HJÄLP - VALLAR för ensilage/hö

[Mossedals Lantrasgård]

Hej!

På vår nyinskaffade gård finns idag ca 4 ha (ca 8 tunnland) vall. Enligt förra ägaren var några av vallarna "nysådda" då vi övertog gården.

Nu till "problemet".... vallarna ser mest ut som gamla örtängar. Visserligen tilltalas jag av vallar som erbjuder ett omväxlande bete och hö/ensilage till djuren (jag tror att deras behov täcks bättre av detta), men det blir ju inga mängder direkt. Hur mycket ensilage vi får vet jag ännu inte - jag ska slå denna helg och "grannen" plastar, men jag ser ju att det inte växer "bra".

Frågor... förra ägaren hade får som betade mycket hårt på vallarna - kan de ha inverkat negativt? Jag tycker att de ju borde ha gödslat motsvarande den enerig de tog ut?

Jag vet inte om/hur förra ägaren har gödslat vallarna, bara att han endast tagit en skörd per år. Vi vill odla ekologiskt, varför konstgödsel är otänkbart... problemet är bara att vi (ännu :-) inte har så mycket djur att vi får tillräckligt med gödsel. Kan vi skaffa gödsel från andra gårdar, och vad är i så fall bäst? Min man vill gödsla med slam, men jag tilltalas inte av den tanken - har jag "fel"?

Går det att så in t.ex.  mer klöver utan att behöva bryta upp vallarna? Om vi plöjer ner allt så måste vi ju odla skyddsgröda, och vi kan inte ta tillvara på denna annat än att ensilera den. Dessuton "förlorar" vi ju då ett års vallskörd. Klövern bör ju dessutom binda näring till jorden, förutom att det är ett näringsrikt foder.

En vall är översållad av maskroser - var i.o.f. mycket vacker så den var helt gul men kan jag begränsa maskrosernas framfart på något sätt? Om jag plöjer denna vall blir väl rötterna ännu fler då de skärs sönder :-( Att slå vallen innan maskrosorna blommar begränsar spridningen, men det blir inte mycket kvar att skörda sedan. Har funderat på maskrosvin... men som arbetande med missbrukare är jag inte direkt förtjust i alkohol, då jag sett dess baksidor till leda.

Tacksam för alla tips jag kan få om vallar och deras skötsel.

Maria

[Småbrukaren]

Hej!

Att vallarna ser ut som gamla örtängar tyder på att de är ganska gamla. "Nysådd" är ju en definitionsfråga...

Det stämmer att örter kan vara positiva för djuren. Många örter innehåller t ex mer mineraler än vad gräsen gör. Man kan köpa fröer till t ex svartkämpar, kummin, cikoria och några andra örter. Fröna är dyra och min erfarenhet är att vissa arter brukar vara svåra att etablera. Svartkämpar fungerar bra. Cikoria bör man endast ha med om man tar en tidig skörd och därefter betar vallen.

Hårt fårbete under många år har förmodligen gjort att endast arter som klarar detta finns kvar i vallen. Det kan t ex vara ängsgröe och vitklöver eller andra mer eller mindre vilda arter som är lågväxande och därför inte är mycket att skörda.

Om man endast betar en vall och alltså inte skördar hö eller enilage från den för man i princip inte bort någon näring från marken eftersom det mesta passerar genom djuren. Finns det klöver i vallen fixerar den det kväve som behövs. Försök har visat att en ogödslad betesvall som innehåller vitklöver kan avkasta lika mycket som en ren gräsvall som gödslats med 150 kg kväve per ha.

Ekologisk (vall)odling förutsätter klöver eller andra baljväxter eftersom det är de kvävefixerande växterna som utgör motorn i växtföljden.

Vall som skördas som ensilage eller hö har ett stort kaliumbehov. Om markens kaliuminnehåll är lågt (går att ta reda på genom markanalys) kan man behöva köpa in något kaliumrikt gödselmedel. Stallgödsel med högt kaliuminnehåll är t ex nöturin, nötflytgödsel eller halmrik djupströgödsel.

En ekologisk vall som ska skördas 2-3 ggr per år bör inte ligga mer än max tre år. Efter det sjunker skörden alltför mycket och ogräsförekomsten ökar. Det är alltså nödvändigt att förnya vallarna ca vart tredje år. I samband med detta kan man plöja ner djuptsrögödsel eller fastgödsel. Innehåller vallen tillräckligt med klöver och marken tillfredsställande med kalium behöver man inte gödsla vallen förrän möjligen tredje året om det finns t ex nöturin att tillgå. Betar man vallen tredje året behöver inte heller det vallåret gödslas.

Vall som enbart betas kan ligga betydligt längre om den hålls efter med putsning av rator.

Du undrar om man kan så in klöver i en befintlig vall. Det kan gå bra. Bästa tiden att göra det är tidigt på våren innan vallen hunnit börja växa. Kör över den med t ex en ogräsharv eller gräsharv eller dylikt så att det blir små "sår" med jord i den. Så därefter in klöverfrö med en vanlig såmaskin (billarna uppe) och låt efterharvaen gå i ytan så att fröna myllas grunt. Välta efter så att jorden packas till runt fröna! Ca tre-fyra kg vitklöverfrö per ha räcker.

Ett bra sätt att etablera vallen är att så in den i grönfoder som skördas som helsädsensilage, d v s man slår det och ensilerar ca ett par veckor efter att spannmålen gått i ax/vippa. En klassisk blandning är havre/ärt men man kan även prova andra varianter, t ex blålupin/havre eller åkerböna/vårvete beroende på jordart. Så vallfröet strax efter att ni sått grönfodret eller samtidigt om det finns frölåda på såmaskinen! I södra Sverige går det oftast att ta en ensilageskörd av insådden redan samma höst.

Det är viktigt att veta vad man ska använda vallen till när man väljer vallfröblandning. En del arter passar bäst till bete, andra till ett extensivt höskördesystem och några trivs med ca tre skördar eller mer per år. Dessa klarar oftast även av att betas. Det är oftast lättast att göra ensilage av ekologisk vall eftersom den innehåller mycket klöver. Om man ska torka den till hö på slag förlorar man annars lätt det mesta av klövern som spill. Hässjar man höet eller har en bra skulltork går det givetvis bra att göra hö även av klöverrika vallar.

Några arter som kan vara lämpliga till en vall som används till ensilage och ev bete är timotej (mest anpassad till slåtter men nyare sorter tål bete hyfsat, bra fiberkvalitet, smakligt), ängssvingel (tål bete bra, uthålligt gräs), engelskt rajgräs (energirikt, kan utvintra längre norrut, tål bete bra), rödklöver (ger hög skörd speciellt år 1, lite känslig för bete och utvintringssvampar) samt vitklöver (högvuxna sorter passar både till slåtter och bete, fyller ut luckor i vallen, uthållig).

Maskrosor och andra rotogräs får du enklast (!?) bukt med genom jordbearbetning. En bra och tät vall som inte får ligga för länge konkurerrar ganska bra med ogräsen så problemet bör minska om du förnyar vallarna. Det svåraste ogräset i vallarna är annars skräppor. Låt dem aldrig få bilda mogna frön eftersom dessa kan vara groningsdugliga i ca åttio år framöver! Om det rör sig om enstaka plantor, -gräv upp dem!

[Mossedals Lantrasgård]

Småbrukaren, JAG ÄR OERHÖRT TACKSAM ATT DU TOG DIG TID TILL DETTA UTTÖMMANDE SVAR!!!

Vi slog vallarna i söndags (och så kom regnet som på beställning måndag-tisdag) sedan blåste det upp med sol så vi kunde bala och plasta i torsdags. Både grannen som balar och vi själva ville ha hög TS-halt. Jättefint blev det som vi fick in, och med tanke på att vi inte gödslat är vi mycket nöjda med 24 runbalar på knappa 4 ha. Den åkern som var "nysådd" (troligen sådd 2002?) är på drygt 1 ha och gav 13 balar. Grannen trodde vi kan skörda en gång till i höst, och då få ut ca 15 balar inalles, men han menade på att vi bör bryta upp de flesta vallarna. Han hänvisade även till ytterligare en granne som kommer och kör ut svinpiss (6-700:- för 15kubikmeter). Är svinpiss bra??

FRÅGA... vi har hästar och kor, samt även grisar och snart getter... Kan alla dessa djurslag äta ensilerad spannmål? Är tveksam vad gäller hästarna. Vet du (eller någon annan)

Jag är mest sugen på att bryta upp "maskrosvallen" till hösten. Den gav "bara" 4 balar på 0,74 ha. Sedan följer nog vallarna (1 ha som gav 4 balar, samt 0,4 ha som gav 3 balar).

Tack än en gång för svaret, ska läsa det många gånger så jag kan det utantill :-))

Maria

[Småbrukaren]

Hej igen!

Kul att du uppskattade mitt svar och att ni blev nöjda med ensilaget! Visst är det positivt med en relativt hög ts-halt, speciellt på vintern när det är minusgrader och ett blött ensilage kan frysa till is... Å andra sidan bör det ju inte vara för torrt eftersom det då inte blir ensilerat utan bara "lufttätt lagrat" vilket gör det känsligare för ev lufttillförsel.

Svinurin innehåller (enl schablon) ca 2,2 kg totalkväve, 0,5 kg fosfor och 1 kg kaliumper ton. Kaliuminnehållet är alltså ganska lågt, endast en femtedel jämfört med nöturin. Svinurin passar därför generellt sämre till vall som har ett stort kaliumbehov. Nu vet jag inte var du bor eller vilken jord du har men är markens kaliuminnehåll stort (K-AL III eller högre) eller om jorden har en hög lerhalt så spelar det inte så stor roll om gödseln inte innehåller så mycket kalium. Då är det framförallt kvävet som är intressant och i så fall kan svinurin vara ett bra alternativ. Växtnäringsvärdet på svinurin motsvarar ca 15 kr per ton eller kubikmeter.

Ni kan säkert ta en andraskörd på era vallar. Normalt brukar man ta andraskörden ca 6-7 veckor efter förstaskörden.

Vad menar du med ensilerad spannmål? Menar du endast själva spannmålskärnorna eller ensilerad helsäd, d v s hela växten inklusive strå, blad och ax eller vippa?

Jag har bara erfarenhet av helsädsensilage. Detta äts gärna av nötkreatur och till hästar bör det inte vara något problem (har själv ponnyer som klarar sig på fri tillgång till halm och begränast med hö).

Jag misstänker att getter fingerar ungefär som får d v s de sorterar väldigt mycket i sitt grovfoder och plockar endast ut det som de gillar. Det kan bli mycket spill. Är inte helsädsensilaget (eller vanligt ensilage med för den delen) hackat av pressen drar fåren gärna ut ensilaget och mycket hamnar på marken eller i stöbädden. Detta äter de definitivt inte och så vitt jag vet är getter ännu känsligare än får när det gäller att äta foder som hamnat på marken. Risken finns att de endast äter spannmålsaxen och lämnar resten. Om man är beredd att joxa lite kan man låta fåren eller getterna få sortera ut vad de vill ha av ensilaget eller höet och sedan ge det som de ratar till korna eller hästarna. Då minskar man spillet avsevärt.

Grisar är förtjusta i både helsädensilage och vanligt ensilage. De kan täcka upp till hälften av sitt energiintag via ensilage eller bete men det förutsätter ett spätt ensilage.

Ensilerad spannmål kan du åtminstone ge både till nöten, grisarna och getterna. Förmodligen även till hästarna. Kruxet är väl att man måste ha ett tillräckligt stort uttag av spannmål så att det inte tar värme. Spannmålen måste ju även krossas före ensileringen och det gåller att vara noggrann.

Till sist ett litet tips. Om ni har en gård och är intresserade av att driva den ekologiskt finns det kostnadsfri rådgivning att få via t ex Länsstyrelsen eller Hushållningssällskapet. De kan hjälpa till med gödslingsförslag, tips på bra vallblandningar, utfodringsrekommendationer osv. Ring och kolla med Länsstyrelsen i ditt län så kan de hjälpa till att förmedla kontakten med en rådgivare i ekologiskt lantbruk!

Hälsningar Småbrukaren

[Mossedals Lantrasgård]

Man tackar för ytterligare ett svar sprängfyllt med kunskap!!!

Med den ensilerade spannmålen menade jag ensilering av hela växten - strå, blad och ax/vippa innan dessa mognat för "vanilg spannmålsskörd". Jag har inte hört talas om att hästar ätit detta, varför jag var osäker om de tål de omogna sädeskornen. Men tål dina totton det så borde ju mina göra det också. Eller har du sorterat ur skannmålskärnorna på något vis, så att de bara får "halmen"?

Vi bor för övrigt i Småland, drygt tre mil sydväst om Kalmar. Jag måste erkänna att jag inte tagit jordprover på markerna.... så jag vet inte vad som fattas dem. :-( Men givetvis ska jag kontakta Länsstyrelsen för information - och det blir väl jordprover av då EU-bidragen (förhoppningsvis) kommer in på kontot så vi har råd.

Ska försöka leta reda på någon som kan avvara nöturin/gödsel, för våra små djupbäddar efter en ko med kalv och två hästar förslår inte långt.

Tack ännu en gång för all den information vi fått av dig,
Maria.

[Småbrukaren]

Hej igen Maria!

Ett förtydligande: Halmen till hästarna kom från vårkorn som vi tröskat och innehåll alltså inga kärnor.

Helsädsensilage odlar vi för första gången i år. Det är en blandning med 70 % ärter och 30 % havre. Detta ensilage ska vi ge till våra äldsta stutar. Småkalvarna och fåren kommer att få vanligt klöver/gräsensilage och hästarna halm + inköpt hö.

Även om man inte tagit jordprover kan man till viss del "gissa" hur marken är. Om det funnits djur på gården under lång tid innehåller den troligen bra med näring eftersom man inte för bort så mycket näring med animaliska produkter. Man kan även se på växterna om de lider brist på något näringsämne. Kaliumbrist syns relativt tydligt på klöver i form av bruna fläckar längs bladkanterna. Fosforbrist brukar ge plantorna lila färg osv. Ifall jorden inte ligger på naturligt kalkrik berggrund behöver den ofta kalkas med jämna mellanrum. Speciellt baljväxter behöver ett tillräckligt högt pH för att kvävefixeringen ska fungera. På lättare jordar kan pH 6,3 vara ett bra riktmärke. pH bör åtminstone inte ligga under 6,0. Om det inte finns någon klöver i vallarna kan detta vara ett tecken på för lågt pH. Speciellt vitklöver brukar annars spontant uppträda i äldre vallar.

Hoppas det klarnade lite!

Hälsningar Småbrukaren

[Monica]

Jag skulle nog vara försiktig med att ge hästarn spannmålsensilage.....varför inte bara utfodra med havre? eller ännu hellre blötlagd korn om det är hästar som bara "äter gräs"? Till det en bra höensilage eller hö, strör du med halm så äter de vad de vill ha i boxen....

[SusanneiHörby]

citat: Frågor... förra ägaren hade får som betade mycket hårt på vallarna - kan de ha inverkat negativt? Jag tycker att de ju borde ha gödslat motsvarande den enerig de tog ut?

Hej,
jag har läst ert samtal och kan bara säga att det inte blir lika mycket över i vallen som det var från början  - mellanskillnaden ackumuleras i fåret som tillväxt ...

Min erfarenhet är att man väntar och ser ... att ha bråttom lönar sig sällan i växtodlingssammanhang. Om en vall konstgödslats tidigare finns det ofta kvävefixerande vallväxter kvar och dessa utvecklas så sakteliga när man slutat konstgödsla - ibland är det likaså bra att låta dem återinvandra som att riva upp allting och försöka etablera en vall...

Min erfarenhet är att ett år för mycket, när det gäller att tveka angående en åtgärd, ofta visar sig vara väl värt väntan ...

Susanne i Hörby

[peter]

ett litet tips till ta spammålen grön för då kommer gräset snabbaree å då kan man ta 2 skördar dels spannmål till ensilage å dels gräs till ensilage


 har pratat med en häst ägare å de säger att undvik grönfoder ensilage till hästar å satsa på hösilge istället  varför vet ej
lycka till /peter

[javill]

Hästar kan bli dåliga i magen om silaget är för blött. Därför vill många hästägare ha silaget lite torrare.