Är det OK att återanvända konservburkar med plåtlock?

[ollebolle]

När jag konserverar, det lilla jag försökt, har jag använt vanliga gurk-rödbets-osv-burkar man normalt slänger i glasiglon.

De går ju utmärkt att använda och jag har därför svårt att förstå varför man köper burkar. De flesta har väl en uppsjö av burkar och man slipper t.o.m åka och slänga dem.

Jag förstår att det inte är helt riskfritt eller?

Vad är nackdelarna?

Själv har jag alltså iinte sett några men är inte bra på det här. Har bara konserverat frukt sen jag läste om botulism.

Har både använt mikron och ugnen för att konservera och har alltså ingen tryckkokare.

[kurt]

Att konservera i mikrovågsugn är nog ingen bra idé. De värmer inte jämnt, och effekten måste anpassas till mängden man har i den.

[ollebolle]

Vad har hänt när du testat?

Själv tycker jag det funkar bra. Burkarna ställs in med locken lätt åtdragna. Burkarna får vara inne i en kvart, tjugo minuter efter att de börjat koka så den mesta luften är ute ur burken (gissar jag). Tar ut burken och skruvar åt locket hårt. Kollar att alla lock ploppat. Det brukar alltid funka utom med barnmatsburkarna som jag drar med en tving som håller locket tills de kallnat lite och vakuumet håller locket.  Tar bara några sekunder om man kyler i en kastrull med kallvatten.

Ugnen är nog egentligen att föredra. Ger jämnare temperatur som du säger. Testade igår med äppelmos. 150 grader och vänta 15-20 minuter efter att de börjat koka.

Vad jag funderat på nu är om man i de burkar med gummiring och stålbygel får lite övertryck och högre temperatur. På plåtburkarna finns ju den möjligheten också. Ska göra lite sprängtester och se hur mycket  burkarna tål. Om burkarna tål ett övertryck för att få upp tempen till 120 grader skulle man kunna konservera bort även botulismbakterierna.

Hur högt tryck krävs? Nån fysiker? Man ser ju att det tydligt kokar vid lägre temp. vid kraftiga lågtryck eller på högre höjd.

Ska se om jag kan mäta tempen på nån burk som inte smäller. Kanske genast efter konservering ställa den i isolering och mäta yttertempen på burken. Det borde gå någorlunda. Iallafall få en fingervisning.

[Vitis]

Inga speciella nackdelar med att använda vanliga burkar så länge locken är oskadda.

Tycker det är lättast att konservera i en stor gryta med vatten på spisen. Behöver inte vara tryckkokare, 100 grader räcker bra till det mesta.

Kolla mer i den klistrade tråden om konservering.

[Vitis]

Burkarna med gummiring håller inget övertryck, det pyser ut allt eftersom temperaturen stiger. Iaf. i en vanlig konserveringsapparat, vad som händer med trycket inne i burkarna i en tryckkokare vet jag inte men det borde pysa ut när man öppnar tryckkokaren.

[ollebolle]

Lite intressant att se hur mycket temperaturen ökar om man ställer in en sån gummiringsburk med stålbygel. Bygeln funkar ju som en säkerhetsventil och hindrar burken från att sprängas. Lite högre tryck än atmosfärstryck borde det bli. Burkarna brukar se lite kraftigare ut också och håller nog för lite övertryck.

Med kraftigare stålbygel kan man öka trycket också. Eller lägga in en kil under befintlig och öka pressen.

När gästerna har gått tänkte jag testa ångkanonen. Har en idé om att sätta en stektemp.mätare i ett rör i ett lock så jag kan mäta tempen och se hur högt jag får upp det på den vanliga plåtlocksburken.

[ollebolle]

Där sprack första burken. Lite odramatiskt. Troligen för att det blev värmespänningar pga av olika temperaturer.

Har lött fast ett rör i locket att sticka ned stektermometern i och den kom upp i 94 grader bara. Nytt försök på gång.

Försök nr 2:

Vanlig tom glasburk som det varit rödbetor i  med det fastlödda kopparröret i locket för temperaturmätning. Röret tillslutet i änden inne i burken. Vatten för test, drygt halvfylld. Skruvat åt plåtlocket så hårt jag orkade.

Ingen sprucken burk. Termometern visade 112 grader sedan jag haft den i mikron en stund med pysande lock. Mätt först när burken tgits ur ugnen.

Inte helt fel för att vara andra försöket. Nästan så man klarar botulismskräcken med de 112 graderna.

Mor använde alltid en stor kastrull men mest den vedeldade tvättgrytan i källaren. När hon gjorde leverpastej var det nog i ugnen så där fick hon nog lite högre temperatur än vid kokningen.

Termometern visade nu 95 grader i kokande vatten. Tempen i burken kan också ha sjunkit någon grad efter att den tagits ur mikrovågsugnen.

Nu vet jag att jag kan dra åt burklocket och få lite övertryck. Temperaturen ökade mer än jag trodde. Skulle tro att gummiringsmodellen med stålbygel också kan ge högre temperatur och säkrare konservering. Men man måste då använda annat sätt än kokande vatten om man inte har tryckkokare förstås. Men alla har ju tillgång till vanlig ugn. Eller mikrovågsugn.

Viss risk att vissa burkar inte klarar trycket men det kan testas med vatten. Behövs bara lite bottenskyl och skruva åt locket hårt och sen in i ugnen. Ställs t.ex i en långpanna i ugnen så det inte gör så mycket om burken spricker.

[kurt]

Problemen med mikrovågsugn är som sagt att det blir ojämn värmespridning . Dels blir olika burkar olika varma, dessutom blir värmespridningen i livsmedlet ojämn eftersom mikrovågorna absorberas av vattenmolekyler.

"Microwave heating
The transfer of microwave energy to food is done by contactless wave transmission. Microwaves used in
the food industry for heating are frequencies 2 450 MHz or 915 MHz corresponding to 12cm or 34cm
wavelength. When a microwave is applied to a food, the water molecules of the food heat up (frictional
heat created by the rapidly moving dipoles in the water). The increase in temperature of the water
molecules heats surrounding components of the food by conduction and/or convection. In microwave
heating less water is needed so that less extraction of valuable nutrients including minerals occur (Ehrl-
ermann, 2002). One major limitation for industrial application of microwave heating for sterilization is
the difficulty in controlling heating uniformity caused by the limited penetration depth of microwaves.
The parameters important for the heating uniformity are food composition and geometry, packaging
geometry and composition and applicator design (microwave energy feed system). To minimise tempera-
ture variation and also for process economy reasons, microwaves should be used in combination with
conventional heating, using rapid volumetric heating for the final burst of 10-30oC to achieve HTST-like
processing (Ryynänen&Ohlsson, 1996).


The nutrition handbook for food processors (2002) Edited by C J K Henry

Ryynänen, S. & Ohlsson, T. (1996). Microwave heating uniformity of ready meals as affected by place-
      ment, composition, and geometry. J. Food Sci. 61(3), 620-624.

http://www.helsinki.fi/ruralia/information/pdf/Reports60.pdf

[ollebolle]

Jag håller med om att mikrovågsugnen inte är nåt bra alternativ när det gäller konservering. Varför jag använt den är att fönstret är klart genomsiktligt och att den sitter högre och lättare att se resultatet. Jag har hettat upp burkar som jag hällt i t.ex äppelmos i och eftervärmt en kvart för att få ut all luft. Jämn temperatur är väl inte vad jag saknat då alla burkar bubblar med 100 grader och temperaturen är nog samma i den ganska blöta äppelmosen. Lätt också att reglera effekten. Inte bra att värma för hårt då det bubblar över. Ligger man precis på gränsen får man behålla det mesta i burkarna.

Gör man inkokning kan det nog vara bra med en ugn eller en stor gryta. Eller helst en stor tryckkokare. Kan vara så att mina försök med återanvändning av glasburkar med skruvlock ger möjligheter till högre temperatur vilket ett försök visar.

Fördelen med tryckkokare är ju att burkarna får samma tryck på utsidan som på insidan vilket hindrar att de spricker av det högre trycket som blir när man sluter till locket genom att skruva fast lite hårdare. Funkar som en tryckregulator då locket lyfts vid ett visst övertryck bestämt av lockets hårdhet/storlek och hur hårt det är åtskruvat.

[kurt]

Även om man använder en riktig autoklav, så måste man ha koll på att temperaturen i kärlen verkligen är den samma som temperaturen i själva autoklaven.

[JOW]

När man använder vanliga glasburkar så bör man stoppa glasen i ugnen på ca 90°C. Locken i en gryta och häll kokande vatten över. Det du vill konservera, typ sylt, mos, grönsaker, kokar du upp (i lag om det krävs) och häller i de heta burkarna och sen på med locket. Det blir i stort sett sterilt och fram för allt vacum. Funkar för mig

[torbjorn]

Se till att färgen på insidan av plåtlocken är absolut oskadad - inga rispor, avflagningar eller rostfläckar. Annars finns det risk för svarta fläckar och "plåtsmak" på burkinnehållet.
Kolla noga - innan burkarna diskas och fylls - att rätt lock verkligen finns till hands för rätt burk. Gängorna är tyvärr inte 100 % standardiserade.

[ollebolle]

Tack för alla goda råd!

Kul att det är fler som upptäckt konserverandets konst. Likaså att fler sett att vanliga burkar är OK för konservering. Jag tycker det fungerar väldigt bra. Särskilt nu när jag vägar dra åt locket lite också och eftervärma t.ex sylt och äppelmos. Då är man säker på att både få ut all luft. Luften blandar sig med vattenångan och åker ut med ångan ju längre man värmer.

Det kostar mindre med en sån här burk fylld med mat från affären än vad en tom konservburk kostar. Lite kul faktiskt.

[Anders S]

Jag tror det finns något slags bisfenol i tätningen på plåtlocken. Stämmer det? Hur illa är det? Särskilt om man värmer locken?

[kurt]

Plasten kan innehålla både bisfenol och ftalater. Men som alltid är det ju en fråga om hur stor del av den totala kosten det utgör

[Anders S]

Jag tänkte nu främst på om man använder burken och särskilt locket på ett sätt som inte är avsett. Åtminstone en del sådana burkar är ju avsedda att fylla kokhet mat i, t ex mos, sylt etc, och sätta på locket medan innehållet är varmt. Men de är inte avsedda att samtidigt också värma utifrån med mikrovågsugn, ugn eller kastrull med vatten/ånga. Ponera att det blir för mycket och läcker ut mer bisfenol och andra ämnen än annars. Detta är bara en fundering. Jag har f.n. inte tid att sätta mig in i vad som gör att dessa ämnen utsöndras mer eller mindre, eller vilka doser som kan tänkas vara skadliga.