Se gärna denna om världsekonomin lång men fruktansvärt bra!

[hånung]

Nä så är det nog . Mänskan är sig lik genom historien .

[TiB]

Jag tycker det är ganska meningslöst att fundera så mycket över hur betalningssystemen fungerade på medeltiden.
Tiderna förändras, men människa förändras inte så särskilt mycket. Att tjäna en slant och se om sitt eget först och främst, tror jag är det som gäller för 98% av mänskligheten.

Jag tror inte det spelar nån roll om man betalar med mynt eller honungsburkar eller benbitar eller vad man är använder. Någon kommer snart underfund med att han kan spara på sig lite extra honungsburkar, och sen låna ut till dom som inte har kunnat spara, eller dom som vill använda dom till en investering.
Såklart vill han då ha lite betalt för sin möda att samla ihop sina burkar, så han lånar ut 10, och begär 11 när det ska betalas tillbaka, och så är räntan född.
Nästa kommer på att man kan fylla burkarna med nån milliliter mindre utan att nån märker det, och plötsligt har han skapat sig lite mer kapital.
Jag tror inte mycket mer om människans natur faktiskt.. Tycker inte historien talar emot mig.

Det tål att upprepas!

Westas, det vore skryt om jag sa att jag förstår vad du menar.

Och så undrar jag spontant, vilka som var frivilliga vid dedär kyrkbyggena  De med flest honungsburkar eller pinnar? Eller de som släpade sten?

[bua]

Nästa kommer på att man kan fylla burkarna med nån milliliter mindre utan att nån märker det, och plötsligt har han skapat sig lite mer kapital.
Jag tror inte mycket mer om människans natur faktiskt.. Tycker inte historien talar emot mig.

Ohederlighet tror inte jag ligger i människans natur utan bara i vissa människors natur. Hjälpsamhet och sammarbete ligger i människans natur men vi blir allt mer inskolade i ohederlighet och konkurrens.

[TiB]

https://www.facebook.com/photo.php?v=136206826554268

Denna är betydligt kortare, den orkar t o m Existens njuta av!   

[Existens!]

https://www.facebook.com/photo.php?v=136206826554268

Denna är betydligt kortare, den orkar t o m Existens njuta av!   

Jo, den hade jag faktiskt sett innan.. och orkat igenom    och visst är det sött och rart och så man vill det ska fungera, självklart.
Men gör det det?

[Rappen]

Tyvärr ingen svensk text, men denna är den bästa om det finansiella
lurendrejeriet som jag sett.

The Money Masters ~ Full Movie

[Westan]

Existensen! Jag skrev ju ut 17 minuter för att du inte skulle behöva se hela, du är tydligen en vrång jävle som alltid vill dra allt till det sämsta,  underligt att du kunde stå ut med de s.k. gulliga filmen.
Dessutom skrev jag och berättade om sytemen på medeltiden, sug då tag i de trådar som andra vill dela med sig av, insikter de skaffat inte utan  tankearbete och sökande på nätet.

Eftersom du inser att människorna på medeltiden fungerar i stora drag, något annorlunda programmerade dock, som oss så varför är då inte alla exempel i historisk tid intressanta. Vi jan gå tillbaka till de första verkliga pengarna skapade av Sparta genom att använda järnmynt, eller varför inte då det fantastiska experimentet i Wörgl under 1930-talet där ekonomisk depression och massiv arbetslöshet bröts genom skapandet av en lokal valuta i enlighet med Silvio Gesells idéer om hur ekonomi  och pengar skall hanteras. Detta social experiment stoppades av bankerna efter en mycket kort tid. Det är väl ingen ide att ge länkarna här då blir du bara sur, du får söka själv.

[Existens!]

Tycker mest det är du som verkar grinig.

Men det är ju bra att du börjar skriva lite själv och åtminstone hänvisar till saker du tycker är bra, och inte bara låter nån gubbe på youtube föra din talan.
Förstår mig inte på folk som inte klarar att framföra en egen åsikt utan att låta nån annan presentera den.

På vad vis var experimentet i Wörgl fantastiskt? Bra eller dåligt?

Det var möjligen intressant, men hade ju så stora felaktiga inslag så det i längden var helt misslyckat. Att ta ut en straffavgift på de som sparar pengar låter ju iofs synnerligen modernt..men rimmar väl lite illa med det allmänna hatet av konsumtionssamhället?  *du måste handla med dina pengar, annars blir du av med dom*

Det finns en rätt intressant mening av någon som tydligen tyckte det var ett bra system..

Fördelen med Wörgl var att kommunen skapade sina egna pengar utan att ta fram dem i form av lån.

Kan någon förklara för mig hur en kommun 'tar fram' pengar utan att låna?  Ok, vi säger att kommunen anser att deras plätt på jorden, inklusive kommunalhuset, är värt 1 miljon, således trycker man upp 1 miljon i egen valuta och har då full täckning.
Sen går åren, invånarna betalar sin skatt, men hur det än är så minskar hela tiden kommunens kassa eftersom kostnaderna är högre än intäkterna, och till slut finns inga pengar kvar.
Vad gör man då?
Enligt tidigare snillen här på forat så trycker man då helt enkelt upp nya pengar baserat på värdet av det man hade tidigare, och vips så har man full kassa igen.  problemet är att man nu har dubbelt så många pengar som tillgångar, och alltså får man skriva ner värdet till hälften för att åter balansera.  Hmm... finns det inte ett speciellt ord för detta?? Jo!.. Inflation!

Och det här har ju provats i stor skala i exempelvis Sovjet där så småningom en brödlimpa kostade flera tusen.

Ekonomier går inte att isolera om man tror att det ska fungera i längden, då får man exakt dom här effekterna.

[Westan]

Till Existensen
Är det du som är moderator här och skall bestämma på vilket sätt folk skall redovisa sina åsikter?

Jag skriver alltid text i mina inlägg så mot mig är dina påhopp bara urättvisa, Så här såg min förra inlägg ut saknas text? Saknas uppslag till diskussion?

Ock så blev vi återlänkade till filmen efter diverse utvikningar, en snäll lite påminnelse kansk

Ja det var ju på denna punkt som filmen var oklar, som jag försökte fästa uppmärksamheten på i en tidigare kommentar. Och kanske var det denna oklarhet som ledde dina tankar åt galet håll. Själva idéen att fota valutor i värde är värdelös. Själva vitsen med riktiga pengar är att de inte har något intrikat värde. Problemet med pengar även om de är av äkta FIAT-slag dvs skapade av en kollektiv auktoritet utan knytning till skuld så ses de som värdebevarare, folk sparar dem istället för att använda dem som pengar som är ett cirkulationsmedel.

Under medel tiden fanns pengar dels Brakteatrar dels Tallysticks.Tyvärr finns mycket lite skrivit om dessa penningsystem. I de statsstater där de användes ledde det till ett ekonomiskt välstånd som vi fortfarnade kan se spår av i de stora katedraler som byggdes på medeltiden, inte sällan under sekler. Katedralerna byggdes huvudsakligen på frivilligt arbete. Bedömmare gör gällande att hantverkare inom skrån endast behövde arbeta 20 veckor för sin försörjning, därav möjlighjeterna till frivilligarbete.
I filem The Secret of Oz - Winner, Best Docu of 2010 v.1.09.11visar Bill Still upp några tallysticks 17 minuter in i filmen.

Så frågan om penningsystem är viktigare än vad man någonsin kan föreställa sig.

Angående Wrögle . En lokal valuta som löser upp en ekonomisk depression och sätter folk i arbete på några månader, ser man inte fördelarna här då har man nog i alla fall aldrig varit arbetslös.

Att pengar kan skapas av en demokratisk instution ur tomma intet och skuldfritt det är ju det som är pengarnas kraft. Det är bara att den demokratiskt vald entiteten deklarerar att de är goda till att betala skatt med. Lagligt betalningsmedel, helt enklet underbart. Folket genom sina demokratiska organ skapar sig så sin framtid. Dessa pengar är egentligen en förutsättning för demokrati och statlig suveränitet. De borde så utgöra en av grund i vår grundlag så viktigt är det.

Penningmängden regleras genom beskattning och utgivning av nya sedlar i proportion till det utförda arbetet i valutaområdet så enkelt är det att hålla kontroll på penningmängden. Och det är vida överlägset det nuvarnade systemet där penningexpanbsionen är ren speckulation. Privat falskmyntning om en jurudiskt korrekt term skall användas.

[Pitchblende]

Jag hinner inte sitta och glo på en film i 17 minuter..

Du har skrivit  7.7 meddelanden per dag. Just saying!

[Existens!]

Du har skrivit  7.7 meddelanden per dag. Just saying!

Exakt.. därför måste jag prioritera.. och prioriterar då bort youtubegubbar..

[torpjens]

Jag går en kurs i "Hållbar omställning" och där handlar en av uppgifterna om att titta på olika ekonomiska grejer. Jag gjorde en liten text om lokala valutor. Tycker den kan passa här, kanske kan inspirera någon till något. 

(Har en svag känsla av att jag postat utkastet till den någonstans här, ber om överseende i så fall. Det finns en del svagheter i nedanstående, framförallt att jag ger mig in i saker som egentligen inte har med en lokal valuta att göra utan snarare hör hemma i en större beskrivning av ett ekonomiskt system.)

/Torpjens

Om lokala valutor

Jag har bekantat mig med lokala valutor bland annat genom kurslitteraturen och nätet och funnit att de flesta försök som gjorts och de de tankar kring dem jag stött på missat en rad problem. Intentionen har varit nog så god men oförmåga att se helheten, ogenomtänkta system eller svårigheter som jag inte genomskådar gör att tillämpningen brister.

Det framstår för mig som att de exempel på lokala valutor jag funnit tillkommit ur en önskan att gynna det lokala affärslivet men samtidigt ignorerar flera svårigheter förbundna med alla ekonomiska system. Jag gör här ett försök att peka på några svårigheter en lokal valuta råkar ut för och jag ger också förslag till hur dessa kan lösas.

Generellt missar man att ta hänsyn till hur ekonomier - även småskaliga sådana - fungerar och förbiser (medvetet?) flera av de problem som kan uppstå i en (lokal) ekonomi. (5, 6) Ytterst handlar ekonomi om samspel eller samarbete mellan människor och därför behöver en lokal ekonomi ta hänsyn till hur det samspelet fungerar.

Eftersom jag är personligen övertygad om att ekonomisk orättvisa är ett hinder för social resiliens söker jag ett system som uppmuntrar rättvisa. Min slutsats är att det är mycket svårt att få till en fungerande lokal valuta utan att ta till extrema lösningar. Detta beror i huvudsak på att det är svårt att hantera behovet av investeringar utan att systemet blir ojämlikt samt svårigheten att hantera vinningslystnad och människors olika ambitionsnivåer.

Resonemanget jag presenterar i uppgiften bygger på att människor vill vara hederliga och göra rätt för sig. Att överenskommelser går att nå och att allmänningens dilemma går att hantera om de flesta inblandade är överens och har stöd av ett tydligt och rättvist ekonomiskt system.

Det ohyggliga problemet att råvaror och naturresurser i det nuvarande ekonomiska systemet inte värderas till mer än det arbete samt vinst som krävs för att ta fram dem berörs inte. Jag menar att detta ligger utanför vad som kan lösas med lokala valutor och lämnar det därför utan avseende.


Bakgrund

En förutsättning för att klara den kommande kollapsen är att vi skapar social resiliens (1) i våra samhällen. Jag fokuserar på social resiliens därför att den förutsätter ekologisk resiliens. Utarmar vi ekosystemen havererar de och drar med sig de sociala systemen. Ekosystemresiliens är alltså ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för social resiliens. Att sikta in sig på social resiliens blir en form av "back casting" (3) som medför åtgärder för ekologisk resiliens.

Social resiliens kräver en hög grad av självförsörjning. Att klara av problem handlar om riskhantering, vi måste både reducera sannolikheten för att något negativt inträffar och minska konsekvenserna av negativa händelser. Med korta försörjningskedjor och enkel hantering av produkter och administration är risken att något går snett liten. När något går snett är det i ett enkelt och litet system lättare att genomföra korrigeringar utan oönskade bieffekter än i ett komplext system. En ökad självförsörjningsgrad är alltså något önskvärt, hur åstakommer vi det?

Lokala valutor ökar självförsörjningen därför att det blir enklare att göra lokala affärer än att göra affärer utanför lokalsamhället. Har jag en enhet lokal valuta är det lättare att köpa en lokalt producerad produkt än att växla valutan till något annat och handla med någon långt bort. När samhällen fokuserar på självförsörjning istället för att anpassa sig till, eller anpassa, fjärrproducerade varor tas större hänsyn till att klara sig med lokala resurser och att inte överutnyttja dem. När det blir påtagligt att våra barn ska leva med konsekvenserna av våra handlingar blir vi försiktigare.

Det nuvarande ekonomiska systemet med räntor, inflation, ekonomisk ojämlikhet och ständig tillväxt är inte hållbart. En ny ekonomi bör alltså ha ett inbyggt motstånd mot sådana effekter. En lokal valuta kan bidra till stabiliteten bland annat genom att göras värdestabil i sitt giltighetsområde, det kan uppnås om den värderas till något lokalt producerat med bestående värde. En lokal valuta kan genom sociala överenskommelser som byggs in i systemet också minska den ekonomiska ojämlikheten.


Ett tankeexperiment med (g)lokala valutor

Jag vill införa begreppet glokal valuta. Med glokal valuta avser jag en valuta med den lokala valutans fördelar men utan dess nackdelar. En valuta som uppmuntrar självförsörjning men ändå tillåter extern handel, främst med andra lokalsamhällen. I den bästa av världar skulle valutan också vara inflationsfri, uppmuntra ekonomisk jämställdhet och förenkla för en stabil ekonomi - till skillnad från en växande ekonomi. Jag föreslår valutan "tim".

En tim är betalningen för en timmes arbete då parterna är överens.

En lokal valuta har en mängd fördelar, den har också nackdelar, eller tveksamheter. Hur kan ett timsystem konstrueras?

Summan av alla tim i systemet skall alltid vara noll.

Adam, Beda, Charlie och Diana startar i ett lokalt timsystem, det börjar på noll eftersom inget arbete ännu utförts. Adam och Beda arbetar 2 timmar vardera åt Charlie. Charlie sätter in 2 tim på vars och ens timkonto. Charlie arbetar 5 timmar åt Diana som sätter in 5 tim på Charlies konto. Charlie har nu 1 tim på sitt konto, Adam och Beda har 2 tim vardera på sina konton och Diana har -5 tim på sitt konto. Summan av alla kontosaldon är 0, likväl finns det möjlighet för Adam, Beda och Charlie att begära 5 timmars arbete av Diana.

Exemplet är trivialt men i ett större system med fler deltagare blir detta ett sätt att hantera de ekonomiska förhållandena mellan deltagarna.

En lokal valuta ska minst kunna hantera följande problem:
1. Hur hindras att valutans värde förändras?
2. Hur ska det allmänna finansieras i praktiken?
3. Hur värderar man olika lokala valutor i förhållande till varandra?
4. Hur hanterar man externa affärer?
5. Hur hanterar man behovet av finansiering vid större investeringar?
6. Hur värderas produkter eller tjänster som kräver ytterligare varor och material?
7. Hur hanteras tim i praktiken, vilken form har valutan?

Jag menar att om vi kan lösa ovanstående frågor på ett bättre sätt än i dagens ekonomiska system och passa in de lösningarna i en lokal valuta har vi goda förutsättningar att nå stabilitet, god resurshushållning och ekonomisk jämlikhet.


1. Hur hindras att valutans värde förändras?

Eftersom tim är fastslagen till att vara en timmes arbete är dess värde fixt inom systemet. En timme är alltid en timme oavsett vem som utför den, när den utförs eller i vilket sammanhang den utförs. Det enda som krävs är att den som utför arbetet och den som tar emot det är överens om att en timmes arbete utförts.

Då summan av alla tim i systemet per definition är noll är penningmängden konstant. Det går inte att skapa tim ur ingenting, ska du ha en tim måste du antingen arbeta ihop den eller få den av någon som i så fall måste arbeta ihop den vid något tillfälle.

För att ytterligare säkra att timsystemet inte urholkas kan man begränsa hur stort underskott en person får ha. Kan det vara rimligt att ligga mycket mer än ett par veckor back? Detta är givetvis något som deltagarna i timsystemet får besluta men troligen är det svårt för en enskild person att klara större underskott än ungefär 100 tim. (I)


2. Hur ska det allmänna finansieras i praktiken?

Allmännyttan utgör en aktör i systemet. Vid bestämda tidpunkter genomförs transaktioner så att ett bestämt antal tim överförs från varje deltagare till det allmänna. Det allmänna använder sedan sina tim för att köpa arbete av deltagarna i systemet.

Eftersom alla har samma "lön" per timme bli detta väldigt enkelt, vi kan ha en rak "skatt" och alla kan välja att betala sin del genom att arbeta åt det allmännna. Det förutsätter förstås att det allmänna är enkelt så att de flesta deltagare kan utföra de flesta uppdrag som är aktuella. Ingenting hindrar heller dem som är bäst lämpade, eller villiga, att utför en större del av de allmänna uppdragen och få tim för det. (9)


3. Hur värderar man olika lokala valutor i förhållande till varandra?

Eftersom en timmes arbete är en timmes arbete oavsett var i världen man är så fungerar tim som lokal valuta även globalt mellan olika lokala ekonomier förutsatt att det finns tilltro till administrationen av tim. Det blir mycket enkelt för olika lokala ekonomier att samarbeta när det behövs eftersom valutan är densamma. ( 8 )

Tilltron till timsystemet kan upprätthållas på åtminstone två sätt:
Timbanken finns tillgänglig på nätet så att alla kan se allas saldon och den totala summan av tim i systemet (som skall vara noll).
Kedjor av tillit; du känner Östen som känner Ärland som känner Åsa som känner mig så Åsa kan intyga att jag inte är en person som lurat till mig tim och att jag därför rimligen kan betala dig som bor långt bort med mina tim.


4. Hur hanterar man externa affärer?

Det kan lösas på två principiellt olika sätt (som inte utesluter varandra):
* Sådana transaktioner löses helt utanför timsystemet. Om all intern handel sker i tim blir erhållen externa valuta värdelös inom den lokala ekonomin. Det tvingar timmedlemmen att göra externa köp för att bli av med externa valuta och skaffa extern valuta för att kunna göra externa köp. Timmedlemmarna tvingas alltså hantera parallella valutor, dels tim och dels externa valutor. Å andra sidan behöver timsystemet inte befatta sig med externa valutor och någon växelkurs behöver inte fastställas.
* En aktör i timsystemet utgörs av ett växlingskontor. När en timmedlem säljer något utanför timsystemet tar växlingskontoret emot betalning i extern valuta av köparen och säljaren får betalt i tim av växlingskontoret. Inköp utifrån hanteras likartat.  Nackdelen med detta är att någon eller några måste värdera varje affär och göra en bedömning av hur mycket extern valuta som ska begäras för en viss tjänst eller vara.

Den senare metoden är krångligare och verkar hämmande på extern handel vilket – givet önskemålet om en stark lokal ekonomi – är av godo och därför är den metod som föreslås som förstahandsval. Båda metoderna kan förstås användas parallellt men om den lokala valutan erbjuder tillräckliga fördelar kommer den att bli dominerande.

Med den senare metoden utgör växlingskontorets saldon per automatik en växelkurs för tim och extern valuta. Genom att sätta växelkursen till kvoten växelkurs = -(summa extern valuta)/(summa tim) erhålls aktuellt värde av tim i förhållande till annan valuta.

Som tidigare nämnts blir värderingen av produkter vid varje affär en svårighet, i synnerhet om den externa valutan varierar i värde. Det är dock en teknikalitet som lämnas därhän med följande lilla brasklapp: Om tim endast växlas mot lämplig stabil valuta så att alla affärer mellan tim och extern valuta görs via den stabila valutan krävs ytterst få omvärderingar. Som stabil extern valuta föreslås en korg av olika råvaror där t.ex. guld, silver, stål och livsmedel utgör referens.


5. Hur hanterar man behovet av finansiering vid större investeringar?

Hur hanterar vi situationen att någon vill skaffa sig en spannmålskvarn men inte har råd att köpa den?

I dagens ekonomiska system har vi lån mot ränta. Räntan fyller två funktioner. Dels är den betalning för ett risktagande, antagandet att gäldenären (den som lånar) kanske inte kan betala tillbaka sin skuld. Dels är den en kompensation för att borgenären (den som lånat ut) inte har tillgång till sina pengar och därför är förhindrad att köpa det den önskar under lånets löptid.

En kvarn är så dyr att det inte är rimligt att skaffa en utan lån eftersom lönen för att mala för hand är så låg att det tar väldigt lång tid att spara ihop till en kvarn. Utan kvarn tar det även orimligt lång tid att få sitt mjöl malt, alltså har flera fördel av att en kvarn köps in.

Man kan tänka sig en räntefri ekonomi om risken för förluster kan hanteras och pengabehovet kan förutses men går det att tänka sig en ekonomi utan lån? Hur ska man finansiera större investeringar utan lån? Här föreslås "crowd funding" (2) som en lösning.

Inför ytterligare en aktör i timsystemet; investeringskontoret. Den som vill köpa en kvarn kan - om tillräckligt många finner idén god så att lån beviljas - erhålla ett lån från investeringskontoret. Investeringskontoret finansieras med frivilliga insättningar. Timmedlemmarna inser att en kvarn kan göra det lättare för många och sätter därför in ett antal tim vardera. När tillräckligt med tim finns för att köpa kvarnen beviljas lån för kvarnen till mjölnaren. Borgenärerna får tillbaka tim utan ränta varefter mjölnaren förtjänar tim men riskerar också att inte få tillbaka hela sitt lån. Detta kommer att göra att man blir försiktigt med att låna ut tillgångar vilket sänker tillväxten – som önskat.


6. Hur värderas produkter eller tjänster som kräver ytterligare varor och material?

Antag att du och mjölnaren ska göra affärer. Mjölnaren arbetar 8 timmar med malning åt dig. Hur mycket ska han få betalt? Hur värderar vi kvarnen?

Underhållet tar tid och den kan räknas som arbetstid så i praktiken får summan av malningstid och underhållstid räknas som arbetade timmar. Den genomsnittliga kostnaden för bränsle och reservdelar slås ut på antalet driftstimmar och ger ett påslag på timkostnaden.

För kvarnen slår man ut återbetalningen på hela kvarnens livslängd så att mjölnaren förutom lön och underhållskostnader tar ut en avskrivningskostnad för var timme kvarnen används. I den händelse att kvarnen får kortare livslängd än den beräknade får man gemensamt ta den förlusten, håller den längre går överskottet till investeringskontoret för andra investeringar eller förs över till det allmänna.


7. Hur hanteras tim i praktiken, vilken form har valutan?

Valutan tim har ingen fysisk representation utan finns endast som behållning på ett konto. Utan fysisk representation slipper man problem med förfalskningar (7), pengar som försvinner (4) samt slipper tillverka sedlar och mynt.

Kontot administreras förslagsvis av ett enkelt webbsystem. Avsändaren av tim loggar in och väljer hur mycket tim som skall överföras till mottagaren. Transaktionsuppgifterna (aktörer, tid, belopp, orsak och möjligen en värdering av det utförda) sparas och respektive saldo uppdateras. Det medför att alla ständigt har tillgång till aktuell balans för sitt och systemets behållning och omsättning.


Slutligen

New economics institute har grundliga genomgångar av lokala valutor i form av tidbanker och erbjuder möjlighet att använda deras fria tidbanksprogram (10) vilket dock i min mening missar målet och krånglar till saken onödigt mycket.

När jag började skriva om lokala valutor och tidbanker var jag positivt inställd till tanken men betraktade den som något naiv och i praktiken inte speciellt värdefull. Efter att ha gjort denna genomgång och hittat möjliga lösningar till det jag uppfattar som de vanligaste och största svagheterna tror jag att väl genomtänkta lokala valutor kommer att få en ökande betydelse och tilltro varefter det vanliga ekonomiska systemet havererar.

Lokala valutor har funnits länge och finns faktiskt i Sverige. (11, 12)


Noter och referenser:

I. Man bör också överväga en begränsning av hur mycket tim enskilda får samla på sig. Det är förstås en ideologisk fråga men givet förutsättningarna är det antagligen inte rimligt att någon får ha mer än 500 tim eller kanske bara 200 tim tillgodo. Oavsett vilket behövs nog någon form av begränsning för tillgodohavande om ekonomisk jämlikhet är ett mål.


1. Social resiliens, resiliens: http://sv.wikipedia.org/wiki/Resiliens#Social_resiliens & http://www.stockholmresilience.org/21/hem/forskning/vad-ar-resiliens.html
2. crowd funding: http://sv.wikipedia.org/wiki/Crowdfunding & http://en.wikipedia.org/wiki/Crowd_funding
3. Back casting: http://en.wikipedia.org/wiki/Backcasting
4. Lokal valuta försvinner med turister: http://riverhoursalternate.weebly.com/about-local-currency.html
5. En eneht lokal valuta "RiverHOUR" är låst att vara $10 http://riverhoursalternate.weebly.com/index.html 
6. Inflation och deflation av RiverHOURs http://riverhoursalternate.weebly.com/faqs.html
7. Problem med falskmynteri och inflation fick lokal valuta att haverera: http://en.wikipedia.org/wiki/Cr%C3%A9dito
8. Tilltron till standardvalutor sjunker: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/centralbanker-koper-guld-i-rekordfart_7435578.svd
9. Allmänt om lokala valutor, kritik mot lokala valutor bl.a. att de sämst ställda inte drar fördel av dem http://en.wikipedia.org/wiki/Local_currency#Difficulties_and_criticisms
10. Om tidbankssystem med utförlig genomgång av bakomliggande filosofi och möjlighet att starta egen onlinetidbank: http://neweconomicsinstitute.org/content/time-banks
11. Svensk kommun med lokal valuta: http://www.di.se/artiklar/2012/11/1/kommunen-med-egen-valuta/
12. Lokal valuta i Wörgl 1932-1933: http://sv.wikipedia.org/wiki/W%C3%B6rgl