Läs detta flera gånger för jag kan nog inte förklara det nog enkelt.
§1 Du skall inte bara livnära fåret utan också det "samhälle" av nyttiga mikrorganismer som lever i vommen.
I § 2 skall jag tala om vad som utgör kraftfoder.
I § 3 skall jag tala om vad som utgör grovfoder.
I § 4 skall jag tala den livsnödvändiga flytande födan eller det nödvändiga lösningsmedlet.
I § 5 skall jag tala om "Vommens samhälle" och näst sist skall jag tala i
§ 6 om Fårets behov som det vore enkelmagat/ icke-idislare, för att till sist i
§ 7 Tala om den mirakulösa samlevnaden mellan "Vommsamhället" och Fåret, alltså behovet av "spårfoder"
§ 2 Kraftfodret Kraftfodret kan indelas i tre grupper: A) Proteinhaltiga, B) Fetthaltiga, C)Sockerhaltiga.
A) är främst för får havre- krossad och korn- krossad men även lusernpellets och gula ärtor och i liten mängd vetekli, mindre tjänligt eller direkt olämpligt är foderbönor, vete- helt eller malet och råg samt foderlinsor, torrmjölk och potatisfibrer.
B) är främst solrosfrön-hela, rapsfröka, linfrökaka, hampfrökaka, potsischipps-rester.
C) är främst betfor och ibland melass.
Det måste vara balans mellan dessa tre. Ofta ger vi för mycket av A) och för lite av C) och kanske inget av B).
Detta kan i regel undvikas om man ger fårpellets men då denna vara är dyr och finfördelad, genom malning, upphettning och torkning inte helt bra för magarna hos fåret. -> Risk för magsår och foderleda. Jag menar att man bör eftersträva 1/3 havrekross och 1/3 kornkross och 1/3 betfor som bas i kraftfodret. På toppen av detta kan man med fördel ge ca ½ dl rapsfrökaka+ ½dl linfrökaka och kalla vintrar 1 dl solrosfrö-helt per dag och digivande eller högdräktig tacka.
Om grovfodret kommer från magra och gamla vallar är tyngdpunkten i kraftfodret proteinfodret =A.
Om höet är sent skördat samma som ovan men också C)
Om höet är regnskadat eller fått få soltimmar bör man tillgripa lucernpellets och vetekli
i tillägg till övrigt kraftfoder ca 1 dl av vart per får och dag för att ge både A+B+C samt struktur på fodret och öka smakligheten.
Kalla vintrar kan B) behöva extra uppmärksamhet.
§ 3 GrovfodretGrovfodret kan vara fint ängshö, eller hö från gamla vallar med mycket örter, men också hö från moderna vallar för nötdjur eller ensilage, men även amoniakbehandlad halm eller havrehalm. Det viktiga är att man vet vad man verkligen ger djuren och vilket näringsvärde det grovfodret har just för de djur man har. Ett ofta bortglömt men bra grovfoder som komplement är grenar av framför allt tall, en, sälg och asp samt om det finns rönn.
Gran kan ge många små och klena lamm (för högt mangantal).Erfarenhetsmässigt är havrehalm att föredra framför hö eller ensilage för nöt. Det måste vara balans mellan grovfoder och kraftfoder men man kan starkt förenklat säga att det går för fåren att överleva på bara grov foder men att det är omöjligt för dem att överleva bara på kraftfoder. Mer om orsakerna till det i § 5.
§ 4 Det livsnödvändiga lösningsmedletVatten av god smak neutralt eller hårt (kalkrikt) pH 7-8 är att föredra. Man bör göra en vattenanalys för att se att vattnet inte innehåller järn, mangan (dessa är både hälsovådliga och illasmakande) eller är surt då då surt vatten tar med sig olika tungmetaller som kan vara i hälsovådlig halt.
Inte bara fåret självt behöver vatten utan också "Vommens Samhälle" dessutom måste de tillgänliga näringsämnena lösas i vatten för att kunna tas upp i fårets tarmar. Vanligt är att det förekommer foderleda pga illasmakande vatten eller för att det är för kallt, inte bara fåret självt blir kallt invärtes utan livet i "Vommens Samghälle" kyls ner och går på sparlåga om vattnet är för kallt. Vommens Samhälle behöver hålla en hög aktivitet av två skäl, dels behövs frigjord näring av fåret och dels behöver fåret värmen från en högpresterande vomm! Att vattenkärlen behöver hållas i god hygien är så självklart så det säger jag inget om.
Marken/Golvet måste vara torrt och hårt så att djuren inte avstår från att dricka för att skydda sina klövar. Finns vattnet inomhus skall platsen var väl upplyst utan att blända eller ge skuggor som kan verka skrämmande.
§ 5 "Vommens Samhälle"I fårets magsäck som är uppdelad i fyra avdelningar sker en fantastiskt sinrik produktion. Där bryter virus, bakterier, svamar och encelliga"djur" ner födan i fraktioner som fåret kan ta upp och bygger upp näringsämnen som fåret inte självt kan producera (vitaminer bla). Där oskadliggörs vissa gifter och där produceras stora mängder värme! Alla dessa olika mikroorganismer skall leva ,arbeta trivas och hålla sams för att fåret skall må väl. Detta samälle behöver framför allt olika sorters grovfoder och mineraler för att fungera. Kraftfodret kan bara komma med, som ett
inte nödvändigt komplement för detta samhälle. Det behöver också en obruten tillförsel av vissa ämnen som omvandlas till bakterie- och virus- samt svamp-dödande ämnen för att inte slås ut av onyttiga /patogena/parasitära mikroorganismer. Dessa ämnen finns främst i de barkslag som jag nämnt om ovan, men även i löv och barr. Idag får vi avmaska och paristbekämpa samt antbiotika-behandla långt fler gånger än vad som skulle behövas om fåren fick bark i fri tillgång. Foderjäst i små mängder kan verka possitivt eller bagerijäst upplöst i lite jummet vatten alternativt små, riktigt små mängder surdeg med havre och korn i surdegen kan verka produktionsbefrämjande i vommen och därmed öka aptiten hos fåret.
§ 6 Fårets behov som om det vore enkelmagatFåret självt behöver utöver kolhydrater, proteiner och fetter även vitaminer och mineraler. I Vommen sönder delas de tre först nämda som en bisysla medan grovfodret sönderdelas. Men fåret behöver också ämnen som inte Vommen kan förse det med och som vårt nordiska klimat i kombination med tamhållning förvägrar fåret. Jag tänker främst på D-vitamin och E-vitamin+ Selen.
D-vitamin saknas i ensilage och hö som ej fått många soltimmar. Därför vill jag rekomendera ett multivitamin-preparat och ett E+Selen-preparat dagligen i en vecka var månad. Överskott uppstår ej och brister hävs med denna metod. Även små mängder morot, foderbeta, grönkål, och torkade nässlor har här en given plats.
§ 7 SpårfoderJag har redan berört det men jag vill trycka på behovet för fåret att få minneraler och olika salter (både till sig självt och Vommen) vitaminer till sig självt och till Vommen (främst C-vitamin) samt olika ämnen som finns i barr, löv och bark.
Jag menar att med flera saltstenar Fårsten/Viltsten/ och NaCl-sten och mineralfoderbaljor/hinkar, både med och utan koppar men för får så kan fåren välja det just den individen behöver.
Med många olika trädslag i form av grenar så kan fåren komplettera ett "tråkigt grovfoder".
Med ett multivitamin-preparat kan en del av en långvinters negativa påverkan minskas.
Med E+Selen undviker vi svaga tackor och klena lamm förorsakat av brist på dessa.
Med lite aptitstimulans i form av jäst/surdeg kan vi höja aktiviteten i vommen och få ut mer näring ur samma grovfoder- / kraftfoder-giva!
Vitaminer, mineraler, salter och de ämnen som finns i barken behövs verkligen men kanske inte i så stora mängder så jag kallar dem för spårfoder (av ordet spårelement/spårämne).
Bark kan gott klassas som nödvändigt grovfoder men ersätter inte s.k. tradionella grovfoder.
MEN allt löses i ett gott, rent och lagom tempurerat vatten!
Detta är ett försök att reda ut orsaken till foderleda och att försöka ge tips om åtgärder däremot.
Svaret blev långt då ämnet är svårt och har många komponenter och lösningarna därmed blir flera och olika.
Men om Du lyckats att ta Dig hit i denna text har Du stor chans att klara av det! Det har Du bevisat!
Lycka till! /Tt
