gärsgård!

[lite_av_varje]

hej!

jag undrar över om det endast ska vara senvuxen gran i en gärsgård eller om man kan göra den utav tex, ene?

[TW]

Enligt gubbarna så är ene det bästa virket som finns till stavrar(lodräta störar). I allmänhet använde man ändå gran för det var det som fanns. Man föredrog ondiveksingar, alltså små slanka, nästan barrlösa granar som hade växt i skuggan under stora granar.  
Det lär gå att blanda med tall som tråodor (sneda slanor) men tall växer sällan tillräckligt lång och klen. Förr klöv de ofta tråodorna av grövre granar.
Metoderna har säkert varierat i olika trakter.

Jag är ingen järdsgårdsexpert men jag har varit och hantlangat åt två skickliga och pigga åttioåringar. Jag hade svårt att hinna med.

[Filip Skräplund]

Enstör är utmärkt till gärdsgård liksom senvuxen gran.
Kan du hitta raka granbångar (= grenar) från en stor gran har du utmärkt störmaterial.
Undvik tall som slanor, det ruttnar snabbt.
Asp däremot funkar bra så länge det hålls fritt från jord och växtlighet, dessutom är aspen oftast rakvuxen och lättkvistad.
Barka alltid åtminstone en rand längs hela slanan/stören.

[Rajski]

Man ska inte förakta asp ! jag ska driva ett personligt korståg för aspen
I en del värmländska socknar har asp varit det första valet till störar och långslan,
det har många fördelar det är lätt och minst lika röttåligt -om det är barkat och torkat, annars är det skit. Se är det lätt att få tag på. I en del länder timrar man med asp, en timmerman jag gick på kurs hos hävdade att det var minst lika bra som tall, lätt att arbeta i är det också !
Förr så kvistade man också unga enar för att växa långa och raka, det borde kunna finnas nåt sånt bestånd kvar nånstans ?
Hej hopp