100 kg spannmål

[kalkyl]

Hej!

Jag undrar om det, mer eller mindre, går att snitta fram hur mycket mark som behövs för att odla 100 kg spannmål? Och vad du får den siffran ifrån, erfarenhet, någon undersökning, google etc.

Tack!

[kurt]

http://lmgtfy.com/?q=spannm%C3%A5l+avkastning

[kalkyl]

Snygg grafik! Har innan jag skrev brottats lite med google men inte hittat nåt direkt bra, (tålamod är alltid bra när man söker information) därav att jag slängde ut frågan här då jag kan tänka mig att folk på forumet har erfarenhet av att odla mindre volym.

[Existens!]

Det beror ju lite på hur du tänker odla också..? Stenhårt gödslat och besprutat till max, eller ogödslat utan kemisk bekämpning...  Det är rätt stor spännvid där mellan...

[besk]

Med välskött jord, bra bruk och ordentligt gödslat bör du ligga bortåt 3 ton/ha vilket kan pressas upp över fyra beroende på sädesslag och om du säkrar upp med bekämpningsinsats. Tidigare obrukad jord och liten erfarenhet kan sänka den siffran hur långt som helst. Lägg till ett par vildgrisar så är kalkylen (  ) katastrof. Har du tänkt använda det som brödsäd kan det bli lite trixigt eftersom det ställer högre krav på kvaliten. Du kan säkert hitta mer i forumet om du söker lite.

[kalkyl]

Existens: Ja absolut, läste just på jordbruksverket att ekologisk spannmål har lägre avkastning än konventionell. Gärna fett gödslat (med bra gödsel, inget konstgödsel utan hästbajs och sånt som bygger upp en bra jordstruktur) och utan kemisk besprutning. Det är egentligen en rent statistisk beräkning jag håller på med, jag planerar ingen egen spannmålsodling utan försöker mer få inblick i, på ett generellt plan, hur mycket åkermark som min matkonsumtion tar i anspråk.

besk: Tack! Eftersom jag inte har någon egen erfarenhet av spannmål så är det skönt att ha några siffror, som inte är gigantiska, att börja med.

[besk]

Gärna fett gödslat (med bra gödsel, inget konstgödsel utan hästbajs och sånt som bygger upp en bra jordstruktur) och utan kemisk besprutning.

Hästgödsel ger struktur men några vidare mängder näring är där inte. Ska du beräkna arealen som tas i anspråk får du även ta med arealen som krävs för att producera gödsel. Vall, bete och foderproduktion. Det räcker inte med den odlade ytan brödsäd.

[Existens!]

Det är en extremt svår statistik att beräkna , när det är så många faktorer som spelar in. Vitsen med matproduktion är ju att vi slår ihop alla åkerareal vi har, från steniga små tegar, till bästa leran och delar upp skörden på x antal människor, så får vi en yta som är ett genomsnitt på hur mycket mark som behövs.

Ska man se för egen del, så beror det ju då på om man råkar bo vid den steniga lilla tegen som avkastar 1000 kg havre per år, eller om du råkar bo 'söder om landsvägen' i Skåne, och din mark producerar 10 ton vete per hektar.

Det är därför jag alltid ifrågasätter när 'forskare' kommer fram till att man kan klara sig på 800 m2 mark.  Det går inte att säga, helt enkelt.

[kalkyl]

Jag håller helt och hållet med, statistik blir alltid klurigt när man kommer ner till en enskild person. När man inte längre slår ihop och räknar på medeltal. Jag skulle inte ge mig på det här om det inte var en del av en utbildning som jag läser. Men som jag förstår uppgiften så ska vi hålla oss på ett statistiskt plan. Vi får också sätta vissa ramar själva, och tex med gödseln så tar jag med min vän som har hästar, producerar  hö och bete på sin mark, och så vidare och jag därifrån har fri tillgång på gödsel. Oavsett om jag hämtar gödsel där eller inte så har hon sin hästverksamhet igång, så den finns oavsett om JAG väljer att använda den eller inte, den produceras inte för min skull så att säga. Ja, det finns många olika sätt att räkna och dra gränser och jag antar att det viktiga är att man berättar hur man räknar.

[pyromanen]

Mager mark, ogynnsamt väder och nybörjar/okunnig bonde och ett gäng älgar som kommer och äter det lilla som blev eller fet superjord, perfekt väder och proffsbonde?

Är uppväxt på en spannmålsgård (konventionell) i Danmark som min bror driver vidare efter min far. Näringsrik men tung lerjord. 8 500-11 000 kilo vete/ha beroende på årsmån senaste 30 åren.

Magra sandjordar i norra Värmland utan bevattningsmöjlighet och en torr sommar och taskigt gödslat, hög granskog alldeles inpå som skuggar och en bonde som inte skördat i tid och några älgar = noll.

Halvtaskiga jordar i zon 5 men en bonde som gör så gott det går 2-4000 kilo/ha (duktig bonde)

Så uppe i dina trakter kanske runt 500 kvadratmeter. Men som nån mer var inne på så behövs det växtföljd och gödsel om spannmålsodlingen ska göras utan konstgödsel och bekämpningsmedel. Då kanske du bara kan odla spannmål på ytan vart 5 år och behöver då 2500 kvadrat för att varje år få ihop dina 100 kilon om du har betesdjur eller vart 7 år och 3500 kvadrat om du kör "helvegetariskt" med enbart gröngödsling.

[kalkyl]

Ja, typ 500 kvadrat var det jag också kom fram till efter lite höftande mellan tummen och pekfingret och utefter tidigare siffror som kommit fram i tråden. Och såklart måste det in i en växtföljd, jag tänker mig en 6årig sådan, mitt matanspråk innehåller ju andra grödor också,  så det är bara till att räkna om de kan rymmas inom den växtföljden. Räkna, räkna..

[Virvlan]

Alltså. I piteå har dom hållit på med undersökningar i tio år för att jämföra ekologisk/ konventionellt odlat. Där visade dom att det var totalt oväsentligt vilket man gjorde. Det fanns små variationer på båda sidor. Vissa år fick man lite lite mer på ekologiska sidan, vissa år lite lite mer på den konventionellt odlade sidan.
Vi har odlat havre på en hektar. det var en dålig sommar och vi sådde hälften så tätt som vi blivit rekommenderade. Vi fick två ton prima havre. Det tyckte "dom som vet" var en bra skörd här uppe.. vi bor i zon 6-7. 

[Jonas från Backfors]

Jag håller helt och hållet med, statistik blir alltid klurigt när man kommer ner till en enskild person. När man inte längre slår ihop och räknar på medeltal. Jag skulle inte ge mig på det här om det inte var en del av en utbildning som jag läser. Men som jag förstår uppgiften så ska vi hålla oss på ett statistiskt plan. Vi får också sätta vissa ramar själva, och tex med gödseln så tar jag med min vän som har hästar, producerar  hö och bete på sin mark, och så vidare och jag därifrån har fri tillgång på gödsel. Oavsett om jag hämtar gödsel där eller inte så har hon sin hästverksamhet igång, så den finns oavsett om JAG väljer att använda den eller inte, den produceras inte för min skull så att säga. Ja, det finns många olika sätt att räkna och dra gränser och jag antar att det viktiga är att man berättar hur man räknar.

Om du får hästgödsel av en kompis så kan du nog nästan inte räkna den som gödsel, iaf inte till spannmålsodling... För jag tror tyvärr det kommer med mängder av spån i den gödseln och det är inte speciellt bra ur gödslingssynpunkt. Däremot är det kanon om man på en tioårsplan vill förbättra jordstrukturen på en lerig åker

Det är därför jag alltid ifrågasätter när 'forskare' kommer fram till att man kan klara sig på 800 m2 mark.  Det går inte att säga, helt enkelt.

Här håller jag också med Existens för en gångs skull

[Existens!]

Alltså. I piteå har dom hållit på med undersökningar i tio år för att jämföra ekologisk/ konventionellt odlat. Där visade dom att det var totalt oväsentligt vilket man gjorde. Det fanns små variationer på båda sidor. Vissa år fick man lite lite mer på ekologiska sidan, vissa år lite lite mer på den konventionellt odlade sidan.

Nja, 'totalt oväsentligt' var väl att ta i.. Det är ju allmänt erkänt att ekologisk odling ger ca 30 % lägre skörd i det stora hela.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/spannmalsgrodor/vete/ekologiskspannmalsodling.4.510b667f12d3729f91d80007944.html

[pyromanen]

Alltså. I piteå har dom hållit på med undersökningar i tio år för att jämföra ekologisk/ konventionellt odlat. Där visade dom att det var totalt oväsentligt vilket man gjorde.

I Piteå kanske kanske skillnaden är väldigt liten. På feta veteåkern i Danmark (eller Skåne söder om landsvägen) är skillnaden desto större. Och sen nån sorts gradient däremellan. Om klimatet är den begränsande faktorn får man inte större skördar av att spruta mot insekter...

[Virvlan]

Det jag menade var att i Deras undersökningar, Där var det oväsentligt. förstås kan det vara skillnader på andra ställen.  Och betyder "allmänt erkänt" att det är ordentligt undersökt?
Just i piteå har dom ju verkligen satsat på att göra denna undersökning i samma förhållanden, både konventionellt odlat och ekologiskt. Lite grann syftade kanske experimentet till att visa på att sanningen kanske inte alltid stämmer.... nå men jag vet inte, det kan förstås vara större skillnader söderut, det är inget jag är bekant med.

[Existens!]

Det är ju trots allt Jordbruksverket som sitter på den verkliga statistiken, så deras siffror ska man ju kunna gå på.

[kalkyl]

Storleken på odlingen kan också spela roll, på stora ytor ger konventionellt odlat mer avkastning men om man går ner och börjar odla mer småskaligt så behöver inte 30%högre avkastningsiffran alltid gälla. Om vi jämför rakt av och låter konventionella odlingar fungera som norm (tex stora ytor) så får den ekologiska odlingen svårare att hävda sig.  Och Jordbruksverket har onekligen ett ganska storskaligt perspektiv ofta.

Ytterligare ett perspektiv är ju att den konventionella odlingen kräver mycket mer energi så med tanke på hur mycket energi som krävs för att producera maten så är avkastningen inte så god, egentligen. Men det kanske är en annan diskussion  (Boken Kollaps av Jonstad tar upp det en hel del för den som vill läsa mer)

@Jonas från Backfors: Hästarna går på lösdrift året om, de har ett hus som de är ibland på vintern med halm, men mest bajsar dom i hagen, så det är i princip rena bajshögar som ligger och väntar på en. Borde ge hästarna lite extra morötter som tack för allt som jag har odlat tack vare deras bajs. Så spannmål kräver annan gödsel än gröngödsling i sexårig  växtföljd och stallgödsel? Hur gör man?

[Existens!]

Hur skulle man motivera att små ytor skulle hävda sig bättre ekologiskt odlade?

Ju större fäl man har, desto bättre kan de brukas, och det är särskilt viktigt vid ekologisk odling. Ett större fält har oftast färre hörn, och kanteffekterna där det kommer in ogräs från omkringliggande marker bli mindre.

Så jag skulle vilja hävda precis tvärtom, att den ekologiska odlingen klarar sig bäst på stora ytor.

Och energiåtgången är inte heller på nåt sätt självklar. Det går åt en ofantlig massa diesel för att ogräsbekämpa mekaniskt jämfört med att köra över odlingarna med en liten traktor och en ogrässpruta.

Frågorna är inte fullt så enkla som många vill göra gällande.

Jag pratade just häromdagen med min granne som arrenderar min mark. Han odlar ekologiskt och har mjölkproduktion, och alltså mängder med gödsel. Men han sa helt tydligt att 'i längden går det ju inte ihop, om vi inte tillför mer näring', och dom köper nu stora mängder av den ekologiska 'konstgödseln' som består av bland annat slaktavfall.

[besk]

Energiåtgången i ekologisk odling är mycket högre än konventionell. Har en god vän vars familj bland annat odlar lök. Det är iofs något av en extremsport i rensning men deras intryck är tio gånger så mycket diesel vad jag hörde. De har även mycket spannmål och de säger samma sak om den även om de aldrig nämnt några nivåer. Kan hända tiofalt var en häftig överdrift i goda vänners lag men ogräsbekämpningen måste ske oftare och betydligt tyngre sådan vid ekologisk odling. Precis som Existens! säger så är stora, gärna fyrkantiga fält det bästa. En effektiv ekologisk odling inbegriper ofta en kantzon som antingen planteras med något häftigt konkurenskraftigt eller hålls öppet med harvning för hålla ogräset borta från huvudgrödan. Så odlade man även ofta förr, och lättharvade kring fälten. Långt ifrån alla, men många.

Dina påståenden om energiåtgång vid ekologiskt odlande och att ytorna skulle bli effektivare om de krympte är smått sensationella. Inte för att vara elak, men det du påstår är att alla Sveriges bönder som försöker leva av sitt värv skulle göra mer pengar om de gjorde precis tvärt om mot vad de gör nu? Det är ganska modigt sagt. Samtidigt får jag väl påpeka att jag inte har något emot det ekologiska odlandet, endast agg mot snåla konsumenter och cyniska handlare.

Hur går det med uppskattningen av ytbehovet? Vi har innan haft siffror kring det halva tunnlandet, vad tror du numera?