig produktion som hantverksmässig konst....

          Mikael

Vem bestämmer vad som är hantverksmässig konst respektive hantverksmässig produktion? Och hur? Vad räknas konsthantverk som?

[pussling]

Hantverk är i de allra flesta fall detsamma som god kvalitet o hållbarhet. Det bidrar till ett pris som inte är direkt billigt. Ofta är hantverkare mer omsorgsfulla i sitt materialval än kommersiella fabriker. Som hantverkare vill inte jag riskera att mitt nedlagda arbete och "själen" ska gå till spillo för att jag varit dumsnål vid materialval. Hantverksprodukter blir också ofta unika och passar för de som inte vill vara likriktade.
Prydnadssaker som gör människan glad och ger välbefinnande är helt rätt. Ofta kan de vara taktila/goa att ta på.
Det bästa är när ett hantverk håller god kvalitet på alla sätt och är vackert att se på och skönt att ta på. Det har jag aldrig upplevt av någon fabrikstillverkat föremål. Hantverk är nog för billigt!

[Lasse C]

Det är max 65 kr/t fast snarare 40... Har man större utgifter blir det ändå mindre kvar.
Jon

Själv har jag ett jobb med hygglig lön, som ger mig netto ca 67:-/tim. Om jag hade velat vara elak hade jag alltså frågat vad du gnäller för - rätt många i samhället har "reguljära" jobb som ger dem en nettolön per timme som hamnar i skiktet från ca 40:-/t till 65:-/t. Utifrån dina beräkningar kommer du alltså upp i en relativt normal nettotimlön...  

Nu är det IOFS inte det som är poängen. Det är snarare skit att det är så många som vill hugga för sig av intäkterna innan de når fram till dig (då talar jag INTE om skatt och sociala avgifter - vi är väl alla intresserade av sjukvård, allmänna vägar, skolor, etc, eller...?) och att så många som köper fattar NOLL av det arbete som ligger bakom. Själv bygger jag bl a flaskskepp, och kan ibland möta folk som tittar på en av mina modeller (med 60+ arbetstimmer och 30 års erfarenhet bakom) och frågar "Varför begär du 1800:- för den där? I souvenirbutiken där jag var igår fanns det flaskskepp för 149:-!" Då brukar jag, något trött, säga "Du, om du inte kan se skillnad på mitt skepp och det för 149:-, så köp det för 149:-! Du har ändå ingen behållning av mitt."

Lasse C

[pussling]

Flaskskeppet för 149 kr, hur såg det ut? Det kan väl inte ha varit i närheten av det du har lagt så många timmar på?
Jag såg ett i mitt tycke fult flaskskepp i en sovenirbutik för ngra år sedan. Det var litet (ca 1 dm långt), klantigt målat och mkt grovt tillyxat och detaljfattig. Tror det kostade närmare 100 kr.
Misstänker starkt import från långbortistan o barnarbete!
Det är illa att behöva konkurrera med sådana produkter. Jag önskar att de som ska köpa blir mer medvetna om vad de köper och vad de får för sina pengar.

[Lasse C]

Flaskskeppet för 149 kr, hur såg det ut? Det kan väl inte ha varit i närheten av det du har lagt så många timmar på? Jag såg ett i mitt tycke fult flaskskepp i en sovenirbutik för ngra år sedan. Det var litet (ca 1 dm långt), klantigt målat och mkt grovt tillyxat och detaljfattig. Tror det kostade närmare 100 kr.

Jo, det var nog ungefär ett sånt, ja.

 Det är illa att behöva konkurrera med sådana produkter. Jag önskar att de som ska köpa blir mer medvetna om vad de köper och vad de får för sina pengar.

Det är väl där problemet ligger. All billig massproduktion har med tiden trubbat av folks medvetande, det enda som räknas är priset. Om vi tar flaskskeppen som exempel så resonerar de "flaskskepp som flaskskepp". Man tittar inte på att det är en skillnad i kvalitet.

Det gäller på många områden, och tycks (ve & fasa) breda ut sig. Varför kan ställen som Lidl etablera sig på ort efter ort? Just det. Titta för skojs skull i annonsmarknader eller nätakutioner typ Tradera. De som lägger ett pris som faktiskt är skäligt för det som skall säljas får inte ett napp. Folk är bara intresserade om det är idiotbilligt.

I det perspektivet har vi som hantverkar en gigantisk uppförsbacke. De människor som faktiskt begriper vad våra grejer är värda är dels en liten marknad, dels har de i regel lika taskigt med pengar som vi själva...

Den viktigaste frågan är väl egentligen: Vad kan vi göra åt det?

Lasse C

[Carina Von C]

Intressant diskussion, många  verkar bara vilja ha billigare och billigare grejer, ta IKEA tex, som säljer handblåsta glasvaser för 19.90 st tillverkade i Kina. Arbetsförhållanden? Löner? Vet nån?
eller handsmidda järnkrokar på Indiska för en tjuga?


Någon har sagt: "att köpa billigt är dyrt"

M.

[Neiklot]

Dyrt kanske, men brukar inte finnas ett klädesplagg som håller så bra som rent hantverk! )

[manna]

Jag tycker faktiskt inte att man kan prata om hantverk som dyrt, kostsamt. Det handlar enligt mig om att prioritera. Jag vill omge mig med vackra saker. Alltså skaffar jag mig kläder, bruks- och prydnadsföremål hos personer som kan erbjuda det jag eftersöker. Det onödiga, själlösa låter jag bli att köpa. Då har jag råd att betala för saker som får mig att må bra. Enkelt!

[Lasse C]

Låt oss för skojs skull göra ett litet test, när vi nu talar om vad folk är beredda att betala för hantverk...

Vad skulle  NI kunna tänka er att betala för de här alstren av mig?
# 1, volym 50 cl:



# 2, volym 75 cl:

Nå, vad säger ni?  
När jag fått lite svar skall jag beskriva arbetsinsats och materialåtgång...

LC

[Eulalia]

woooaaaaaah!!! jäklar va snyggt!
jag skulle nog helst betala dig för att du skulle lära mig ditt hantverk.....men nu var det ju inte det frågan gällde.

För själva hantverket skulle jag teoretiskt sett kunna tänka mig att betala allt mellan 100-450 kr...troligen är arbetet värt aningen mer  
I verkligheten skulle jag inte ha råd, utan jag skulle stå där o våndas en stund, försöka klura ut hur den är gjord, och vara tvungen att låta den ligga kvar ..... fattiglappar prioriterar andra saker än sånt som de inte har omedelbart behov o användning för :-)

[Lasse C]

woooaaaaaah!!! jäklar va snyggt!
jag skulle nog helst betala dig för att du skulle lära mig ditt hantverk.....men nu var det ju inte det frågan gällde.

Tack för uppskattningen!
Utan att rodna törs jag faktiskt säga att jag är rätt bra på det här. Skam vore det å andra sidan annars, med tanke på att jag lärde mig det här för närmare 35 år sedan…

Vad gäller tränsning, som det här hantverket heter, så bör du veta att grundtekniken faktiskt inte är så besvärlig att lära sig! Jag har ständigt återkommande förfrågningar från studieförbund om att hålla kurser i sånt här och annat knopslageri, men kan av formella skäl tyvärr inte göra det i nuläget. Att lära sig tränsa bra (= jämnt, regelbundet och hårt) kräver däremot övning. Massor av övning. Att bygga upp mönstren med inarbetade läderremmar, etc, kräver en del beräkningar och knep som jag inte tänker lära ut alls.

Hur som helst, materialkostnaden per krus/flaska ligger på 50-80:-, ca. Arbetstiden ligger för spiralflaskan på omkring 6 timmar. Från att den börjar vidga sig strax ovanför ”bulan” till botten är det en tamp. Det går nämligen inte att skarva när öglorna börjar sära på sig. Tekniskt lite svår, med andra ord. Det större kruset går på sisådär 9+ timmars arbete. Märk väl: Med över 30 år i nyporna jobbar jag bra mycket snabbare än du skulle kunna!

Med det övre registret av vad du själv skulle kunna tänka dig att betala (vilket var rätt så precis vad jag hade väntat mig, för övrigt) hamnar jag alltså på omkring 50:-/timme. Brutto. Å andra sidan pysslar jag med det här på "spilltid", d v s på eller i väntan på bussen, på fikapauser, etc, och varje krona intjänad på "spilltid" kan förstås räknas som en hyfsad timpeng! Det beror alltså på hur man ser det.

Min poäng är dock: Om folk här, som ändå kan förväntas begripa sig på hantverk, sätter priser som ger en timpeng runt en femtiolapp brutto – hur skall vi då kunna vänta oss att ”vanligt folk” skall vara beredda att betala priser som ger oss skälig timpeng?

Och så var det ju det där med att folk som begriper hantverk ofta har lika taskigt med pengar som man själv... (Bäst lönar sig såna här grunkor annars ofta som bytesobjekt, har jag märkt!)


Lasse C

[Eulalia]

50 kr/ timmen är inte så himla dåligt ändå, en vanlig knegare tjänar faktiskt inte så mycket mer, netto

Jag jobbar som teknisk support, och har ca 4 års utbildning i mitt yrke+ ca 5 års arbetslivserfarenhet, och har räknat ut att min timpenning är f.n ca  95 kr.

alltså 40 kr mer än dig, anser inte jag vara allför stor skillnad, med tanke på att du verkar göra det som bi-syssla, att du gör nåt som är kul, som du gör när du känner för och överallt :-) inget 9-5jobb precis

Ja, det är nog svårt att få sin inkomst till 100 % från ett hantverk, tyvärr :-(
För att kunna göra det måste man kanske hitta en storkund och verkligen göra business av det, och då är man ju mer en fabrik än en hantverkare..


Jag tror att som hantverkare så måste man även räkna in allt annat man tjänar, borträknat pengar: friheten, tillfredställelsen att skapa, att se nåt vacker  bli till från ens egen kreativitet, och andra saker som jag inte ens kan föreställa mig eftersom jag inte är duktig på nåt hantverk :-) än
Visst, kanske är jag naiv..en hantverkare vill väl leva på annat än luft och goda ideal..
Men har inte hantverkare i alla tider varit mångsysslare, just för att det är svårt att leva på sin nisch?

[Lasse C]

50 kr/ timmen är inte så himla dåligt ändå, en vanlig knegare tjänar faktiskt inte så mycket mer, netto

Jo… ehh… du läste att mina 50:-/tim var brutto, vad? Drar du bort moms, sociala avgifter, skatt och hela middevitten så blir det inte särskilt mycket kvar.

Jag räknar inte med att mina hantverk någonsin kommer att kunna bli mer än en bisyssla, men kan det bli en fast del av min inkomst är det verkligen inte illa!

En annan aspekt i det här med vad man tjänar per timme är att man måste räkna per timme som läggs ner på prylen tills man får pengarna! Alltså inte bara arbetet, utan också den tid som läggs ner på att sälja den! Mina krus säljer jag ofta på kommission i en affär. Visst, jag får mindre betalt/krus, men dels kan de hantera kundkontakter smidigare, mer rationellt och i större skala än jag kan, dels kan jag ägna den tid som så att säga är ”disponibel” för hantverket till just hantverk. Totalt sett lönar det sig mycket bättre.

Kundkontakter kan visserligen vara jättestimulerande, men kan också vara… ja, ni vet.. ”pain in the..”

Det är ju så att om någon köper av mig måste jag debitera för produktionstiden plus för den tid jag måste lägga ner på honom/henne. Det är tid jag måste ta bort från produktionen, som är det som genererar pengar! Vad som kan kännas orättvist är att jag dessutom måste ta betalt för en andel av den tid jag lägger ner på kundkontakter som inte genererar några pengar! Rätt många kundkontakter genererar nämligen inte ett öre! De flesta kunder är dock riktigt trevliga, och jag är minst lika glad för att prata bort en stund som någon annan - men även de trevligaste av kunder tar tid, och om jag vill ha någon som helst ekonomi i mina hantverkmåste jag begränsa den tid som inte genererar pengar. Det är den bistra verkligheten...

Jag bygger också flaskskepp (30-årsjubileum i år!!) men sedan rätt många år bygger jag inte på beställning. Jag har alldeles för många gånger råkat ut för folk som beställt och inte velat specificera hur modellen skall se ut (”Åh, jag har fullt förtroende för dig!”) och sedan blivit missnöjda (”Nja, det var inte riktigt så jag hade tänkt mig det…”), eller de där jag lagt ner ett par timmar ihop med en "potentiell" kund (de gillar att kalla sig så) på att ta fram en ordentlig specifikation på en modell, varefter de reser sig och säger ”Ja, det var intressant, hörru! Jag skall tänka på saken!” – varefter de givetvis aldrig hörs av igen!!  Numera gör jag sakerna först och säljer dem kontant. Leverans = betalning, punkt och slut.

Som jag nämnde har jag hållit på med mina favorithantverk i mellan 30-35 år. Jag har alltså haft gott om tid på mig att bli grundligt trött på dem som tar upp tid i onödan, pillar sönder saker, krånglar med betalningen, etc, o s v, m m... Dem har jag helt enkelt inte lust att slösa bort tid, pengar och tålamod på längre.  

Min "direktkontakt" med intresserade skaffar jag mig mest vid de tillfällen då jag håller kurser och workshops. Då är det liksom redan "sorterat" - den som betalar för att t ex sitta en hel dag eller helg och lära sig splitsning, tagling, dekorativ knopslagning och annat reparbete är per definition ärligt intresserad och motiverad. Väldigt mycket trevligare för alla parter! (Framför allt för mig...  )

Lasse C