Skenaffär och betesbidrag

[Tjalve]

Skötte ca 5 ha förra året åt en bekant. Ca 3 ha slogs och skördades innan bete medan återstoden betades hela säsongen. Marken ligger en bit bort och vi behöver egentligen inte det men gjorde det som en tjänst. Ägaren tog alla bidrag så vi betalade givetvis inget men fick inget betalt heller.
I år orkar jag inte köra dit och slå, tar för mycket tid och ger för lite. Men han vill ha betesdjur vilket är ok. Problemet är att han vill göra en skenaffär. Köpa djuren och sälja tillbaka de på hösten, men inga pengar byter ägare. Hans uppger att utan djur och verksamhet på gården kommer det att inte längre klassas som jordbruksfastighet. Det är en pensionär med inga inkomster på gården utom bidrag. Eftersom jag känner han misstänker jag att något annat ligger bakom, men inte att han blåsa mig på djuren.
Är det så att man kan får högre bidrag om man äger betesdjuren? Jag vet många som har kvar jorden och bidragen men låter andra sköta det gratis utan att det är något problem. Så jag blir lite misstänksam på upplägget, vad tjänar han på denna skenaffär? Hade det varit en sjyst person hade jag kunna bjuda på detta också men han har aldrig bjudit till i affärer utan är väldigt sniken, snål och vänder på varje krona. Det är ju snarare brist på betesdjur så det hade inte varit orimligt för mig att ta betalt för att beta, vilket ju sker numera.
Så jag gillar inte upplägget. Kalla mig ogin men att hjälpa han till mer pengar, om det nu är anledningen, har jag ingen lust med eftersom han aldrig skulle göra det samma.

Kort version: Finns det någon fördel med att äga betesdjur istället för att låta marken betes av andra med avseende på bidrag?

[Skogsola]

 Absolut ger det det. Det är en hel bunt med olika stöd som man måste ha djur för att komma åt.

[Existens!]

Måste man äga djuren?

[Skogsola]

 Man måste i vart fall vara registrerad för dem i Centrala Djurdatabasen.

[Klipparn]

En del stöd (inte bidrag) är till för djurägare , inte markägare som vill snylta till sig lätta pengar på andras djur och jobb.

[Tjalve]

En del stöd (inte bidrag) är till för djurägare , inte markägare som vill snylta till sig lätta pengar på andras djur och jobb.

Man måste i vart fall vara registrerad för dem i Centrala Djurdatabasen.

Tack för svar Det verkar alltså vara som jag misstänker. Det går vi inte med på, kanske dags att ta betalt för att släppa dit djuren istället 

[olivia.k]

Om jag har förstått rätt är det kompensationsbidraget han är ute efter, det ger 2000kr per hektar där jag bor. Man behöver 6-7 får eller en ko på varje hektar.
Förutom det, om man odlar vall så får man också 2000kr per hektar, för samma djur som ovan, och man behöver inte ha djuren på vallen ens, utan man måste äga djuren. Rätta mig gärna om jag har fel jag tycker själv det är svårt att förstå. Söderut är bidragen lägre än norröver.

Det bidrag man kan få om man inte äger djur är gårdsstödet, samt betesstödet på runt 1000kr per hektar, men det senare stödet går ej kombinera med vallstödet, man får välja vilket man tar.

[kurt]

Det finns ju många komplikationer i en sådan här transaktion, inte minst så kan ju "skenägaren" få för sig att sälja djuren eftersom hen är officiell ägare. Och vad skulle t ex hända om "skenägaren" råkade ut för en olycka och dog!

[Existens!]

Han kan ju bli påkörd av ett tåg...

[Charlotte]

Jag är himla dålig på bidragsbiten, vi har en revisor som fixar det 
Men, måste man inte hålla nötkreatur längre än bara över betesperioden för att få ut kompensationsstödet?!?
 Får/get är det kortare tid, några månader, men jag tror det är längre för nöt?
Mvh
Charlotte

[Skogsola]

 Kompensationsbidraget räknas per dag och är inte kopplat till bete. Du kan köpa ungnöt på hösten och sälja dem på våren. Om du t.ex har 10 ungnöt i 264 dagar så har du haft 10* 0,6 *264/ 365 = 4,3397 djurenheter. Enkelt eller hur?