Jordbruksföretag och inkomst av kapital, och andra nystartsfrågor.

[ieenilorac]

Jo, att kunna kvitta underskottet mot inkomst av vanligt jobb är ju en bra förmån. Men om vi räknar med att få mer från skogen än vad företaget gör underskott, så får vi ju betala både egenavgifter och inkomstskatt på de pengarna, vilket kostar mer än vad vi fått tillbaka när vi kvittat underskottet mot skatten på förvärvsarbetet.

Jag ska såklart bokföra noga, och räkna på olika alternativ under vårt första räkenskapsår. Eller andra beroende på om vi gör ett förlängt räkenskapsår, eller om vi bokför det första halvåret, när vi bara haft utgifter, för sig, och sedan från årsskiftet, när vi börjar ha en verksamhet.

Verksamheten kommer ju att vara lite mindre det första verksamhetsåret, men jag bör ändå få en bra bild av det sk täckningsbidraget (som ju Gösta är så förtjust i att räkna på  ). Om jag räknar med att täckningsbidraget redan vid en liten verksamhet, är högre än räntor och fasta kostnader för gården, så kommer ju verksamheten, när de första investeringarna är gjorda, att gå med vinst. Iofs kanske en så liten vinst att man kan göra av med den på investeringar, det är det jag behöver räkna på ordentligt, och även testa en tid i verkligheten.

Men blir täckningsbidraget verkligen så bra som jag tror, då kommer verksamheten plus intäkterna från skogen att mer än väl bekosta de förbättringar som måste göras, sett till den närmsta 10-årsperioden. Och då måste det väl bli fördelaktigare att inte dra av mot förvärvsinkomsten, för då kommer vi att, förutom inkomstskatten, som ju blir samma som för den förvärvsinkomst man ev kvittat mot, få betala egenavgifter.

Jag håller det öppet, vilket som är bäst, ännu så länge, och är beredd att ta förlusten av att inte dra av det första halvåret, och sedan i slutet av första året med verksamhet ha räknat igenom det så bra, att jag kan fatta rätt beslut då. Har lite svårt för att bedöma hur stora de andra kostnaderna för gården, förutom räntekostnaden, blir. Räknar med ett täckningsbidrag på 1,5-2 gånger räntekostnaden för lånet, om man fördelar lånet efter taxeringsvärdet på bostaden resp resten.

[Existens!]

Det är ju alltid lite svårt att säga vad som är bäst när man inte har några siffror att gå på.  För vår del så jobbar frun 75% och lägger runt 60 000 om året i skatt, medan vi betalar 130 000 om året i ränta. Så att kvitta den räntan mot inkomsten ger ca 45000 tillbaka på skatten varje år.  Nu däremot är snart 5 år gångna och den möjligheten upphör, samtidigt som vi inte vill att gården ska ge nåt överskott och lägger därför eventuell verksamhet i ett AB.  Men då är det ju ett krux att försöka lägga över så mycket ränta som möjligt direkt på inkomstdeklarationen för att få nytta av det. Annars kommer det bara att generera ett underskott i näringen, som aldrig kan utnyttjas. ( ja, förrän man säljer gården då )

Men för er del så tror jag skogskonto och betalplan är det bästa.  Om man tänker sig att du tar ut 100 m3 per ha i gallringen nu så blir det 600 m3 x 350 kr blir i runda slängar 200 000.
120 000 in på skogskonto, och resten på plan.
Men då viktigt att tänka på att det måste vara avverkningsuppdrag man säljer för att få en betalplan.  Och vid en avverkningsrätt så får man sätta 60% på skogskontot.
Hugger du själv och säljer virket så är det bara 40% som får sättas in.

Tråkigt i sammanhanget är ju att virkespriserna gått ner just nu.

[MagnusH]

Jag är konsult, och har intäkter i näringsverksamhet som överstiget gränsen för statlig skatt. Jag är nöjd om jag får behålla hälften (dryga 45% tror jag det blir) av min inkomst. :-) dvs egenavgifter och kommunalskatt. Men, så har jag ingen annan intäkt heller. För de som har lön eller annan inkomst, kan kanske 30% skatt (kapitalskatt) vara ett bra mål.

Tre saker som jag inte riktigt håller med Existens om:

1) Amortering alltid med skattade medel. Ja och nej. Om person C tar ett privat lån för att köpa skog och ej bokför lånet i bolaget, så måste hon betala av med skattade pengar ("mat"-pengar). Om Enskild Firma C tar ett lån och bokför deet i bolaget, så kan man däremot amortera skulden med oskattade pengar (och räntan dras av mot intäkter innan skatt). Men, varför gör inte alla så då? Jo, för att bokför man lånet i företaget så får företaget en skuld, som minskar det egna kapitalet lika mycket som de pengar man får av banken ökar det egna kapitalet. Nollsummespel, alltså. LÅnar man privat, och "sätter in" pengarn man får av banken i firman innan man köper en traktor tex, så ökar man det egna kapitalet.

Högre eget kapital ger större möjlighet till räntefördelning, vilket man enklast kan beskriva som att en viss priocent av de pengar du som privatperson lånar ut till firman (dvs eget kaptal) får du räkna som att firman betalar ränta på till dig som privatperons, och då blir det bara 30% skatt på den delen.

Så i stort skiljer det INTE MYCKET, men jag har vlat att ha så mycket som möjligt privat för att tjäna någon procent. Sen så är det egentlgien itne helt valfritt omm an lånar privat eller på firman, har lite med bokföring att göra, men skatteskillnaden är inte så stor, så jag tror inte SKV bryr sig särskilt mycket.

2) Dra av underskott mot inkomst av tjänst.
Drar du av mot inkomst av tjänst (från annat än skogen alltså, tex ansätllnign, sjukförsäkring), så kan man säga att du förlorar avdraget mot egenavgifter. Skall försöka förklara: Om du har 100 kkr i underskott, och betalar egenavgifter och kommunalskatt normalt på intäkter från skogen på 50%, så är underskottet "värt" 50 kkr om du anvädmner det i firman. Du kan alltså ta ut 100 kkr utan att betala 50 kkr i skatt. Har du inkomst från tjänst kan du ta ut 100kr i tjänst utan att betala skatt. Men om du bara betalar 30% kommunalskatt på din lön, så har det här 100 kkr avdraget räddat dig från "bara" 30 kkr. Hoppas det blev begripligt, knappt jag förstår själv. 

Men, frågan är, kommer ditt företag gå med så mycket överskott (och när) att du tjänar på det? Om du har statlig inkomsskatt i den hägre skalan, så kanske det är lika bra att dra av nu? Pengar nu mot pengar sen. Betala skatt nu, eller lite mindre sen vid en ev. vinst? Inte helt lätt.


3) Betalplan. Du lånar ut pengar til ett sågverk eller virkeshandlare i 5 år. Går de i konkurs under tiden, så kan du säga hej då till pengarna... Anvädna expansionsfond iförsta hand, skogskomnt i andra och betalplan i femte.
http://na.se/nyheter/hallsberg/1.1673344-mangder-av-dolda-skulder-hos-ballby


Så, det var lite från min sida. Fråga gärna om det är obegripligt!

Och berätta gärna var du får dina andra pengar ifrån, för vissa utbetalare får man inte ens jobba vid sidan om för att få behålla utbetlaningen, vinst eller ej.

[Existens!]

Problemet är att när man köpt en gård som gåva, så får man ofta ett väldigt dåligt eget kapital. och det är ju det som ligger till grund för både räntefördelningen, och expansionsfonden.
Själv kan jag aldrig utnyttja dom. Gården är taxerad till ca 3 miljoner, och lånen ligger på samma summa. Så långt allt gott och väl.
men.. när man beräknar värdet på gården som tillgång, så får man ta det värde som den tidigare ägaren betalade. I vårt fall 250 000 kr. Alltså står vi med ett negativt eget kapital på 2750 000.
Många skyndade sig att göra generationsskifte runt år 2000, för då ändrades reglerna. Tidigare fick man räkna upp det gamla värdet, för att inte hamna i en sån här sits.

Och ja..betalningsplan skulle jag bara teckna med tex Södra, Sydved eller Holmen. Aldrig med nån liten såg. Inte i dessa tider när sågverk faller fortare än furor...

[MagnusH]

Måste ni inte göra negativ räntefördelning då? Huvvaligen! Ibland blir det bättre att köpa än att få som gåva och sen behöva ta lån.

Jaja, vi vet ju inte hur C har det, så kanske inte spekulera allt för mycket. Det jag skrev var mer en generell betraktelse.

[Existens!]

Nej, det finns ett 'inpetningsbelopp' som man får lägga in så man kommer upp till noll och slipper negativ fördelning. men plus blir det ju knappt aldrig.

Det är ju ett problem främst inom jordbruk där man kanske haft en gård i 40 år. För vår del så hade Far fått pytsa in 900 000 i reavinstskatt om vi hade gjort ett köp istället för betald gåva.
Och har man syskon så går det ju inte att bara överlåta..

Men visst..man blir bakbunden. Nåt skogsavdrag blir heller aldrig aktuellt.

Såklart du ska skriva! Alla betraktelser är viktiga!

[ieenilorac]

Vi kommer inte att varken gallra eller avverka själva i granskogen, ska jämföra anbud från olika företag på detta. Pojkvännen, som jobbat mycket med skog förr, säger att bra maskiner, som jämför stockarna med virkespriser och kapar i rätt längder beroende på avsmalning osv tjänar in sin arbetskostnad, det går inte lätt att göra samma bedömning för hand. Dessutom har vi en hel del blandskog som behöver pysslas om för att ge den tillväxt vi behöver för att kunna plocka ut ved ur den. Så vi lägger vår tid på blandskogen (och allt arbete med byggnader och betes/åkermark) och låter ett bra skogsföretag med god stabil ekonomi sköta gallring och framtida avverkning. Vi kommer att låta dem gallra en del yngre granskog samtidigt som de tar den stora, då ska även gallringen på den yngre skogen ge ett överskott, enligt pojkvännen, eftersom det inte tillkommer framkörningsavgifter osv när de redan är på plats.

Exakt när vi kommer att göra gallringen beror såklart på olika faktorer, dels när det företag som vi bedömer ger bäst erbjudande (räknat både till kostnader, pris på virket, säkerhet osv) har möjlighet att avverka, dels på om vi bedömer att priset är på väg att förändras, dels på om vi kan få arbetet gjort när det är minst risk på skador i skogen och på den mark de måste köra över för att lägga upp lavorna vid vägen.

Vad bra att du kan sådant här existens!, jag hade inte tänkt på att man kan lägga om verksamheten i ett AB om 5 år, om verksamheten går så bra att man riskerar att göra en vinst som man måste skatta ut för. Det tål verkligen att funderas på, hur stora kostnader vi kommer att ha för olika åtgärder, i förhållande till intäkterna från skogen. Kanske är det bäst att kvitta mot skatten på förvärvsinkomsten, särskilt som pengarna från slutavverkningen inte kommer förrän om mer än 5 år.

Angående det som MagnusH skriver:
1) Kan det alltså vara så att om man vill amortera ett lån väldigt snabbt, så är det bättre att låta företaget ta lånet, så att man kan amortera med oskattade pengar, medan om man behöver ha lånet en lång tid, så är det bättre att öka på företagets kapital och kunna göra räntefördelning?

2) Ja, det var det jag menade, om man drar av "för mycket" mot inkomst av tjänst, så att man sedan måste ta ut det som "lön" från företaget, då får man betala egenavgifterna i onödan. Om man får ett överskott från företaget som man kan kvitta mot förlust som man betalat genom egen insättning i företaget, så har man bara betalat inkomstskatt på de pengarna, och kan ta ut överskottet utan att behöva betala de egenavgifter som, förutom inkomstskatten, skulle tillkommit om man inte kunde kvitta mot en tidigare förlust. Visst är det så du skriver?

3) Jag förstår din poäng, och inget företag är väl helt säkert från att göra dåliga affärer och gå i konkurs, men om man säljer till ett stort företag, som Södra och allt vad de heter, så borde risken ändå vara liten. Men det är klart, man måste ta med det i bedömningen när man väljer vad man vill göra.

Angående min nuvarande inkomst, så är jag det man förr kallade sjukpensionär. Jag får lov att "arbeta" 10 timmar i veckan med något som liknar vanligt arbete utan att det händer något som helst. Vill jag arbeta mer än så, kan det bli fråga om arbetsträning eller andra övergångslösningar, medan jag provar vad jag orkar med och vad som är långsiktigt hållbart. Jag får ha lite inkomster vid sidan av, men blir det för mycket ryker sjukpenningen, eller åtminstone minskar drastiskt. Inkomst av kapital är inget problem, det lägger de inte sig i om jag har, om jag inte får mer än lägstanivån, vilket är vad jag får nu.

Vad som räknas som "arbete" och vad som är "hemarbete", dvs det man måste göra för att få sin hemmiljö att fungera, kan ju vara lite flytande, så därför bedömer jag att det inte är något problem för mig att fixa en del med gården de närmsta åren, utan att upplysa FK om detta. Verksamheten kommer att vara liten, och pojkvännen har ju också del i den. Vill de komma och räkna på hur många timmar jag "arbetar" så är de välkomna  , men troligen har de annat att göra.

_____________________________________________

En annan fråga: Om man nu väljer att fördela låneskulden på bostadsdelen respektive lantbruksdelen på ett visst sätt från början, kan man då när man amorterar välja att göra det på ena eller andra delen? Dvs om man bedömer att lantbruksdelen kommer att gå bra (ja... det är ju en liten gård, så lånen och kostnaderna är små, så bra betyder bara att skogen och verksamheten ger mer än de kostar, rika lär vi inte bli på gården  ), då är det ju bra om man kan dra räntekostnaderna för lånet mot intäkterna från gården. I det läget är det ju bättre att amortera på bostadsdelen av lånet, förutsatt att man inte tjänar så mycket att man behöver avdragen för att minska skattesatsen.

Om man å andra sidan har nytta av att kunna dra räntan mot inkomstskatten, samtidigt som gården inte skulle bära sina kostnader, då är det bättre att amortera på gårdsdelen av lånet.

Så frågan var alltså om man kan sätta lånet på bostadsdelen och lånet på lantbruksdelen på något lämpligt initialt belopp, och sedan inte minska dem proportionerligt när man amorterar, utan välja att låta en del stå kvar på samma belopp, samtidigt som man amorterar på den andra delen?

Om man, om säg 5 år, skulle lägga om delar av verksamheten i ett AB, kan man då ändra vilken andel av lånen som är privata, som är lantbruksdel, och som ska bekostas av AB (i form av att AB hyr av endera det privata eller lantbruket, går det att göra vilket som av de alternativen, och finns det något annat alternativ, som att AB köper delar av gården, som en bostadsrätt eller liknande? Jag menar inte bostadsrätt såklart, men man vill ju inte att AB äger gården, tänker jag, utan nyttjanderätten och samtidigt betalar en avgift. Snårigt det hela.)?

[Existens!]

Om jag börjar från slutet, så kan aldrig ett AB äga nån del av gården, det får man knappast förvärvstillstånd för.  Däremot kan ju bolaget bygga byggnader, växthus etc, och äga dom. På ofri grund då. Och betala dig arrende för den plätten dom står på.

När det gäller lånen så är jag inte riktigt med på hur ni menar att det skulle gå till att amortera med oskattade pengar, åtminstone inte i en enskild firma. Lånen står ju på dig som person.
För att kunna dela upp vad det är man amorterar på, så skulle ju egentligen lånen vara delade. Så man har ett för privatdelen och ett för näringen, men det har jag knappt hört talas om nån som har.
( de flesta skulle ju vara glada om de kunde amortera alls, ofta ser man ju det bara som att man hyr gården, och betalar ränta/hyra, tills den dag man säljer. Själv har jag inga amorteringar inlagda ännu på några år, och jag har vänner med 10 miljoner i lån som inte amorterar en krona )

Tar man lånen i ett AB, så blir ju amorteringen iofs billigare eftersom bolaget bara betalar bolagsskatt.

När det gäller räntan så är det inget man väljer hur man vill göra, utan den ska delas upp proportionerligt på privat och näring. Men man kan ju försöka rucka så långt som möjligt beroende på sin egen situation.

När jag nu t.ex vill lägga mer på privatdelen, så är det med motiveringen att vi varit tvungna att hugga ner massor av skog, och därmed anser jag att bostadsdelen på gården har blivit procentuellt mer värdefull.
Å andra sidan har jag byggt en ny lagård.. så argumentet kanske inte är nåt vidare...

En vanlig fördelning kan ju vara 25% på bostad, och 75% på näringen.. Allt beroende på hur fint bostadshus man har.

[ieenilorac]

Så om man amorterar på lånen, så förblir fördelningen av räntan på samma procentuella nivå för bostaden och lantbruksdelen?

Jag förstår att jag måste amortera med skattade pengar. Det är vad som händer när man amorterar som jag undrar.

Jag gör exempel istället. Siffrorna är helt tagna ur luften.

En gård är köpt. Lånet är 1 000 000. Enligt taxeringen är bostadsdelen (tomten räknas också in här?) 20%, lantbruksfastigheten 80%. Man har lite pengar över, och amorterar 100 000. Skulden är nu 900 000. Då är det givet att man kan låta räntorna från 180 000 av lånet gå på privatdelen, och dras av mot skatten på inkomst av tjänst och räntorna från 720 000 belasta jordbruksverksamhetens resultat.

Kan man, om man vill, med ovanstående siffror, istället låta räntorna på jordbrukets ursprungliga del av lånet, dvs 800 000 belasta jordbrukets resultat, medan man låter räntorna från resterande del efter amortering, dvs 100 000 dras mot skatten på inkomst av tjänst?

Måste man berätta att värdenivåerna ändrats? Iofs taxeras kanske fastigheten om automatiskt, men säg att man, utan att låna mer på banken, renoverar huset för 200 000. Fungerande kök och badrum. Ev utbyggnad. Måste man ändra på räntefördelningen på ursprungslånet då? Enligt det som Existens! skriver, så kan man, om man vill, försöka ändra räntefördelningen i alla fall (genom att prata med skatteverket antar jag).

Om man tar lån för att renovera huset, eller tar lån för att göra något som belastar lantbruksdelen, kan man låta räntorna från det lånet enbart belasta den del som det berör? Kan man, om man vill, låta lånet belasta det privata och näringsdelen enligt samma proportioner som tidigare lån?

[Existens!]

Ja, tar du lån som är till för att renovera huset, bostaden, då ser du ju till så dom är 'privata'.

Jag förstår det du menar med att ändra värdefördelningen.. Och det är ju lite det jag är inne på också.  Har man bra på fötterna, så borde det gå.

Det är ju så att samtliga räntor som man betalat, står förtrycka på deklarationsblanketten när man får den.

Men sen ska man ange i näringsbilagan, hur stor del av räntorna man dragit i näringen. ( och får följdaktligen ändra det förtryckta beloppet på inkomstdeklarationen). Så dom har ju koll, och kan jämföra om det plötsligt sker en dramatisk skillnad.

[MagnusH]

En amortering är aldrig en kostnad, utan en omfördelning av tillgångar. Så visst kanman säga att det sker med skattade pengar, precis som allt annat som inte är en kostnad i firman. Så kanske man skall se det. Jag tänkte p attm an inte behöver ta ut dem ur firman för att amortera firmans lång, men eftersom det inte minskar vinsten i firman så är det ju "vinstskatt" på detta också. Liksom när du köper en traktor, kostnaden är avskrivningen och det är den som är skattefri. Traktorn betalar du med skattade pengar, i någon bemärkelse. Mitt tidigare exempel var nog itne helt korrekt.

Så är det även i ett AB, så det spelar ingen roll för resonemanget.

I teorin skall räntan fördelas efter hur lånet används, men i praktiken är det lite större frihet. Däermot är det nog värre att byta fram och tillbaka.

Skogskonto kom till inann det fanns expansionsfond, och jag tycker de haer spelat ut sin roll. Man låser pengarna hårdare. Avbetalningsplan tycker jag är allt för riskfyllt. Jag satt med fjärilar i magen för 4 år sedan och var rärdd att virkesköparen skulle gå omkull. Då hade jag ändå fått 90% i förskott. Södra har varit mycket illa ute förr, så det är ingen garanti.

[Existens!]

Fördelarna med de olika fonderna jämfört med skogskonto är ju förstås att man inte alls behöver sätta undan några pengar. Fonderna är ju en ren pappersprodukt.
Å andra sidan finns det ju fördelar med att pengarna finns fysiskt också, om än med vissa uttagsrestriktioner på ett konto.

Risken med fonderna är ju uppenbar.. Nån gång måste dom återföras till beskattning. Och i den stunden önskar man ju att dom inte bara fanns på pappret..

[MagnusH]

Det är snarare tvärt om, fonderna är en deklaratiosnfråga så pengarna har du tillgång till hela tiden. Sätta in på ett konto med bättre ränta, tex. :-) Eller ha
som en buffert så du slipper ta korta krediter.

Skogskonto däremot, måste du sätta in pengarna på banken, och du kan inte ta ut och sätta in dem som du vill.

Både skogskonto och expansionsfond måste återföras förr eller senare, så där är ingen skillnad.

[Existens!]

Ja, under förutsättning att pengarna finns ja..  
Det är ett fåtal av mina kunder som har likvida medel motsvarande det dom har avsatt i periodiserngsfonder och annat. Så det får man ju smyga tillbaka varje år en del, så att skatten klaras.

Ofta blir det i samband med bokslutet då man upptäcker att man betalat in för lite skatt och har inte pengar att fylla upp med. Då löser man knuten med en periodisering.  ( jag antar att detta är vad som skett i ett fall som diskuteras i en annan tråd på forumet just nu ).
Det här är lurigt, och man måste vara medveten om att man står med en massa som är obeskattat. I synnerhet om man plötsligt får för sig att lägga ner sin verksamhet.

Jag tycker inte reglerna för skogskontot är så betungande. Insättningen ska vara minst 5000 kr och uttagen måste vara minst 1000 kr och får inte komma tidigare än 4 månader efter insättningen.

Man får ha dom stående i max 10 år. Men jag vill minnas att det går att föra över till arvingar också.

Dessutom får hälften av de medel som står på skogskontot räknas in i underlaget för expansionsfonden. Till skillnad mot det som finns i periodiseringsfonder, som ju räknas bort helt.
Som synes i den underbara hjälpblanketten för räntefördelning och expansionsfond..

http://www.skatteverket.se/download/18.71004e4c133e23bf6db80004104/219605.pdf

[MagnusH]

Inga skatteregler hjälper mot den som inte har koll på sina pengar, men personligen ser jag inte fördelen med att låsa sina pengar så jag inte kan spendera dem på det jag vill.

[ieenilorac]

Nu har jag lite frågor igen. Dels, hur bokför man inkomster från arrende? Något särskilt kontonummer, det känns konstigt att bara kalla det försäljning?

Nu fick vi ju gården som en gåva. Jag är lite efter med bokföringen, själva lånet togs i slutet av november. Lånet krediteras på 2351. Vad bokför jag det mot? Och hur blir det med tillgångarna i form av skog, mark, byggnader, hur bokförs de? Får jag ta upp dem till taxeringsvärdet, fast att gården togs över som gåva?

[Existens!]

Hyresintäkter ligger på 3911. tänk bara på att ( om du bokför i program ) aktivera kontot för moms. Vanliga hyresintäkter är ju momsfria, medan det är full moms på arrende.  Sen kan man ju döpa om eller skapa ett nytt konto i närheten. 3910 , tex.

När det gäller gården är det lite knepigare.

När du tar över en gård som gåva, så heter det att du tar över den förre ägarens skattemässiga situation.

Det betyder alltså att det är vad den förre ägaren gav för gården, som räknas som ditt anskaffningsvärde. Sen får du då dela upp det värdet proportionerligt utifrån taxeringsvärdet på vad som ska ligga på vilket konto.
Mark ligger t.ex på konto 1130 och skrivs aldrig av.
Byggnader ligger på konto 1110.

Om som exempel den förra ägaren köpte gården för 200 000 kr, det kan ju vara svårt att hitta ett taxeringsbesked om det är länge sen, så man kan gå på det man har nu, så tittar du hur stor del av värdet som går på bostaden ( den ska du ju lägga på dig privat, och inte blanda in i företaget ), är det då 30% på bostaden, så tar du bort 60 000, och resterande 140 000 delar du upp på mark och byggnader.  ( i praktiken blir det oftast bara på mark, eftersom byggnaderna troligen är helt avskrivna )
Det här är siffror som inte är så noga, för i realiteten kommer dom inte att ha nån betydelse.
Jag har lagt 135 000 som markvärde, och varken jag eller nån annan minns nog hur vi kom fram till det. Det ligger där som en post år ut och år in, eftersom det inte skrivs av.

Så om vi nu tänker oss att 70 % av dina totala lån är 1 000 000 som du bokat på 2351 som en kreditpost, och så lägger du in 140 000 som debet på mark, 1130.
Då blir det ju en mellanskillnad på 860 000.  Den får du då lägga som en debetpost på eget kapital, 2010.

Då kommer alltså eget kapital att stå som +860 000, vilket i praktiken betyder att du har ett negativt eget kapital på 860 000.

Och det stämmer ju. Eget kapital = tillgångar minus skulder.

Byggnader som du sen bygger själv, får du ju ta upp till de faktiska värdena, dvs byggkostnaden.

Det negativa egna kapitalet är inget konstigt på en privatperson. Vi har negativt eget kapital på 2300 000 här.

I deklarationen sen så heter det ju att man ska göra en negativ räntefördelning om man har ett eget kapital på under -50 000. Men som tur är har dom tänkt på att en sån här situation kan uppkomma, och vid gåvofall, och arv, får man därför lägga till en 'särskild post' som gör att kapitalet i deklarationen hamnar på +-0. Det kan däremot inte bli positivt.

Det här gör å andra sidan dina deklarationer ganska enkla, för du behöver på lång tid aldrig tänka på räntefördelning eller expansionsfond.
Det egna kapitalet byggs sen upp av årens resultat. Men säg att man har ett negativt kapital på 1 000 000 och gör plusresultat på 50 000 per år, så tar det 20 år för att komma upp på noll.

En annan effekt av gåvan är att du sällan kan utnyttja några skogsavdrag, utan man får skatta direkt för skogsavverkningar ( ja, som man inte kan kvitta bort mot avdrag då )
Det ligger i gåvans natur att det ofta är stora skillnader, dvs att gården haft en ägare i många år. Här köpte Far gården för 250 000, och vi fick betala 2,2 miljoner för gåvan när vi tog över.

Man får också tänka på att vid en eventuell försäljning så måste man nästan fortsätta sälja för under taxeringsvärdet, för att inte lösa ut en gigantisk rea-vinstskatt.  Det funkar ju bra så länge taxeringsvärdena stiger, och ligger över ens egna lån.
Katastrofen vore om taxeringsvärdena börjar sjunka.
Vi sitter här på en reavinstskatt på 900 000 som skulle lösa ut om vi säljer gården för 1 krona över taxeringsvärdet.

[ieenilorac]

Byggnader som du sen bygger själv, får du ju ta upp till de faktiska värdena, dvs byggkostnaden.

Vad gäller för större renoveringar, får man räkna det som ökat värde på byggnaden då?

Det här gör å andra sidan dina deklarationer ganska enkla, för du behöver på lång tid aldrig tänka på räntefördelning eller expansionsfond.
Det egna kapitalet byggs sen upp av årens resultat. Men säg att man har ett negativt kapital på 1 000 000 och gör plusresultat på 50 000 per år, så tar det 20 år för att komma upp på noll.

En annan effekt av gåvan är att du sällan kan utnyttja några skogsavdrag, utan man får skatta direkt för skogsavverkningar ( ja, som man inte kan kvitta bort mot avdrag då )

Så om vi då gör en avverkning, så måste det kvittas mot kostnader samma år för att vi inte ska behöva betala skatt? Det är ju skitdåligt i så fall, vi vill absolut inte behöva skatta ut för en enda krona, alla pengarna behövs till att renovera byggnader, dika, stängsla etc.

[Existens!]

På första frågan så beror det helt enkelt på hur du bokför det. Allt som är reparationer har man ju rätt att dra direkt, och då bokar man det på t.ex 5500, och då blir det ju ett avdrag direkt.

Skulle man däremot vilja öka husens värde så är dey egentligen inget som hindrar att man lägger summan på byggnadskontot istället, 1110. Men då blir det inget avdrag i sin helhet, så det beror ju lite på vad man vill och behöver beroende på hur stort resultat man har.

Säg att du renoverar lagården för 100 000 och lägger summan på reparationskontot = avdrag 100 000.
Lägger du summan på byggnadskontot, så ökar byggnadens bokförda värde med 100 000, och du får göra avskrivningar på ca 4% = avdrag 4000 kr per år.


Den andra frågan.  Ja, där har du den stora nackdelen med att ta över en gård som gåva.  Finns det gott om skog så brukar man ju göra en rejäl avverkning, utnyttja skogsavdraget och kanske betala av eventuellt topplån.
Den möjligheten saknar man när man tagit den som gåva.

Däremot finns det ju gott om möjligheter att slippa skatta för skogen om man vill ha pengarna till avdragsgilla kostnader.

1. Man kan ju såklart bara hugga så mycket varje år så man vet att pengarna går åt.
2. Man kan göra en större avverkning som man säljer till ett bolag, och får en utbetalningsplan så dom betalar ut en viss summa varje år framåt. Då delas inkomsten upp i samma mån.
3. Man kan sätta in pengar på skogskontot och ta ut när man ska investera.
4. Man kan sätta av 30% i periodiseringsfonder.

Så har man kostnader som är avdragsgilla så ska du aldrig behöva skatta för en skogsavverkning, så är systemet uppbyggt.

Men du kan däremot inte oskattat betala av på lån. ( amorteringar är ju inte avdragsgilla )

( och det kan du egentligen inte med skogsavdraget heller, men det skjuter upp skatten till den dag man säljer gården, då ska skogsavdraget återföras. Det motverkar alltså snabba klipp inom skogsfastigheter )

[ieenilorac]

Men du kan däremot inte oskattat betala av på lån. ( amorteringar är ju inte avdragsgilla )

Nej, det har jag ju begripit. Men bättre att amortera med lönepengar, som redan är skattade, och använda skogspengarna till reparationer, det blir mer för pengarna så. Jag har ju fördelen av att min gård är liten och billig, så lånen blir ju inte så stora, därmed blir räntor och amorteringar inte heller stora.

Stort tack för hjälpen, nu har jag bättre koll på hur jag ska bokföra det sista inför årsslutet. Så blir väl skatteverket nöjda, när de får in momsredovisningen, bara lite sent...