Jordbruksföretag och inkomst av kapital, och andra nystartsfrågor.

[ieenilorac]

Jag har köpt en liten jordbruksfastighet, och hade först tänkt driva den som enskild firma tillsammans med pojkvännen/sambon. Fastigheten är köpt som gåva, dvs precis under taxeringsvärdet, av släktingar till mig. Fastigheten har en del fin granskog, typ 6 ha, som ska sistagallras snarast, och som sedan är avverkningsklar om ca 8-10 år för ca hälften och ca 10-12 år för andra hälften.

Fastigheten har stora renoveringsbehov, alla tak behöver bytas, stängsel fixas, ev någon enklare ny ekonomibyggnad ska byggas. Så gallringen är inget problem, de pengarna går åt.

Som jag förstått det, har bara bokfört till ideella föreningar tidigare, så är det svårt att periodisera intäkter i en enskild firma. Eftersom gården är övertagen som gåva kan man inte betala av på lånen med oskattade pengar.

Så när det kommer intäkter från avverkningarna, och förhoppningsvis från verksamheten på gården, som ska användas till investeringar i gården, så vill jag/vi inte behöva ta ut vinsten som inkomst av näringsverksamhet, utan att de ska kunna sparas för framtiden. Det är svårt att få utgifter och intäkter att komma samma år. Och det kan vara svårt att betala allt i förväg, med privata pengar. Vore det bättre med annan bolagsform (AB) sett till dessa förutsättningar?

Mitt problem är att jag inte vill få inkomst av tjänst, inkomst av kapital går däremot finfint. Läste i en annan tråd att man kunde äga fastigheten privat och hyra ut den till företaget. Då borde den inkomsten hamna i inkomstslaget inkomst av kapital?

Om man gör en aktieutdelning, då hamnar de pengarna i inkomst av kapital, vad jag förstår? Om man då ville ta ut pengar ur sitt aktiebolag, som hade två ägare i detta fallet, men inte ta ut det som lön, kan man då göra en aktieutdelning? Finns det något sätt att komma runt att ge utdelning till båda aktieägarna? T ex om den ene gjorde en egen insättning (heter det så och kan man göra det även i ett aktiebolag?) som motsvarade aktieutdelningen, behöver man då skatta på de pengarna? Mina förutsättningar är lite speciella, så jag vill absolut inte ha någon inkomst av tjänst/näringsverksamhet (åtminstone ingen större) förrän företaget verkligen kan betala ut en hyfsad lön varje år, utan att ta av kapitalet. Om man nu någonsin kommer i det läget att företaget går så bra att det kan betala ut en lön.

Ett litet nystartat jordbruksföretag har ju en hel del utgifter, särskilt med våra förutsättningar (som nog kan likna många andras här på forumet, så jag tänker att diskussionen kan gynna många). Man vill ju inte betala en massa skatt på en vinst ena året, och sedan nästa år behöva pytsa in en stor summa dyrt skattade pengar kommande år.

Försöker läsa på om detta, men det är en djungel av information att sätta sig in i. Hoppas att någon redan kan lite om detta och vill hjälpa mig att hitta svaren.

[Existens!]

Ett problem som kommer när du tar över en gård som gåva, är att du inte får upp ett 'eget kapital' från början. Gårdens värde blir så litet, så det som kan generera ett 'eget kapital' är vinster under kommande år.

För det egna kapitalet ligger som grund för hur mycket du kan sätta av i expansionsfond.

Expansionsfonderna har tillkommit för att göra enskild firma mer lik ett AB. Så skillnaderna rent periodiseringsmässigt är nu väldigt små.

Utöver det så finns alltid periodiseringsfonderna. Där får du rakt av sätta undan 30% av inkomsten. men den måste återföras inom 5 år.
Expansionsfonderna har ingen sån tidsgräns.

De här båda möjligheterna har tillkommit just för att man ska slippa skatta ett år, och nästa år kanske gå med förlust.

Ja, du kan ta ut utdelning ur ett AB, upp till ca 127 000 per år. Den ska fördelas lika mellan aktieägarna. men det är ju bara att bestämma när man bildar bolaget, vem som ska äga flest.. Visst..då blir det den ena som äger mer, men det får man ta. Och lösa med andra separata avtal.

[ieenilorac]

Jo, det här med expansionsfonder har jag läst om. Men tycker att det är lite svårt att förstå ändå. Jag måste ju skatta för det belopp som avsätts till en expansionsfond direkt, om jag förstått det rätt. Fast en lägre skatt, men ändå.

Periodiseringsfonderna skattar jag väl inte alls för, men får bara sätta 30% av vinsten där.

Jag räknar med att behöva lägga mycket pengar på att förbättra byggnader och inhägnader, plantera, göra vid diken osv, efter hand som tid, ork och pengar finns. Och så mycket som möjligt av detta vill jag såklart kunna betala med pengar från skogen och verksamheten, utan att skatta för pengarna. Det kostar mycket nog att göra vid bostadshuset för skattade pengar.

Jag tror ju på att verksamheten på gården kommer att kunna generera en vinst på sikt, som åtminstone någorlunda skulle kunna motsvara värdet på arbetstiden. Är född och uppvuxen på landet, så jag har ju lärt mig att inte ta så hårt på övertid och ob-tillägg  . Men i början så krävs det mycket arbete och en hel del pengar. Så det är ju lite surt om man ska skatta på pengarna flera gånger, istället för att låta dem bygga upp förutsättningarna för en stabil verksamhet som ger en jämn vinst i framtiden (förhoppningsvis).

Problemet med inkomst av skog är ju just att den kommer i större klumpar vid få tillfällen. Fastigheten är inte stor nog för att kunna ge en kontinuerlig inkomst från skogen. Så tanken är, såklart, att pengarna från skogen ska gå till att bygga upp en verksamhet som, när de initiala investeringarna är gjorda, ska ha en relativt jämn nivå på intäkter och utgifter årligen. Dvs, förhoppningsvis är intäkterna större än utgifterna, och, när man nått den storlek på verksamheten som man kan/vill ha, så håller de sig relativt konstanta år från år.

Eftersom fastigheten inte är så stor, så vill det till att vi gör det mesta själva, så att investeringskostnaderna blir rimliga. Men då finns det en gräns för hur mycket tid och ork man har, vilket kan göra det svårt att använda tillräckligt mycket av pengarna från skogen det år som den intäkten kommer.

Tycker att det är svårt att få en klar bild över vad som händer i olika situationer och jämföra mellan olika företagsformer. Det är också svårt att få en tydlig bild av vad den totala skatten man måste betala blir i olika situationer.

Enklast är kanske om företaget hela tiden går med liten förlust varje år, eller med så liten vinst att man kan kvitta den mot tidigare förluster, och det är, som läsaren säkert förstår, det som är mitt mål för de första åren med företaget. Det är bara frågan om hur man gör det på smidigaste sättet, med minst skatteförluster.

[Neon Knight]

Skogskonto?

Annars tycker jag just inte att en liten gård ger sådan hisnande vinst att skatten är ett problem.

[Existens!]

Ta skatteproblematiken den dagen den finns.  Jag tror både du och jag är medvetna om hur mycket pengar det suger på en gård..så skatterna brukar vara det minsta problemet.

Ja, expansionsskattem motsvarar bolagsskatten, det är samma procentsats ungefär. För det är ju så med ett AB, att en eventuell vinst beskattas där först, sen får du ta ut utdelningen.

Så när man sätter av till en expansionsfond får man betala runt 26 % i skatt på det beloppet. Sen när man tar tillbaka summan, så återbetalas skatten, men det blir en vanlig intäkt istället. och då är ju tanken att man vid det tillfället har gjort en investering som man kan kvitta bort intäkten mot.

När det gäller skogsinkomster, så har man ju tänkt på problemet. Och då finns dels skogskonto, där du sätter in pengar som undantas från skatt, och tar ut när dom ska användas, och beskattas då.
Och dels att man ber om en betalningsplan från den man sålt virke till. Dom betalar alltså ut en summa varje år i t.ex 5 år framåt.
Så det går att komma runt, trots att ni inte kan utnyttja nåt skogsavdrag när ni köpt gården som gåva.

[ieenilorac]

Skogskonto?

Annars tycker jag just inte att en liten gård ger sådan hisnande vinst att skatten är ett problem.

Problemet är ju just att den ger så liten vinst, samtidigt som det är stora kostnader. Jag vill kunna använda varenda möjlig krona till att förbättra på gården. Jag är inte intresserad av att ta ut en enda krona i "lön", jag vill att varje krona går till gården, helst utan att beskattas först.

Skogskonto innebär ju att pengarna tas ut som lön, man kan bara fördela den under flera år.

Ponera att sistagallringen ger 150 000. Tak på diverse uthus som behöver bytas kostar 200 000. Andra renoveringar och investeringar/förbättringar kostar 250 000. Första avverkningen ger 300 000. Ytterligare förbättringar/investeringar görs för 150 000 osv. Då vill jag inte behöva skatta på pengarna från gallringen och avverkningen, eftersom det som ska göras på gården kostar mer. Men om jag inte lyckas få allt att hända i rätt ordning, så försvinner 10 000-lappar i skatt, som jag helt ärligt inte har råd att förlora, samtidigt som vi får betala med skattade pengar för förbättringarna, fast att man lagligt sätt kan kvitta dem mot inkomsten av skogen, förutsatt att utgifterna inträffar tidigare, eller åtminstone samma bokföringsår som intäkterna kommer. (Observera att siffrorna är tagna ur luften, de är bara en illustration.)

Jag är inte intresserad av att ge staten 10 000-tals kronor, när det, om jag lyckas göra rätt, är helt lagligt att inte skatta alls för dessa pengar.

Jag vill bara lista ut hur jag minimerar risken för skatteförluster om jag inte av något skäl förmår att göra de dyra nödvändiga åtgärderna i rätt tid i förhållande till intäkterna.

Samt om jag på något sätt kan komma undan utan att få inkomst i något annat slag än kapital under de första åren som företaget gör en liten vinst. Om jag kan plocka ut upp till 127 000 som utdelning från ett aktiebolag, förutsatt såklart att företaget går med minst så mycket i vinst, så är det väldigt värdefullt för mig. Det gör det möjligt för mig att pröva min företagsidé under några år, utan att jag är beroende av att företaget går särskilt bra. Jag kan skaffa mig erfarenhet, bygga upp en liten kundkrets och ha något att ta avstamp från, innan jag behöver få ut en lön.

[besk]

Eftersom gården är övertagen som gåva kan man inte betala av på lånen med oskattade pengar.

Förstår inte riktigt hur du menar. Medlen som du betalar av lånen med måste skattas i slutändan. Som sagts åvan så är ju skogskonto en
väl fungerande lösning. Sen bör du kanske utnyttja möjligheten att kvitta inkomst av tjänst mot underskott i näringsgrenen de första fem åren
om ni driver gården aktivt. Kan vara trixigt i bland men så länge det ser ut som att gården kommer bära sig på sikt bör det inte vara problem. En annan
sak du nämner är att du eventuellt behöver bygga ny ekonmibyggnad. Tänk på att nya byggnader har avskrivningstider på 25 år till skillnad på iståndsättning
där du kan nyttja direktavdrag.

Så det är ju lite surt om man ska skatta på pengarna flera gånger, istället för att låta dem bygga upp förutsättningarna för en stabil verksamhet som ger en jämn vinst i framtiden (förhoppningsvis).
...
Det är också svårt att få en tydlig bild av vad den totala skatten man måste betala blir i olika situationer.

Långsiktigt så spelar det ingen större roll hur du gör. Det är ju bara överskottet som beskattas och det påverkas inte av hur du lägger upp avdragen även om det
kan användas som smörjmedel i det korta perspektivet. Läser det som att du är orolig för dubbelbeskattning, vilket du inte ska behöva drabbas av. Men jag kanske
läste med fel glasögon. Skulle du 'drabbas' av överskott som du vill undan hålla från skatt så är det ju bara att köpa maskiner och material i december varje år.

[ieenilorac]

Ja, expansionsskattem motsvarar bolagsskatten, det är samma procentsats ungefär. För det är ju så med ett AB, att en eventuell vinst beskattas där först, sen får du ta ut utdelningen.

Så när man sätter av till en expansionsfond får man betala runt 26 % i skatt på det beloppet. Sen när man tar tillbaka summan, så återbetalas skatten, men det blir en vanlig intäkt istället. och då är ju tanken att man vid det tillfället har gjort en investering som man kan kvitta bort intäkten mot.

Ok, det hade jag inte lyckats läsa mig till, att man får tillbaka skatten när man tar tillbaka från expansionsfonden, då är det ju mycket bättre med expansionsfonder än vad jag trodde. För det är ju just det jag vill, att kunna spara pengar för att betala investeringar i framtiden, utan att förlora skattepengar till staten.

När det gäller skogsinkomster, så har man ju tänkt på problemet. Och då finns dels skogskonto, där du sätter in pengar som undantas från skatt, och tar ut när dom ska användas, och beskattas då.
Och dels att man ber om en betalningsplan från den man sålt virke till. Dom betalar alltså ut en summa varje år i t.ex 5 år framåt.
Så det går att komma runt, trots att ni inte kan utnyttja nåt skogsavdrag när ni köpt gården som gåva.

Ok, tänk vad jag missat saker trots att jag försökt läsa på. Förstår jag rätt när jag läser att om jag gör upp en betalningsplan med virkesköparen, så kan jag kvitta de pengarna mot utgifter varje år som de betalas ut?

Skogskonto är inte bra för mig, det blir ju ändå en inkomst som beskattas, bara lägre per år. Mitt problem är inte att få en låg skattesats på inkomsten, det får jag i vilket fall. Utan jag vill helst inte ha någon inkomst alls, åtminstone inte förrän företaget verkligen kan betala ut en lön varje år. Den lönen kan vara ganska liten, men den måste vara relativt säker. Jag är nöjd om jag i en framtid kan få ut drygt socialbidragsnormen i början och sedan förhoppningsvis en lite mer rimlig lön. Men då pratar vi på 10-15 års sikt.

[Existens!]

Hur menar du med att skogskonto inte skulle fungera?

Ponera att du avverkar skog för 200 000 kr. Resten av verksamheten har gått jämt upp.

ca 50% får du sätta in på skogskontot, och dom beskattas inte.

Resterande 100 000 lägger du på en betalningsplan, som måste sträcka sig över minst 2 år.
Så säg att du delar upp resten på 4 utbetalningar med 25 000 varje år.
Förutsättningen är att du säljer en avverkningsrätt. Du får inte hugga själv och leverera. ( sälj också till ett välkänt bolag, som inte kursar inom 2 år...)

Så när du ska renovera så har du utbetalningen från betalningsplanen, och sen tar du ut lagom summa från skogskontot.

Nu har du ju utgifter att kvitta inkomsten mot, och kommer att få noll skatt.

Det finns alltid möjligheter att få uppskov med skatten så man hinner investera.

De enda pengar som är omöjliga att få undan skatt, är de man köper mat för, och de man amorterar lånen med.

( eller, tillägg till sista meningen) Du kan amortera lika mycket som du gör avskrivningar på byggnader och inventarier varje år, då blir även amorteringarna skattefria.

[ieenilorac]

Förstår inte riktigt hur du menar. Medlen som du betalar av lånen med måste skattas i slutändan. Som sagts åvan så är ju skogskonto en väl fungerande lösning. Sen bör du kanske utnyttja möjligheten att kvitta inkomst av tjänst mot underskott i näringsgrenen de första fem åren om ni driver gården aktivt. Kan vara trixigt i bland men så länge det ser ut som att gården kommer bära sig på sikt bör det inte vara problem.

Jag kanske blandar ihop saker. Skogsavdrag finns ju, men eftersom vi har tagit över förre ägarens anskaffningsvärde så är det inte så mycket. Jag trodde att ett företag kunde amortera på sina lån, och bara skatta på vinsten först. Det är kanske det jag inte förstår med olika företagsformer. Jag vill inte behöva ta ut pengarna som lön, med betalande av både egenavgifter och skatt, för att sedan amortera.

Vi har räknat lite på det, och vill nog inte kvitta underskottet mot inkomst av tjänst. Bättre att betala med skattade pengar nu, och ha ganska stora förluster i företaget att kvitta framtida skogspengar mot. Då kan man se det som att vi sparar pengar i vår privata bank, företaget, samtidigt som vi förbättrar det. Och pengarna som vi får från skogen kan vi då ta ut, eftersom vi redan betalat in de pengarna i företaget, utan att skatta för dem, och då använda dem till att amortera på lånet. Eller tänker jag fel nu?

En annan sak du nämner är att du eventuellt behöver bygga ny ekonmibyggnad. Tänk på att nya byggnader har avskrivningstider på 25 år till skillnad på iståndsättning där du kan nyttja direktavdrag.

Beror inte det på vilken typ av byggnad det är? I detta fallet gäller det ganska billiga och enkla byggnader, typ lager, bågväxthus osv, tror inte att det är så lång avskrivningstid på dem? De har ju knappt en förväntad livslängd på 25 år, så det vore ju konstigt om de hade så lång avskrivningstid.

Långsiktigt så spelar det ingen större roll hur du gör. Det är ju bara överskottet som beskattas och det påverkas inte av hur du lägger upp avdragen även om det kan användas som smörjmedel i det korta perspektivet. Läser det som att du är orolig för dubbelbeskattning, vilket du inte ska behöva drabbas av. Men jag kanske läste med fel glasögon. Skulle du 'drabbas' av överskott som du vill undan hålla från skatt så är det ju bara att köpa maskiner och material i december varje år.

Problemet är att om man måste panikköpa saker i december, så blir det knappast den billigaste lösningen. Vi snackar ju om en ganska liten verksamhet här, det går inte att bara köpa saker till ordinarie pris i min värld, man får leta så att man verkligen får mesta möjliga värde för pengarna.

Mitt problem är att om jag får en inkomst av tjänst eller näringsverksamhet, som är mer än liten, så förlorar jag min andra försörjning, så därför vill jag absolut inte ha en sådan inkomst innan jag verkligen kan plocka ut en lön varje år.

[ieenilorac]

Hur menar du med att skogskonto inte skulle fungera?

Ponera att du avverkar skog för 200 000 kr. Resten av verksamheten har gått jämt upp.

ca 50% får du sätta in på skogskontot, och dom beskattas inte.

Resterande 100 000 lägger du på en betalningsplan, som måste sträcka sig över minst 2 år.
Så säg att du delar upp resten på 4 utbetalningar med 25 000 varje år.
Förutsättningen är att du säljer en avverkningsrätt. Du får inte hugga själv och leverera. ( sälj också till ett välkänt bolag, som inte kursar inom 2 år...)

Så när du ska renovera så har du utbetalningen från betalningsplanen, och sen tar du ut lagom summa från skogskontot.

Nu har du ju utgifter att kvitta inkomsten mot, och kommer att få noll skatt.

Jag är uppenbarligen inte så smart som jag tror  . Jag trodde att skogskontot bara var ett sätt att fördela inkomsten från företaget under flera år, för att om möjligt inte behöva betala statlig skatt. Kan man alltså sätta tillbaka pengarna i företaget och kvitta dem mot utgifter? Utan att betala inkomstskatt för dem och utan att ta upp dem i deklarationen som inkomst från näringsverksamheten?

Det finns alltid möjligheter att få uppskov med skatten så man hinner investera.

De enda pengar som är omöjliga att få undan skatt, är de man köper mat för, och de man amorterar lånen med.

( eller, tillägg till sista meningen) Du kan amortera lika mycket som du gör avskrivningar på byggnader och inventarier varje år, då blir även amorteringarna skattefria.

Ja, men kan man i någon företagsform använda företagets vinst till att betala företagets lån, utan att pengarna först räknats som inkomst av tjänst eller näringsverksamhet, utan bara skattats till en lägre skatt?

[Existens!]

När du tar ut pengar från skogskontot så hamnar dom ju 'innan' slutsumman i din deklaration, så dom kommer aldrig att synas som inkomst i den slutliga deklarationen, nej. ( om du har gjort inköp motsvarande summan förstås )

Nej i alla företagsformer så betalas amorteringar med skattade pengar.

MEN,  avskrivningar på byggnader och inventarier, är ju ett 'pappersavdrag' och kan alltså användas för att slippa skatta för även de pengar som amorteras.  Det blir inga jättesummor, men det är å andra sidan sällan man gör jättestora amorteringar.

Tyvärr kommer du ju att få minimala avskrivningar på byggnaderna som är befintliga, eftersom även de går på tidigare ägares värde.  Men bygger du en ny lada för 200 000 och skriver av den på 10 år, så är det ju ett avdrag på 20 000 per år som man kan använda för att amortera på lån.

[ieenilorac]

Men när stora AB betalar av på lån, inte tusan har någon betalat inkomstskatt på dem först  Betalar de inte bara bolagsskatt på vinsten, och sedan kan de amortera eller göra utdelning eller vilka andra alternativ de kan ha.

Att man måste skatta för pengarna, det förstår jag, men måste de skattas ut som inkomst?

[besk]

Ja, men kan man i någon företagsform använda företagets vinst till att betala företagets lån, utan att pengarna först räknats som inkomst av tjänst eller näringsverksamhet, utan bara skattats till en lägre skatt?

Nej, inte vad jag vet. Det är ganska självklart tycker jag. Betalar du av lånet är det detsamma som att sätta in pengar på banken (ungefär). Varken Vasa eller Stäng skulle gå med på det utan att ta sin del av kakan.

Vad gäller byggnader så är det 25 år, 4% om året, som gäller rakt av. Lager definitivt, är inte tillräckligt insatt för att säga bombsäkert om växthus men jag tror samma sak gäller där. Lite OT, men lustigt nog så är
avskrivningstiden för en markaväg 10 år vilket kan tyckas lustigt jämfört med byggnader.

Nu hann den där Existens!en före och kan kanske svara bättre men jag tror inte du får skriva av en lada på 10 år.
http://www.bokforingstips.se/artikel/bokforing/avskrivningar.aspx säger att växthus är 20 år och (i pricip) övrigt 25.

[Existens!]

Nej, det är ju bolagsskatt dom betalar först, 26% ( som ska sänkas till 22% )
Det är ju bolagets 'inkomstskatt'.

Så just ur det perspektivet är ju bolaget fördelaktigt.

[Existens!]

Nu hann den där Existens!en före och kan kanske svara bättre men jag tror inte du får skriva av en lada på 10 år.
http://www.bokforingstips.se/artikel/bokforing/avskrivningar.aspx säger att växthus är 20 år och (i pricip) övrigt 25.

Nej det kan vara så..det är ju lite olika med olika typer av byggnad.  Jag högg mest till med 10 år för att få ett enkelt räknexempel..

[ieenilorac]

Men det måste ju finnas en verklighetsanknytning till avskrivningstiden? Ett bågväxthus med mjuk plast håller inte i 20 år. Och gäller det verkligen för väldigt billiga skjul, typ ett vedskjul för 10 000 känns ju lite konstigt att skriva av på 25 år. Likaså om man har en maskinhall/lager av den typen som är stålbågar med lastbilspresenningar (vet inte vad de heter egentligen), ska den skrivas av på 25 år?

Nåväl det är inte sådana detaljfrågor jag behöver svar på egentligen, det känns bara orimligt.

Tycker mig komma ihåg att jag läst att investeringar som kostar under något visst belopp får skrivas av direkt, kommer inte ihåg summan. Men det verkar ju mer rimligt än att skriva av något som inte håller i 20 år på just 20 år. Och om någon tillgång måste skrotas, som inte är avskriven, då måste ju resterande belopp skrivas av direkt?
Från besks länk:

Vilka skattemässiga avskrivningar som är tillåtna på byggnader beror på vilken byggnadstyp det rör sig om. Avskrivningar på näringsfastigheter får enligt skatteverket göras på anskaffningsvärdet enligt nedanstående procentsatser per år:

Småhus 2 %
Parkeringshus, varuhus, hotell- och restaurangbyggnader 3 %
Kiosk 5 %
Övriga hyreshus 2 %
Växthus, silor, kylhus 5 %
Övriga ekonomibyggnader 4 %
Industribyggnader, som inte är inrättade för speciell användning 4 %
Övriga industribyggnader som endast har en begränsad användbarhet för annat ändamål än det för vilket de utnyttjas t.ex. bensinstationer, kyl- och fryshus, mejerier, slakthus, sågverk och tegelbruk 5 %
Värmekraftsbyggnader 4 %
Vattenkraftsbyggnader 2 %
Specialbyggnader 3 %
Övriga byggnader behandlas som industribyggnader

De skattemässiga avskrivningsreglerna anger de maximala avskrivningarna som får göras och det finns därför inget som förhindrar att en redovisningsenhet gör avskrivningar som är mindre än de skattemässigt tillåtna.

[Existens!]

Nja..avskrivningarna på byggnader är ofta en besvikelse..helt klart. Däremot är det ju så att all inredning får man räkna som vanlig inventarier. Och det är all inredning som behövs för att byggnaden ska uppfylla det man ska göra i den.
Bänkar i ett växthus till exempel.

Ca 21 000 är gränsen för direktavdrag. Så mycket går ju där.

Och allt som du kan räkna som reparation dras ju direkt... Så leta upp några grundstenar nånstans..

Skatteverket vill egentligen inte att man ska skriva av för sakta, det betyder ju bara att man har en massa övervärderade grejer, och det finns det inget intresse i.
Skattemässigt spelar det ju ingen större roll..man delar ju bara upp skatten med avskrivningar. Så sett ur statens synvinkel har det ingen betydelse.

[ieenilorac]

Jag läste i en annan tråd att man kan hyra ut mark och byggnader till sitt företag, och då fick ha en viss skattefri inkomst från detta, när kostnaderna var avdragna. Det skulle troligen inte funka när det är enskild firma?

I annat fall så kan man ju dra jordbrukets del av räntekostnaden för lånen, plus såklart alla företagets omkostnader på företaget. Men det måste ju bli mindre fördelaktigt?

Om man vill ändra företagsform i framtiden, så blir det väl dyrare än att kunna behålla samma företagsform hela tiden?

Kan man ha flera olika företag som enskild firma samtidigt? Och i motsatta änden av spektrat, kan man ha hur diversifierad verksamhet som helst i samma firma?

[Existens!]

Nej, du kan inte hyra marken av dig själv om du har enskild firma.  Då måste du ha ett AB som hyr.. Då blir både du och bolaget näringsidkare.

Vill du byta företagsform nån gång så gör du det bara. Det kostar lika mycket som att starta nu.. 2200 kr för ett AB, plus lite pappersarbete med att föra över rörelsen.

Du kan ha 'olika' enskilda firmor.. men i slutänden blir allt samma, för du lämnar ju bara in en inkomstdeklaration.  Du kan också ha olika verksamheter i samma.

Däremot tycker jag man ska tänka över möjligheten att dra av förluster i jordbruket mot inkomst från vanligt jobb under de 5 första åren. Om man har ett jobb alltså.

Det här är ju en unik skatterabatt som bara finns just då, och det räknas 5 år från den dagen man köper gården. Börjar man fundera på det år 3, så har man missat 3 år.  Och det är enbart underskott som uppkommer samma år, som får dras. Man får alltså inte samla ihop, för att sen dra mot en inkomst.

En annan sak att fundera lite över är hur man fördelar räntorna mellan privat och näringsdel.
Vanligen går man efter taxeringsvärdet, så att den delen som motsvarar bostaden dras på privata deklarationen, som underskott av kapital, och den delen som belöper på jordbruket dras ju av som ett avdrag i näringsverksamheten.

Det här kan man inte hålla på och hatta fram och tlllbaka med, allt efter hur det passar just det året.
Däremot ka man ju redan från början rucka lite om man tänker på hur framtiden kommer att se ut.
Vet man med sig att man aldrig kommer att ha några  större inkomster på gården, utan mest jobba utanför, så ska man ju lägga så mycket som möjligt av räntorna på sig privat. Annars läggs det ju bara på som ett underskott i näringen, som man aldrig har nån nytta av.