JAK vill höja styrräntan

[Westan]

I senaste numret av JAK-tidingen Grus&Guld intervjuas den nya VDn. Han agerar rådgivare till riksbaken och vill höja Sveriges styrränta. Här på alternativ har JAK och räntefriheten diskuterats förut. Vad tycker exempelvis herr Sverker N.

Här finns en som inte håller med. http://arabnyheter.info/sv/2013/05/08/overger-jak-kampen-mot-rantan-av-evert-larsson-jak-medlem/

Och här finns intervjun med VD på sidan 20.
http://digitalmedia.v-tab.se:8080/erez/fsi/fsi.swf?&cfg=pages_presets%2FV-TAB+Defaults+090910.fsi&pages_dir=Gemensamma%2FGGAA-130325-A+pages

[Existens!]

Att JAK är sugna på det kan man ju förstå. En höjd ränta i samhället skulle ju göra deras tjänster attraktiva igen, vilket dom knappast är nu med ett lågt ränteläge.

För sverige som helhet vore det däremot förödande att återigen försöka gå först i nåt märkligt försök med högräntepolitik i en omvärld som har låga räntor.
Det behöver bli billigare med riskvilligt kapital till företagen. Inte dyrare.

[Westan]

Att JAK är sugna på det kan man ju förstå. En höjd ränta i samhället skulle ju göra deras tjänster attraktiva igen, vilket dom knappast är nu med ett lågt ränteläge.

Så du tycker inte att det smakar illa att en bank med hög profil i frågor om räntemotstånd, går ut och kräver en höjning av styrräntan. Dessutom verkar den nye VDn inte fatta att det är just de långsiktiga verkningarna av räntan som är direkt samhällsfarlig och nedbrytande av ekonomin. Räntans omfördelninga av samhällets värdeflöden är ju en av anledningarn till den skulduppbyggnad vi ser i hela västvärlden. Just när räntans destruktivitet blir synlig för alla kräver JAK en höjning av räntan.

För sverige som helhet vore det däremot förödande att återigen försöka gå först i nåt märkligt försök med högräntepolitik i en omvärld som har låga räntor.
Det behöver bli billigare med riskvilligt kapital till företagen. Inte dyrare.

Dessutom gör sig JAK till ovän med alla de som dragit en ekonomisk nitlott genom varande arbetslös eller genom att bli det genom en räntehöjning, som du skriver. Är JAK:s medlemmar numer att finna i taxeringskalenderna övre himmel. Om så, OK.

[Existens!]

Jag har sedan läge klart för mig att JAK är en bank för de med goda inkomster, ja.  Vilka andra har råd att spara lika mycket som man amorterar på sina lån?

Vad gäller att det smakar illa... tja..dom ser säkert om sitt eget hus först..som alla andra.

[Pitchblende]

För sverige som helhet vore det däremot förödande att återigen försöka gå först i nåt märkligt försök med högräntepolitik i en omvärld som har låga räntor.
Det behöver bli billigare med riskvilligt kapital till företagen. Inte dyrare.

För att få vadå? Större tillväxt? Större utlåning gör bara att pyramidspelet kan fortsätta ett tag till, det säger absolut ingenting om tillgångarna i samhället. Om några år kommer storbankerna stå med stora fordringar på företag och personer som saknar medel att betala ens räntan, i sin tur kommer dom inte kunna betala sina lån och staten står inför valet att antingen se dom stora bankerna i konkurs, med allt vad det innebär av förlorat "kapital", eller att låta skattebetalarna ta smällen. Staten väljer alltid det senare.

Jag har sedan läge klart för mig att JAK är en bank för de med goda inkomster, ja.  Vilka andra har råd att spara lika mycket som man amorterar på sina lån?

Om man försöker tänka sig en hållbar bank, som är någorlunda likvid, så inser man att banken måste få lika mycket pengar in, som den kan låna ut. Därför måste man spara pengar i JAK innan man får låna. Eller så får man spara efter att man lånat, fast då blir det en brantare besparing.

Det finns banker som lånar ut till gud och var man - oavsett om han kan betala tillbaka eller inte. SMS-lån är ju tex populärt, där dom fattiga får lån med kronofogden som en slags borgensman. Men att ta större lån än man är kapabel till att betala igen är sällan en bra idé så jag förstår inte vad det är du efterfrågar.

Betänk för en stund hur mycket valuta som lämnar kassan hos ens storbank i form av vinst till aktieägarna, allt av vilket betalas av låntagare eller andra aktiebolag i sin tur. Det är vad jag kallar dyra lån. På JAK är den siffran noll.

[hånung]

Jak är ju ändå bara en bank för dom besuttna  den är inget för den enkla lilla mänskan med små inkomster så vi får vandra vidare i ekor hjulet  vare sig vill vill eller inte .

[Pitchblende]

Jak är ju ändå bara en bank för dom besuttna  den är inget för den enkla lilla mänskan med små inkomster så vi får vandra vidare i ekor hjulet  vare sig vill vill eller inte .

JAK är just nu det bästa alternativet under rådande ekonomiska ordning. Den ordningen förutsätter att en stor del av befolkningen befinner sig i ekorrhjulet. Om du inte kan ta dig ur ekorrhjulet själv så är en bank förmodligen de sista du ska lite på att hjälpa dig.

[Existens!]

JAK är just nu det bästa alternativet under rådande ekonomiska ordning. Den ordningen förutsätter att en stor del av befolkningen befinner sig i ekorrhjulet. Om du inte kan ta dig ur ekorrhjulet själv så är en bank förmodligen de sista du ska lite på att hjälpa dig.

Att JAK i det hänseendet skulle vara mer hjälpande är nog dock rätt naivt att tro.

Jag har idag en räntekostnad för gården på 12 000 kr i månaden. Du får gärna förklara för mig hur det skulle vara enklare ( och bättre ) att betala 24 000 i månaden till JAK från dag 1 på lånet.

För att JAK ska bli intressant för fler småföretag så skulle det systemet behöva ändras så att man i så fall betalar endast amorteringar t.ex de första 10 åren, och sen går in med ett sparande.
Och eftersom den förändringen aldrig kommer att ske, så är heller inte JAK nån bank för små företag.
Det behövs kapital för att dra igång en rörelse och det är viktigare att man får fart på företaget än att från dag 1 börja med ett jättelikt sparande.
Men för höginkomsttagare är det såklart jättefint, även om jag tycker att sparande ska vara upp till var och en och inte nåt tvångsstyrt av banken.

[Väderhatt]

Anledningen till att folk inte kan ta lån som faktiskt avbetalas - vare sig det är JAK-lån med amortering och efterspar, eller räntelån där man amorterar av på överskådlig sikt - är väl att priserna för hus, fastigheter mm är för höga för det relativt till folks inkomst. Anledningen till att dom har kunnat bli så höga är att folk har kunnat ta lån där man bara betalar av en (låg) ränta, så priser anpassas inte till vad folk skulle betala om de räknade med att helt betala av sina lån. Sen kan folk inte sälja utan förlust om de har hög belåningsgrad, och så är det en självgående cirkel.

Det folk som vill ha en gradvis högre styrränta brukar vara oroliga för är risken för en hård krasch om/när folk inte klarar sina lån (t.ex. USA m.fl.). Men andra effekter är ju också att banker med JAK:s modell inte kan bli ett alternativ. Och att folk som inte kan ta stora lån inte kan få tag i pengar att göra något med. Eller, för den delen, att det blir i princip omöjligt att spara ihop till hus eller företag utan att behöva ta några/stora lån.

Att en låg ränta skulle vara mer lik JAK:s nollränta och en hög ränta mindre lik JAK tycker jag inte verkar rimligt. Modellerna är så olika att det nästan inte spelar någon roll på det sättet om räntan är låg eller hög, för utan även en låg ränta blir banken annorlunda. Men en högre ränta skulle kunna dämpa sättet den låga räntan driver upp priser och motverkar sparande och amorterande. Så jag tycker nog inte att det är helt galet av Almedal, fast mer pragmatiskt än visionärt...

Det känns som en teoretisk oro i alla fall, för eftersom det kommer ge problem direkt kan ingen höja räntan om dom inte måste. Det betyder ju tyvärr inte att de sämre effekterna av den låga räntan försvinner.

***

Jag lånar inte i JAK (nu) men jag sparar i JAK eftersom 1) jag gillar att JAK är så välfinansierat, 2) sparräntan är så låg att nollräntan inte gör någon skillnad, 3) jag kanske vill låna i framtiden. Så jag får JAK:s tidning mm. Med det sagt:

För att JAK ska bli intressant för fler småföretag så skulle det systemet behöva ändras så att man i så fall betalar endast amorteringar t.ex de första 10 åren, och sen går in med ett sparande. Och eftersom den förändringen aldrig kommer att ske, så är heller inte JAK nån bank för små företag.

Nej, lån med omarbetade sparkrav är faktiskt något som jag sett som föreslås som en idé ganska nyss. JAK kommer behöva arbeta om sina lån på något sätt för att öka utlåningen, frågan är bara hur.

Det behöver bli billigare med riskvilligt kapital till företagen. Inte dyrare.

Är "riskkapital" och "sparbank" verkligen två saker som borde förenas? När vanliga banker tar större risker med lånen de ger och kraschar påverkar det samhället negativt, vare sig man låter dom kollapsa eller går in med skattepengar för att backa upp dom. Att riskkapital för företag borde finnas betyder inte nödvändigtvis att det ska vara samma sak som vanliga banklån.

Vad gäller att det smakar illa... tja..dom ser säkert om sitt eget hus först..som alla andra.

Alla banker borde väl se om sitt eget hus? Banker som inte är stabila är bara potentiella risker.

[Pitchblende]

Jag har idag en räntekostnad för gården på 12 000 kr i månaden. Du får gärna förklara för mig hur det skulle vara enklare ( och bättre ) att betala 24 000 i månaden till JAK från dag 1 på lånet.

Du har alltså en gård för någonstans 3.5-4 miljoner, eller är tolv tusen amortering också? Det är givetvis inte enklare att betala det dubbla (varav hälften du får tillbaka), du skulle ha sparat i JAK från början.

Det kanske ligger något i att JAK är till för de besuttna. Det är gjort för bönder under en tid av betydligt mer långsamverkande ekonomi.

[Westan]

Är JAK ett alternativ eller inte? Skall JAK fortsättningsvis vara ett alternativ eller inte? Om JAK fortsättningsvis vill vara ett alternativ vilket trots Almedals "kreativa" utalande ingen hittills har ifågasatt måste väl trots allt detta gälla?

Då kan inte JAK bedömmas enligt samma måttstock som övriga banker - storbankerna - med sin samhällsnedbrytande verksamhet. Det verkar som i stort sett samtlig som diskuterar här inte orkar hålla denna bodelning klart för sig själva och därmed läsarna.

Vill man stå som ett alternativ mot det aktuella penning och banksystemet så finns det ett pris för detta. Det är att JAK inte deltar i kreditexpansionen inte skapar pengar ur tomma intet, inte lever på en vara - kredit - som de inte har. Vars konsekvens för JAK:s kunder är att de själva måste balansera lånande och sparande.

Ingen i det ekonomiska-politiska maktcentret i Sverige lär bry sig om vad JAK:s VD säger då han vill höja räntan däremot skapar det stor osäkerhet vad gäller JAK:s mervärden och framtoning som ett ekonomiskt alternativ. Detta har ju varit JAK:s starka kort hittills.

Det finns en annan väg att gå för JAK, mer om detta senare. Dock, den iver att upprätthålla utlåningsnmivåerna som VDn gör är i nuvarande situatuion - med uppblåste priser på fatigheter och mark -  ytterligt riskabelt och utsätter medlemsbankens sparare för ökade risker.

 

[Pitchblende]

Då kan inte JAK bedömmas enligt samma måttstock som övriga banker - storbankerna - med sin samhällsnedbrytande verksamhet. Det verkar som i stort sett samtlig som diskuterar här inte orkar hålla denna bodelning klart för sig själva och därmed läsarna.

Jag håller helt med dig. Men eftersom Existens måste lägga ut en okänd men helt klart humungös summa varje månad för att betala tillabaka sin gård så kan det vara svårt att lyfta blicken för att se den goda saken. Det är därför önskvärt att beskriva hur och när JAK-medlemskap kan rädda ditt skinn. Jag tänker på hyperinflation. Rätta mig om jag har fel men i ett räntefritt system är det väl perfekt för låntagarna men katastrofalt för sparana?

[Existens!]

Vill man stå som ett alternativ mot det aktuella penning och banksystemet så finns det ett pris för detta. Det är att JAK inte deltar i kreditexpansionen inte skapar pengar ur tomma intet, inte lever på en vara - kredit - som de inte har. Vars konsekvens för JAK:s kunder är att de själva måste balansera lånande och sparande.

Är du säker på att det fortfarande är så som tanken en gång var.?

Jag vill minnas från nån av de otaliga trådar vi haft om JAK, att man inte heller där klarar sig från att 'skapa pengar ur tomma intet' (Vad det nu betyder), även om man gör det i mindre omfattning.  Men jag kan minnas fel, det var Jak-oraklet Suresh som nån gång sa nåt sådant , om jag nu minns rätt.
När man började med eftersparet, så kan jag inte förstå hur man ska kunna balansera vad kunderna lånar in respektive ut, på annat vis. Om man nu inte bara vill vara en liten by-bank, och det är man väl inte vad jag vet.

Du har alltså en gård för någonstans 3.5-4 miljoner, eller är tolv tusen amortering också? Det är givetvis inte enklare att betala det dubbla (varav hälften du får tillbaka), du skulle ha sparat i JAK från början.

Det kanske ligger något i att JAK är till för de besuttna. Det är gjort för bönder under en tid av betydligt mer långsamverkande ekonomi.

Det är enbart ränta.

Jag har ägnat mitt liv åt företagande med varierande framgång, och började inte spara vid 15 års ålder för att kunna köpa gården när jag är 65.
För de allra flesta som satsar på ett jordbruk som innebär en rörelse och inte bara en plats att bo på, så är lån den enda utvägen, och det är ju inte ovanligt med lån på 10 miljoner ifall man har 200 kor. Och såna lån är helt enkelt inte praktiskt ( eller ens teoretiskt ) genomförbara  med JAK-systemet.
Jag och väldigt många med mig lånar i Landshypotek, vilket knappast heller kan kallas en 'storbank' utan ägs av låntagarna och där vinsterna går tillbaka till ägarna.

[Westan]

Är du säker på att det fortfarande är så som tanken en gång var.?

Jag vill minnas från nån av de otaliga trådar vi haft om JAK, att man inte heller där klarar sig från att 'skapa pengar ur tomma intet' (Vad det nu betyder), även om man gör det i mindre omfattning.  Men jag kan minnas fel, det var Jak-oraklet Suresh som nån gång sa nåt sådant , om jag nu minns rätt.
När man började med eftersparet, så kan jag inte förstå hur man ska kunna balansera vad kunderna lånar in respektive ut, på annat vis. Om man nu inte bara vill vara en liten by-bank, och det är man väl inte vad jag vet.

Eftersom alla banker måste följa lagen som är till för att gynna kreditskapande, förfalskning om man skall ge ett juridiskt riktigt ord,  så måste också JAK följa de rutiner som lagen föreskriver.  Det enda sättet att inte ägna sig åt kredit-expension är som jag ser det att göra som JAK. Balansera sparande mot lånande så som folk i allmänhet tror att en bank fungerar.

Jag har ägnat mitt liv åt företagande med varierande framgång, och började inte spara vid 15 års ålder för att kunna köpa gården när jag är 65.
För de allra flesta som satsar på ett jordbruk som innebär en rörelse och inte bara en plats att bo på, så är lån den enda utvägen, och det är ju inte ovanligt med lån på 10 miljoner ifall man har 200 kor. Och såna lån är helt enkelt inte praktiskt ( eller ens teoretiskt ) genomförbara  med JAK-systemet.
Jag och väldigt många med mig lånar i Landshypotek, vilket knappast heller kan kallas en 'storbank' utan ägs av låntagarna och där vinsterna går tillbaka till ägarna.

Dagens jordbruk är ekonomiskt underminerat av det rådande systemet. Det handlar om ett monopoliserat system för produktion, ej fri konkurrens. Det handlar om ett skattesystem som gör det omöjligt för småföretagare att skapa välfärd genom sitt arbete. Och inte minst kapitalet som gynnas genom räntor, 30-40% av priset på produkter och tjänster går till för att täcka räntekostnader. Tyvärr så finns ingen organsiation som kämpar för bönder eller småföretagare, bara sådana som vill tro att de gör det. LRF bekymrar sig lite för de uppblåsta markpriserna utan drar istället in dessa fiktiva värden i sina kalkyler. Storleksrationalisering är det enda som gäller.

[Westan]

Jag håller helt med dig. Men eftersom Existens måste lägga ut en okänd men helt klart humungös summa varje månad för att betala tillabaka sin gård så kan det vara svårt att lyfta blicken för att se den goda saken. Det är därför önskvärt att beskriva hur och när JAK-medlemskap kan rädda ditt skinn. Jag tänker på hyperinflation. Rätta mig om jag har fel men i ett räntefritt system är det väl perfekt för låntagarna men katastrofalt för sparana?

För de allra flesta människor betyder inkomster av kapital ytterst lite. Idag är den genomsnittliga amorteringstiden för fastighetslån c:a 125 år, det säger mycket om vår privata skuldsättning. Däremot så ser inkomster och investeringsbehov väldigt annorlunda ut över livsfaserna. Stora behov under 20-40 men ofta mindre under livets senare skeden.

Här kommer väl alltid en bank att kunna fylla en roll i vanliga människors liv. Genom att gör det möjligt att tidigarelägga investeringar. För detta är JAK-systemet egentligen idealiskt.  Men det kanske skulle kunna skräddarsys till att variera mer efter olika ekonomiska förhållanden, att drastiskt höja amorteringstid och ge avkall på efterspar ser inte jag som en lösning. Amorteringar och sparande har en kostnad som inte JAK rår på, inflationen. Detta gäller i det fall den varierar under låne/spartiden, den kan gynna såväl som missgynna en låntagare allt beroende på när under lånetiden inflationen inträffar.

Frågan om hyperinflation är en fråga som diskuteras på andra håll i världen, i Sverige mycket lite dock, ordet finns inte ens med i Nationalncyklopedin. Så det vore kanske nått att föra på tal här. Enlig definitionen är det en inflation som överstiger 50% per månad vilket med räntan på ränta ger en inflation på årsbasis på c:a 13000% vilket betyder att nästintill en fullständig skuldavskrivning, och för spararen att besparingarna sjunkit samman till noll. Ekonomisk förödelse, men samtidigt ger det utrymme för ytterligare upplånging och därmed fart på ekonomin i det penningsystem vi nu har.

Tvångssparandet under lång tid innebär naturligtvis en risk, där har du nog en poäng.